I undersökningen har en kvalitativ studie använts bestående av postenkäter. Syftet med studien är att undersöka tre förskolors utemiljöers fasta material. De valda förskolornas utemiljöer är byggda under tre olika årtionden. Förskolegårdarna har studerats av oss genom observationer, foto och postenkäter till pedagogerna. I postenkäten har pedagogerna fått besvara hur de upplever den egna förskolegårdens fasta material.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers syn på förskolebarns vistelse i naturmiljö. Undersökningen utgick från kvalitativa intervjuer, insamlade berättelser från pedagoger med ett eget naturintresse, om vilken betydelse naturvistelse kan ha för barns utveckling, lek och lärande. Pedagogerna fick beskriva sitt förhållningssätt och hur de arbetar för att förverkliga läroplanens intentioner. I resultatet visade det sig att pedagogerna såg naturen som en resurs för fantasi, sinnlighet, motorisk utveckling och även ett berikat/utvidgat samspel barn emellan. Svårighet att skilja på lek och lärande belystes.

I arbetet har jag utgått från mina erfarenheter av medieundervisning på min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där jag upptäckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. Utifrån detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frågeställningar: Finns det spår av läroplanens intention i elevers tal om undervisningen, särskilt medieundervisningen? Finns läroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieämnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?Läroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmågan att förhålla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och läser, följer med när eleven talar om och framställer egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat läroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn på undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer från medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

AbstractSyftet med föreliggande undersökning är att studera hur gymnasieskolans läroplan tolkas och om styrdokumentens mål når ut till eleverna på det sätt som avses och, som en följd av detta, om lärares och elevers förväntningar på vad eleverna ska lära sig stämmer överens. Detta undersöks genom att se hur ett specifikt ämne ¬? estetisk kommunikation ¬? inom musikområdet på estetiska programmet beskrivs i läroplanen, hur ämnet tolkas och förmedlas av en grupp lärare, och hur detta i sin tur tas emot av eleverna i två klasser på musikinriktningen på estetiska programmet, på en gymnasieskola i södra Sverige. Genom att studera läroplansteori och läroplanshistoria går det att se en mängd olika parametrar vad gäller till exempel politiska influenser, kunskapssyn och ämnens olika värden i jämförelse med varandra, vilka alla är faktorer som kan vara till hjälp med arbetet inom skolutveckling. Den forskning och litteratur som jag har använt rör sig främst inom läroplansteori och estetiska läroprocesser.

Enligt läroplanen ska undervisningen sträva mot att ge eleverna på gymnasial nivå en inblick i vetenskapligt arbete och tänkande. Hur ska då undervisningen struktureras för att eleverna ska nå denna kunskapskvalite´?. Uppsatsensteoretiska del belyser vad som karaktäriserar vetenskapligt tänkamde, ger en inblick i Vygotskijs pedagogiska teori samt diskuterar hur denna korresponderar med läroplanens intentioner. På den teoretiska delen följer en undersökning där kunskapssyn, undervisnings- och inlärningsstrategier samt förståelsen och användningen av begreppen ideologi, klass och makt hos lärare i samhällskunskap samt elever på A-kursen i samma ämne avhandlas.

Syftet med vår studie var att genom fallstudier undersöka hur två pianolärare i kulturskolans verksamhet arbetar med utlärning av övningsmetoder. Vi ville ta reda på hur mycket eleven förstår av de övningsinstruktioner läraren ger. Totalt åtta respondenter ingick i studien. Två lärare samt tre av deras vardera elever. Eleverna var alla i åldern 12 till 14 år.Metoderna vi använde var kvalitativ intervju och observation.

Det här examensarbetet har syftat till att få svar på hur kvinnor skildras i förhållande till män i mellanstadiets läroböcker i historia. Arbetet började i 1960-talets läroböcker och sträckte sig 50 år framåt i tiden för att kunna svara på frågan hur skildringen av kvinnor har förändrats över tid. Dessutom har läro- och kursplanernas synpunkter på jämställdhet i undervisningen undersökts för att kunna ge ett svar på frågan om hur väl läroböckernas framställning av kvinnor stämmer överens med dessa styrdokuments synpunkter. Arbetet är en kvalitativ textanalys, dock med ett kvantitativt inslag, som har tagit sin utgångspunkt i Hirdmans genussystem och teorier kring den stereotypa kvinnan. Arbetets främsta resultat är att kvinnan till stor del utelämnas från beskrivningarna i läroböckerna samt att hon jämförs med mannen och skildras som antingen mindre fulländad än honom eller som en annorlunda art med andra egenskaper.

