Uppsatsen Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse i hur det Àr att leva med en Àtstörning och vad det betyder för den drabbade. VÄrt material har vi samlat in genom intervjuer med sju kvinnor som har levt med eller lever med en Àtstörning. Vi kom i kontakt med kvinnorna genom den ideella föreningen, Ab-kontakt, dÀr fyra av de intervjuade kvinnorna arbetade som stödjare för personer med Àtstörningar. De hjÀlpte i oss i sin tur att fÄ kontakt med de resterande tre kvinnorna. I vÄr uppsats har vi valt att koppla vÄrt resultat till Webers mÄlrationella handlingsteori, Giddens reflexivitetsteori, Durkheims teori om anomi samt Parsons teori om sjukdomsrollen och dess pÄverkan pÄ individen.

Syftet med min studie var att lyfta fram barn perspektiv kring fritidshemsmiljön och framförallt barn med funktionsnedsÀttningars upplevelser. Barnen har haft varierande former av funktionsnedsÀttningar men fokus har inte varit pÄ de medicinska delarna utan pÄ barnens tankar om fritidshemmet. Jag ville fÄ kunskap om vad barnen anser Àr betydelsefullt för en meningsfull fritidstid, bÄde gÀller verksamhet, lÀrande och bemötande.Jag har intervjuat barn i Ärskurs 3-6 frÄn tre olika kommuner som Àr eller har varit inskrivna pÄ fritidshemmet. DÄ jag ville lyfta fram informanternas egna tankar, upplevelser och erfarenheter har jag valt en kvalitativ metod. Jag har anvÀnt mig av en intervjuguide med bÄde öppningsfrÄgor och kompletteringsfrÄgor eftersom jag ville ha mer samtalsbetonade intervjuer.

Syftet med föreliggande examensarbete Àr att synliggöra hur olika maktrelationer kommer till uttryck mellan lÀrare och barn i förskolans samling samt pÄ vilket sÀtt dessa maktrelationer pÄverkar barns möjlighet till att ha inflytande över och vara delaktiga i samlingens innehÄll och upplÀgg. Vi har valt att utgÄ ifrÄn Michel Foucaults synsÀtt pÄ makt. DÄ vi anser att detta synsÀtt lÀmpar sig bÀst för att han inte har en fÀrdig teori som man bara kan applicera utan det blir en utmaning i sig att anvÀnda hans tankar och syn pÄ makt. Studerandet av Foucaults synsÀtt pÄ makt har lett till att vi bÄda har bildat oss en fördjupad uppfattning, innebörd av och tolkning av begreppet makt. Vi har Àven valt att utgÄ frÄn barns perspektiv dÀr vi försökt att nÀrma oss barnens egna tankar och funderingar kring samlingen dÄ denna Àr ett moment som Àr till för dem.

Bakgrund: Sjuksköterskor skattar sig att bli stressade av tidsbrist och resursbrist. Moralisk stress uppstÄr ur dilemman. Dilemmat uppstÄr nÀr det finns begrÀnsningar i organisationen, konflikter med bedömningar som andra har gjort hindrar en att göra det som egentligen anses riktigt och tankar uppkommer om vad som ska göras istÀllet. Syfte: Att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av stress i sitt arbete pÄ vÄrdcentral med fokus pÄ moralisk stress. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med Ätta distriktssköterskor och analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna erfor stress i mÄnga olika situationer och det som var mest framtrÀdande var tidsbrist samt situationer i telefonrÄdgivningen. Det fanns ett större vÄrdbehov Àn vad det fanns lÀkartider och dÄ kunde inte distriktssköterskorna ge den vÄrd som de önskade. Regler och rutiner kunde upplevas som hindrande i mötet med patienten vilket gav uttryck som frustation och tankar om vad som var rÀtt att göra. Slutsats: Distriktssköterskorna upplever stress, oro och frustration vid stor vÄrdtyngd, lite personal, brist pÄ lÀkartider och nÀr kommunikationen mellan kollegor och patienter brister.

Hur förlossningen upplevs kan vara beroende av förberedelsen under graviditetenoch kan ha stor betydelse för framtiden. MÄnga kvinnor kÀnner oro inför det okÀndaoch sin kropps förmÄga att hantera smÀrta. Syftet med denna litteraturstudie var attbeskriva hur blivande förÀldrar förbereder sig inför födandet samt effekten av dennaförberedelse. Följande specifika frÄga stÀlldes: - Vad Àr det som underförberedelserna inför födandet fÄr de blivande förÀldrarna, och dÄ sÀrskilt kvinnan,att kÀnna sig bÄde fysiskt och mentalt redo att föda? Litteraturstudien baserades pÄelva vetenskapliga artiklar som erhölls genom PubMed och Cinahl.

