Syftet med studien var att få ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjälp respektive hinder för föräldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med åtta föräldrar till ungdomar som fått bipolär- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vårdpersonalens intentioner, upplevelse av vårdpersonalens kompetens, upplevelse av vårdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjälp) för föräldrarna om de känner tillit till vårdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vårdens organisation och de vårdinsatser som erbjuds har en sådan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka svensklärares intentioner med litteraturundervisningen på gymnasiet, hur undersökningens resultat förhåller sig till Lars-Göran Malmgrens etablerade svenskämneskonceptioner, samt belysa resultatet i relation till litteraturdidaktisk forskning för att synliggöra olika konsekvenser av tänkta intentioner. Uppsatsen empiri utgörs av inskickat och nätbaserat undervisningsmaterial samt intervjuer med verksamma svensklärare. På ett övergripande plan är ambitionen att studien bidrar till att belysa lärares reflektioner om litteraturundervisningens innehåll. I resultatet framträder den traditionella litteraturundervisningen som vanligast förekommande bland de intentioner lärarna har med undervisningen. Eftersom starka traditioner inom ett ämne tenderar att befästas och bli till norm gör det att andra sätt att se på ett ämne marginaliseras eller inte släpps fram, vilket ska ses som ett problem. Lärarnas utsagor kan om de sammanställs i kategorier ses som diskursiva praktiker som kan befästa eller utmana den rådande ordningen, hegemonin.

Denna rapport innehåller de samlade erfarenheterna från ett produktutvecklingsprojekt i kursen TDDD77 vid Linköpings universitet. Projektets mål var att skapa en applikation för att visualisera mätdata från en specialutrustad bil på en surfplatta. Detta var önskvärt då det inte fanns något sätt att se om någon sensor slutade fungera mitt i ett test. Projektet delades upp i en förstudie följd av tre iterationer, där en färdig produkt presenterades på en teknisk mässa i slutet av iteration 3.Resultaten visar att Essence Kernel Alpha States kunde användas som en hälsokontroll för projektet, men då de kunde ses som rätt vaga och lämnade rum för tolkning passade det bäst som ett komplement till exempelvis milstolpar.Att använda Google Protocol Buffers sågs som ett viktigt tekniskt val tillsammans med uppdelningen av klienten i front- och back-end. Protobuf underlättade kommunikationen mellan server och klient som annars krävt ett nyskapat protokoll.Uppdelningen av front- och back-end underlättade inte bara resursfördelningen vid utveckling utan även vid felsökning då det i många fall blev lättare att se precis var felet uppkom.

Sammanfattning/Abstract Syftet med undersökningen är att kartlägga fysiklärares utgångspunkter, intentioner och tillvägagångssätt med experiment i fysikundervisningen genom en kvalitativ metod där vi nyttjat semistrukturerade djupintervjuer av yrkesverksamma fysiklärare. Resultatet analyserades och användes sedan som grund för en diskussion om vad resultatet innebär för elevernas inlärning. Studien visar att intervjuade lärare tenderar att inte utgå från kursplanerna och eleverna i tillräcklig utsträckning, utan har istället läromedel som utgångspunkt. Den viktigaste intentionen med experiment för de intervjuade lärarna är att eleverna genom experiment skall kunna koppla ihop teori med praktik. Lärarna använder sig mestadels av slutna experiment, bl.a.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare upplever styrdokumentens intentioner med elevinflytande. Studien har gjorts med en fenomenologisk livsvärldsansats där lärare beskriver hur de upplever elevinflytande utifrån sina egna erfarenheter och livsvärldar. Vidare har en hermeneutisk tolkningsteori använts för att ge en förståelse för hur lärare beskriver elevers inflytande i skolans verksamhet. Metoden för studien är kvalitativ. Det empiriska underlaget består av åtta intervjuer med låg- och mellanstadielärare på sex olika utbildningsenheter.Studien visar på olika förutsättningar för inflytande.

