Syfte: Studien avser ta reda på:Om det finns ett internationellt gångbart ledarskap Eller om det krävs nationella anpassningar Vad eventuella anpassningar beror påVad som kännetecknar en respekterad internationell ledareMetod: Studien är baserad på sju kvalitativa djupintervjuer, som analyserats med hjälp av kulturdimensions- och ledarskapsteorier. Intervjuerna har sammanställts i en matris, för att bli överskådligare. Nyckelord och samband har därefter markerats för att hitta gemensamma teman.Resultat & slutsats: Fyra huvudresultat har framkommit:Det internationella ledarskapet finnsDock krävs vissa kulturella anpassningarDe mest utmärkande skillnaderna mellan Sverige och Singapore är, hur personer motiveras, hur man kommunicerar effektivast och hur problem löses och arbetet strukturerasDen effektiva ledaren är bl a målfokuserad, en bra kommunikatör och lyhördFörslag till fortsatt forskning:Utöka studien med att innefatta enkäter, fler djupintervjuer eller observationer, för att få ett bättre statistiskt underlag Studien kan göras på fler länderStudera flera stora internationella ledares egenskaper Intervjua ledarnas medarbetare för att få ett bredare material i ämnetUppsatsens bidrag: Uppsatsen visar på att nationella anpassningar behöver göras, för att bli en framgångsrik internationell ledare. Den visar på vilka anpassningar som behöver göras i Singapore, men för övriga länder krävs att kunskap inhämtas. Studien bör därmed kunna användas som diskussionsunderlag för svenska företag som ska skicka ledare utomlands..

Studiens syfte var att undersöka varför skolor valde en specifik inriktning/profilering och ta reda på bakgrunden till och vilka händelser som låg bakom besluten samt att undersöka hur imple-menteringen fungerat.De skolor som valdes ut hade samtliga en profilering som genomsyrade verksamheten. Skolle-dare för tre skolor med profilering mot rörelse/hälsa och tre skolor med profilen hjärnbaserat lärande/kreativitet belägna i Stockholm och dess grannkommuner intervjuades. Av dessa skolor var två friskolor och fyra kommunala skolor, två skolor fanns i Stockholm och övriga i när-kommuner. Till detta kom ytterligare en kommunal skola som inte hade profilerat sig.Intervjuerna analyserades enligt von Wrights händelselogik som består av determinanterna normer/förväntningar, möjligheter, intentionerna önskan och pliktkänsla (utöver rollens förväntade) samt förmåga. I teorin ingår även epistemiska attityder men eftersom det endast var en intervju med respektive informant fanns inte möjlighet att analysera detta.Studien påvisade fem olika varianter där samtliga skolledare bedömdes ha förmågan.

Denna uppsats har syftet att belysa och analysera processer av ansvarsutkrävande inom svensk förvaltning. Utbildningssektorn är den del av förvaltningen som studeras då skolan är en unik institution i dagens samhälle och en förutsättning för en levande demokrati. Skolan har genomgått reformer som kommit att påverka dess organisering och möjlighet att utkräva ansvar.Ansvarsutkrävandet belyses genom hela ansvarskedjan från nationell nivå till den enskilda skolan. Arbetet har formen av en kvalitativ analys. På kommunal nivå genomförs en fallstudie av Malmö kommun.

Informationssäkerhet handlar om att skydda viktig information oavsett format för att garantera dess konfidentialitet, integritet och tillgänglighet. Syftet med studien är att undersöka hur informationssäkerhet hanteras av kommuner, med fokus på den administrativa verksamheten. Metoden som används är en kvalitativ studie baserad på intervjuer som har genomförts i ett urval av Skaraborgs kommuner. Resultaten visar att kommunerna har ett tillräckligt skydd för flera områden men också att det finns områden med brister främst relaterade till rutiner, efterlevnad och utbildning där kommunerna med fördel kan arbeta efter tillgängliga standarder. Som en del av arbetet presenteras även ett antal förbättringsförslag bland annat relaterade till utbildning av användare och ansvariga, som kan användas av kommunerna.