Det råder okunnighet om slöjdundervisningens betydelse för lärande och utveckling. Slöjdämnetskunskapskvalitéer har inte uppmärksammats, varken i skolan eller utanför, varför debattenom slöjdämnets didaktiska och pedagogiska möjligheter ofta grundas på fördomar ochallmänt tyckande. En vanligt förekommande uppfattning om slöjd är att det är slöjdföremåleni sig som är det egentliga ämnesinnehållet. I själva verket är det arbetsprocessen, slöjdprocessen,som står i fokus samt det lärande som är en följd av slöjdämnets arbetssätt. Produkten blirett bevis på nedlagt arbete.Syftet med detta arbete var att undersöka hur lärande kan synliggöras genom slöjdprocessen.Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån tre forskningsfrågor nämligenhur lärarna beskriver att eleverna arbetar i slöjdprocessen, hur eleverna beskriver att de arbetari slöjdprocessen samt hur lärandet främjas för eleverna genom slöjdprocessen.För att uppnå syftet valdes en studie med kvalitativ ansats.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka skillnader i utbildningsförväntningar bland utrikesfödda och infödda svenskar femtonåringar i Sverige. Tidigare studier har visat att utrikesfödda elever har sämre skolprestation än infödda svenskar, men högre ambitioner att satsa vidare på högskola eller universitet än infödda svenskar. Dessutom vill jag studera hur och på vilket sätt femtonåringars utbildningsförväntningar påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå och testresultaten i matematik och läsning. En aktuell fråga som har varit av stort intresse i svensk forskning de senaste åren är könsperspektiv och könsrollerna. Detta tar jag upp i uppsatsen genom att studera om det finns skillnader mellan femtonåringars invandrarstatus i effekten av kön på femtonåringars utbildningsförväntningar.Jag har använt mig både av svensk och internationell tidigare forskningsteori samt av ett befintligt datamaterial från Pisa år 2003.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken grad samhällskunskapslärare i Skåne anser att elever med odemokratiska åsikter och/eller ett odemokratiskt arbetssätt ska kunna få ett betyg i ämnet samhällskunskap samt hur Skolverket menar att Lgr 11 ska tolkas och tillämpas när det kommer till odemokratiska elever. Jag undersökte hur skolan ser på elever inom extremvänstern och extremhögern och deras möjlighet att få ett betyg i samhällskunskap. För att uppnå mitt syfte har jag genomfört en enkätundersökning med samhällslärare på högstadiet i Skåne samt en intervju med en representant för Skolverket. Analysen av enkätundersökningen utgick från teorier om skolans demokratiuppdrag samt styrdokumenten i Lpo 94. Intervjun jämfördes sedan med resultaten av enkätundersökningen.

Uppsatsen fokuserar på Livrustkammarens utställning Maktspel (13/3 2014 - 5/1 2015) och handlar om historiebruk i populärkulturen. Med utgångspunkt i den svenska renässansen görs kopplingar till Englands elisabetanska tid samt den fiktiva kontinenten Westeros i HBO:s tv-serie Game of Thrones. Intentionen från museet är att besökaren ska ifrågasätta historiebrukets olika användningsområden och samtidigt belysa historiens dramatiska inslag. Jag har intresserat mig för de parallella maktspelen som sker i utställningsrummet utöver de berättelser som Livrustkammaren presenterar. Uppsatsen syftar till att lyfta fram museer och utställningars iscensättningskaraktär och min ambition är studera den interna ordningen i iscensättningen. Uppsatsen är uppdelad i fyra tematiska huvudkapitel.

Medarbetare som har arbetspassion kan skapa ett mervärde för sin organisation. Arbetspassion är en värdefull egenskap som organisationen och i synnerhet ledningen kan arbeta med för att få engagerade medarbetare. Fenomenet arbetspassion innebär att medarbetaren har en stark dragning till en aktivitet som den tycker om och gärna lägger ned tid och energi på. Passionen har studerats inom olika aktiviteter och inom den privata sektorn samt fått fram åtgärder som kan främja medarbetarnas arbetspassion. Ingen tidigare studie har identifierats med inriktning mot en offentlig verksamhet och undersökt hur ledningen kan arbeta för att främja medarbetarnas arbetspassion.Syftet med examensarbetet är att skapa en ökad förståelse för hur ledningen kan främja medarbetarnas arbetspassion.

Lund är beläget i ett högintensivt jordbruksområde i sydvästra Skåne och andelen allemansrättslig mark i det tätortsnära landskapet är liten. För att tillgodose stadsinvånarnas behov av rekreation är tydliga strategier för grönstrukturplanering i kommunen viktigt. Ett verktyg i arbetet med tillgängligörandet av åkerlandskapet utanför staden är så kallade beträdor. Beträdor är smala strängar av insått vallgräs som lämnas obrukad längs åkerkanter och kan fungera som gångstråk ut i landskapet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Lunds kommun, med hjälp av beträdor, arbetar med tillgängliggörandet av det stadsnära jordbrukslandskapet för dess invånare. Studier av Lunds översiktsplan och Grönstruktur- och naturvårdsprogram gjordes för att utreda vilka intentioner och strategier kommunen har med grönstrukturplaneringen och vilken roll beträdor spelar i planeringsarbetet.

Syfte: Intentionen med en inkluderande skola genomsyrar skolans styrdokument, men trots goda intentioner så har arbetet med inkludering kommit olika långt. Syftet är att identifiera och analysera förutsättningar för delaktighet i matematikundervisningen för elever med utvecklingsstörning i en inkluderande miljö. Undersökningen riktar sig till klasser där elever som läser enligt särskolans kursplan i matematik är integrerade i ordinarie grundskoleklasser. Vad karaktäriserar delaktigheten mellan eleverna, lärare och assistent under matematiklektioner? Vilka interna och externa förutsättningar för elevernas delaktighet framträder? Hur planerar läraren för att ge förutsättningar för delaktighet? Teori:Som utgångspunkt använder vi det sociokulturella perspektivet där kommunikationen är central och lärande och förmåga förstås som något som uppstår i interaktion mellan individen och den sociokulturella miljön.