Lärares vardagliga arbete utförs under ständig press från olika berörda aktörers förväntningar på verksamheten, som till exempel skolpolitiker, skolchefer och brukare. Fokus i denna artikel ligger på de intentioner som finns angående IKT i skolan. Särskilt intresse ägnas även det ad hoc-arbete som utförs under den undervisningsfria tiden och hur lärares användande eller icke-användande av IKT kan förstås utifrån detta. Data är hämtad från en observationsstudie gjord hos fem olika lärare i deras vardagliga arbete från år 4 i grundskolan till år 12 i gymnasieskolan. Resultaten pekar på hur den stora andelen ad hoc-arbete påverkar lärares möjligheter att hantera den offentliga diskursens intentioner med IKT.

Med stöd av teorier om barn och kommunikation, mediepåverkan liksom synen på barn som publik ville vi i denna uppsats ta reda på hur barn i mellanstadiet i Halmstad läser filmen "Dylans historia?, en egenproducerad programserie om Halmstads historia.Frågeställningen var: Hur ser det narrativa mötet ut mellan producenternas intentioner, så som de uttrycks i produktionens/filmens narrativa element, och barnen. Det vill säga, hur uppfattar barnen filmen? Utifrån Stuart Halls teorier om ?encoding - decoding? jämförde vi producenternas intentioner med texten (filmen) med den tolkning som publiken (barnen) gjorde. 19 barn i åk 4 och åk 6 intervjuades.

Denna uppsats är en hermeneutiskt inspirerad studie som undersöker hur dokumentärfilmskapare ljudlägger sina filmer och vilka intentioner som ligger bakom deras ljudläggningar.Genom kvalitativa intervjuer med tre dokumentärfilmskapare som är väletablerade i den svenska filmbranschen ska läsaren få inblick och ökad förståelse för ljudläggningsarbete i dokumentära filmer. Det empiriska materialet som samlas in genom intervjuerna analyseras med hjälp av två filmljudanlysmodeller som är tagna ur långfilmssammanhang. Dessa modeller möjliggör en tolkning och värdering av intervjusvaren ur ett vetenskapligt perspektiv. Resultat av studien visar likheter och variationer i de intervjuade respondenternas tanke- och arbetssätt. Det är möjligt att applicerar nästan all empiriskt material på teorierna som syftar på ljudläggningar för spelfilms- och biografproduktioner trots att respondenterna inte alls är medvetna om det.

Vi har gjort en kvalitativ studie av fenomenet ungdomstjänst som infördes som enskild påföljd vid brott den 1 januari 2007. Vårt syfte med uppsatsen har varit att studera lagstiftningen som ligger till grund för ungdomstjänst, alltså vilka tankar kring behandling och straff som har påverkat påföljden samt hur dessa tankar har haft verkan på den verklighet som ungdomsbrottslingarna befinner sig i när de genomför sin ungdomstjänst. På ungdomstjänstplatserna finns det handledare till ungdomarna. Vår huvudfrågeställning har varit om handledarnas handledning och syn på sitt uppdrag överensstämmer med lagstiftarens intentioner. Vi har undersökt vad handledare och socialsekreterare anser vara viktigt när det gäller att vara handledare till ungdomar på ungdomstjänst, samt vad de hoppas att ungdomarna ska ta med sig efter avslutad ungdomstjänst.

Uppsatsens syfte är att undersöka en skola i Skåne och dess arbete med integration. Ambition är inte att lösa en eventuell integrationsproblematik, utan att belysa komplexiteten som skapar och upprätthåller den. Den centrala frågeställningen för uppsatsen är: vilka motsättningar finns det mellan skolans, kommunens, lärarnas och styrdokumentens intentioner om integration samt på vilka olika sätt artikuleras de?  Målsättningen är även att lyfta fram styrker och visioner som existerar hos de undersökta som eventuellt kan ge avtryck för framtida arbete. Uppsatsen bygger på teorier och tidigare forskning om hur och varför integration bör främjas i skolan samt styrdokumentens intentioner i skolundervisningen. Fallstudien är framtagen genom semistrukturerade intervjuer med utbildningsdirektören i kommunen, rektorn på skolan samt sex stycken utvalda lärare.