Mer än 75 procent av den svenska arbetsföra befolkningen vistas i genomsnitt en tredjedel av sin vakna tid på arbetsplatsen. Detta innebär att arbetsplatsen är en effektiv plats att nå ut med hälsobudskap, hälsoutbildning, och hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att beskriva hur personal inom en kommunal förvaltning upplever sin arbetsplats som en hälsofrämjande arena. Kvalitativ metod valdes och tio respondenter valdes via ett snöbollsurval ut för intervju. Insamlad data analyserades med hjälp av innehållsanalys.

Den här studien utgår från syftet av att undersöka vad olika konstruktioner av utomhusmiljöer som förekommer i förskolevardagen kan erbjuda barn som subjekt och deras roller i den fria leken. Avsikten är att studera hur barn agerar beroende på kulturella och sociala influenser samt vilka positioner som uppstår mellan barn i relation till olika utomhusmiljöer genom det verbala samt kroppsligt uttryckta språket. Studien är genomförd genom videoobservation av fjorton 5-åriga barn från två avdelningar samt två förskollärare på en förskola i Sverige. De utomhusmiljöer barnen vistades i var en kommunal lekplats, en naturmiljö samt förskolans egen utomhusgård. Examensarbetet utgår från ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv och i analys, resultat och diskussion synliggörs subjektsteorier och performativa handlingar som belyser hur barn som subjekt konstruerar roller i lekar.   .

Syftet med denna studie var att göra en jämförelse mellan kommunalt och privat arbetsgivaransvar vid personlig assistans ur ett personalperspektiv. En viktig dimension av assistansyrket är om och i så fall hur kommunen och ett privat assistansbolag skiljer sig åt som arbetsgivare. Arbetsgivarens organisering kan få betydelse för vad de erbjuder de personliga assistenterna i form av exempelvis fortbildning, handledning och annat stöd. Studien bygger på litteratur som skrivits inom området samt personliga intervjuer, vilka har analyserats. Frågeområden som berörts är: yrket personlig assistans, introduktion och utbildning, handledning, inflytande och påverkansmöjligheter samt anställning.

Inledningen beskriver bakgrunden till de val kring gästhamnsverksamheten på Marstrand som Kungälvs kommun idag står inför. Problemet delas därefter upp i sina separata beståndsdelar och en överblick över Marstrand, privat respektive kommunal drift samt båtturismen och dess utveckling ges läsare. I Metodavsnittet behandlas den kvalitativa fallstudieformen som valts för att undersöka Kungälvs kommuns möjligheter att utveckla Marstrands gästhamn genom att öka kunskapen kring driftsformer av gästhamnar i Skandinavien. Urvalet av gästhamnar preciseras och motiveras samt hur uppsatsförfattarna sökt uppnå god validitet och reliabilitet på uppsatsen. Den Teoretiska referensramen redogör för huvuddragen i Aktieägarperspektivet, Intressent?perspektivet samt Agent?Principalteorin som tillsammans ligger till grund för uppsatsens analys och slutsats. Empirin presenterar resultatet från den kartläggning som gjorts av urvalets respektive hamnar. En inblick i bland annat drifts? och ägarförhållanden, syftet med gästhamnsverksamheten, differentiering samt olika särdrag ges. I Analys och Slutsatskapitlen görs inledande en driftsövergripande analys som lyfter fram likheter och olikheter hamnarna.

The starting point for this work was a discussion between my supervisor and myself during my teaching training. The discussion concerned the appropriateness of allowing students make films with sexual content. Film gives young people the opportunity to express their feelings and broaden their views. If the film then disseminates to unknown people via in-ternet, which it most likely will do, maybe it is no longer so positive. The aim of this study is to shed light on various aspects of identity and ethics that are important to keep in mind when young people in school make films.

Det råder en allmän uppfattning om att när ett förändringsarbete ska genomföras i en organisation, har människorna i den ett inbyggt motstånd mot förändringar och därmed upplever dessa som hinder. Men förändringsmotstånd kan även innebära möjligheter. Luleå kommun har valt att införa ett nytt tankesätt där även de mjuka värdenas betydelse beaktas i beslutsfattandet, genom att implementera balanserade styrkort. Syftet med denna uppsats har varit att belysa implementeringsprocessens betydelse vid införande av balanserade styrkort i kommunal verksamhet samt det eventuella förändringsmotstånd som då kan uppstå. För att uppnå syftet valde vi att genomföra en fallstudie med tre implementeringsansvariga aktörer.

Sammanfattning Syftet med min studie är att fördjupa förståelsen, försöka finna likheter och skillnader mellan de hierarkiska nivåerna hos företrädare (tjänstemän och politiker) i Enköpings kommun gällande kvarboendeprincipen. Dessutom vill jag ytterligare beskriva hur kvarboendeprincipens tillämpning tar sig uttryck i Enköpings kommun. Jag har undersökt inställningen till principen om kvarboende genom att intervjua företrädare på olika hierarkiska nivåer inom en kommunal verksamhet i Enköpings kommun. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ intervjustudie, där fem tjänstemän inom Vård- och serviceförvaltningen i Enköpings kommun har intervjuats. Intervjupersonerna fick utifrån olika frågeställningar redogöra för sin inställning till kvarboendeprincipen. I uppsatsen har jag även undersökt hur kvarboendet har sett ut och ser ut i ett historiskt perspektiv, genom en begränsad litteraturstudie som sträcker sig över 1800 - och 1900 - talen. Undersökningen visar att alla företrädare har en positiv inställning till kvarboende.

Syftet med uppsatsen är att reflektera kring organisationen av pedagogiska miljöer i en tradi¬tionell förskola, i en Reggio Emilia inspirerad förskola och i en Montessori förskola. Vi har riktat uppmärksamheten dels mot hur strukture¬ring och planering av rummen ser ut, dels mot hur organisationen av tiden ser ut i de besökta pedagogiska verksamheterna. Fokus i ob¬servationerna utgör in¬ramning och användning av det pedagogiska materialet. Uppsatsen bygger på ett induktivt an¬greppssätt där en kvalitativ studie har genomförts för att besvara frågeställningarna. Datama¬terialet har i huvudsak samlats in med hjälp av obser¬vatio¬ner och intervjuer.

Den här uppsatsen handlar om motivation i arbetslivet och hur chefer och medarbetare ser på detta fenomen. Det vi tar upp är hur organisationen påverkar och vilken inverkan kommunikation och ledarskap har på motivationen. Uppsatsen inleds med hur en offentlig organisation kan se ut och betydelsen av målformulering för de som arbetar inom organisationen. Därefter tar vi upp relevanta motivationsteorier och går in på vad motivation är. De två sista delarna tar upp hur kommunikation och ledarskap påverkar motivationen hos medarbetarna. Vi valde att göra vår undersökning på en kommunal förvaltning som har till uppgift att motivera klienter till egenförsörjning.

Vi är pedagoger och är därmed intresserade av lärande. Syftet med vår uppsats är att få en insikt och förståelse kring hur kompetensutvecklare i kommuner praktiskt arbetar med kompetensutveckling samt deras tankar kring det. Vi undersöker om de har något hälsoperspektiv på kompetensutveckling samt hur de ser på vuxnas lärande. Uppsatsen bygger på åtta intervjuer med nio personer som jobbar med kompetensutveckling i kommunal verksamhet. I slutdiskussionen knyter vi ihop intervjupersonernas praktik och tankar kring de teoretiskt förankrade möjliggörare som vi på förhand definierat; att ha ett hälsoperspektiv på kompetensutveckling genom att se till hela människan i inlärningssituationen samt att ha kunskaper om vuxnas lärande.

This study is about female leadership. The purpose was to gain a better insight to qualities female managers in public sector assume they need to make an enjoyable leadership. We were also interested in finding out what they think is the joy and amusement in the leadership and how they consider responsibility and authority. We used a qualitative method interviewing female leaders at their work. In our analysis of the data we have looked for pattern and key words in a qualitative way.