Vårt examensarbete heter ?Det är inte bara det att vi sätter oss och fördriver tiden en stund? ? och handlar om förskollärares intentioner med att arbeta med musik. Titeln är tagen från intervjun med förskolläraren Sissela, som ni kommer möta senare i arbetet. Vi som har skrivit arbetet heter Johan Eckman & Jessica Jensen. Tidigare forskning om förskollärares intentioner har vi inte hittat, men däremot har det gjorts relativt mycket forskning om musikens effekter på inlärningsförmågan. Sex förskollärare har deltagit frivilligt i vår undersökning. Metoden vi använt är intervjuer, men vi observerande även en musikstund med varje förskollärare. Syftet med denna undersökning är att synliggöra vilka intentioner förskollärare i förskolan kan ha genom att arbeta med musik som en metod för att främja barns utveckling. Frågeställningarna vi utgått från är som följer: Hur arbetar de utvalda förskollärarna med musik och hur motiverar de sitt arbetssätt? Vilka skillnader respektive likheter finns i förskollärarnas arbetssätt beroende på språkfördelningen i barngruppen? Hur motiverar de utvalda förskollärarna sina val av sånger? Vi har kommit fram till att alla deltagande förskollärarna har någon slags underliggande mening i såväl sångval som övrig planering av musikstunden.

Den nationella folkhälsopolitiken har som övergripande mål att uppnå en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Inom tobaksområdet är målet att minska bruket av tobak. Den 1 juni 2005 trädde lagen om rökförbud i kraft. Förbudet innebär att det är förbjudet att röka på alla serveringsställen, med undantag för uteserveringar. Genom ett rökförbud vill staten skapa en god och rättvis arbetsmiljö för krog- och restauranganställda men även minska konsumtionen av cigaretter.

Syftet med studien var att undersöka om och hur löneform, möjlighet till avancemang samt företagets CSR-arbete påverkar potentiella arbetssökandes intentioner att söka en ledig tjänst. Studien genomfördes på studerande vid Högskolan i Gävle. 78 personer deltog i studien och genomfördes som enkätundersökning. Resultatet analyserades med multidimensionell skalning (MDS). Det analyserade resultatet visade på två dimensioner där samtliga tre faktorer tycks påverka attraktiviteten hos en arbetsgivare.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur Barns Behov i Centrum (BBIC) som system för handläggning och dokumentation fungerar i socialtjänstens utredning, planering och uppföljning av barn i familjehem. I uppsatsen undersöks hur tillämpningen av systemet i en socialtjänstorganisation förhåller sig till systemets intentioner på nationell nivå och till det i organisationen tänkta sättet. Ett antal centrala implementeringskomponenter har undersökts liksom vilka problem som kan betraktas vara inbyggda i BBIC-systemets konstruktion. Dessutom har dokumentationens rationaler, såsom de förstås av studiens respondenter, undersökts och relaterats till BBIC-systemets intentioner.Uppsatsen är en fallstudie av en socialtjänstorganisation och dess användning av BBIC. Det empiriska material som utgör grund för analysen består dels av dokument och litteratur kring BBIC liksom av lokala riktlinjer, dels av intervjuer och fokusgruppsintervjuer med socialarbetare, politiker och chefer.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare upplever styrdokumentens intentioner med elevinflytande. Studien har gjorts med en fenomenologisk livsvärldsansats där lärare beskriver hur de upplever elevinflytande utifrån sina egna erfarenheter och livsvärldar. Vidare har en hermeneutisk tolkningsteori använts för att ge en förståelse för hur lärare beskriver elevers inflytande i skolans verksamhet. Metoden för studien är kvalitativ. Det empiriska underlaget består av åtta intervjuer med låg- och mellanstadielärare på sex olika utbildningsenheter.Studien visar på olika förutsättningar för inflytande.