BakgrundI inledningen av bakgrunden förtydligas centrala begrepp som Àr relevanta för undersökningen. DÀrefter synliggörs vad LÀroplanen för förskolan beskriver om Àmnet genus. Barnlitteraturen beskrivs ur ett historiskt perspektiv med fokus pÄ genus. Bakgrunden berör Àven nationell och internationell forskning som synliggör genus i förhÄllande till barnlitteratur ur olika perspektiv. Undersökningens teoretiska ram grundar sig pÄ Probsts teori kring litteratur och Connells genusteori.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares tankar kring att bedriva ett medvetet arbete kring genus utifrÄn barnlitteratur.FrÄgestÀllningar? PÄ vilket sÀtt anser förskollÀrarna att barnlitteratur kan anvÀndas vid arbete med genus?? Anser förskollÀrarna att framstÀllningen av pojkar respektive flickor i litteraturen pÄverkar barnens uppfattning av genus?? Vilken betydelse anser förskollÀrarna att de har i arbetet med genus i förskolans verksamhet?MetodUndersökningen utgÄr ifrÄn en kvalitativ metod med intervju som redskap.

Bakgrund: En implanterbar defibrillator kallas ocksÄ Implantable Cardioverter Defibrillator och förkortas ICD. ICD kan förhindra plötslig hjÀrtdöd. Den vanligaste indikationen för att fÄ en ICD Àr en bakomliggande hjÀrtsjukdom med hög risk för livshotande rytmrubbningar. ICD-behandling blev 1985 godkÀnd för kliniskt bruk. ICD ökar patientens fysiska förmÄga men kan medföra flera orosmoment.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ICD samt att beskriva patienters tankar inför livets slutskede med ICD.Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga originalartiklar.

SYFTESyftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka tankar och uppfattningar ett antal pedagoger har om sprÄkstörning, lÀsning och lÀsförstÄelse. Vidare syftar undersökningen till att se vilka ÄtgÀrder som pedagogerna föresprÄkar i relation till elever med diagnosen sprÄkstörning.TEORIUtgÄngspunkten i uppsatsen Àr ett sociokulturellt perspektiv. Detta perspektiv utgÄr frÄn kommunikation mellan individer. Kunskap utvecklas i samspel med andra, först dÀrefter blir den en integrerad del av individens tankar, idéer och uppfattningar. SprÄket och kulturen hör samman och lÀrandet sker i dialog mellan dessa.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Tes: Homogenisering Àr en uteslutningsmekanism som försvÄrar invandrarnas möjligheter att nÄ chefspositionerna i arbetslivet.Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen kring och skapa en medvetenhet om homogenisering som fenomen. Vi anser att man genom att skapa en medvetenhet och vÀcka tankar kring homogenisering som process ökar chanserna att motverka homogenisering.Metod: Vi valde att arbeta med Malmö kommun dÄ de som organisation har ett befolkningsansvar som innehÄller ett krav att pÄverka befolkningen i mÄngkulturell riktning genom olika insatser i exempelvis skola och föreningsliv, pÄ arbetsmarknaden i sin egen organisation och i sin egen service till medarbetarna. I val av informanter utgick vi frÄn att homogenisering pÄ chefsnivÄer bÀst kunde undersökas genom personliga intervjuer med chefer i de kommunala verksamheterna. Detta för att ta reda pÄ hur chefer ser pÄ mÄngfald, rekrytering, samt ta del av deras tankar och funderingar kring varför ledningsstrukturen ser ut som den gör och vad man eventuellt kan göra för att Àndra pÄ den.Slutsatser: Vi kunde konstatera att homogenisering Àr ett faktum pÄ chefsnivÄer hos de undersökta verksamheterna, detta trots omfattande mÄngfaldsinsatser inom kommunen. I vÄr undersökning kunde vi hitta visa möjligheter för att ÄtgÀrda homogenisering.

I denna rapport beskrivs det hur man har valt att lösa en dot1x-implementation pÄ en Cisco 3000 switch. I rapporten Äterfinns konfiguration och egna tankar om dot1x. Rapporten innehÄller Àven en guide om vilka kommandon som kan vara bra att anvÀnda sig av vid en dot1x-konfiguration. Funktioner och annan anvÀndbar information som rapporten handlar om Àr Dot1x, EAP, Autentiserings Server, Authenticator, Supplikant, MAB, RADIUS, Mac-Format, Host-mode och Vlan..

I den hÀr rapporten redogörs för processen vid framtagandet av det första objektet i möbelserien Vesper. Författarens tillika formgivarens tankar kring olika materials narrativa förmÄga i relation till en betraktares förförstÄelse, föranleder en formgivningsprocess som resulterar i ett arbetsbord dÀr material och symbolsprÄk tÀnks förmedla sköna vÀrden. Uttryck av varaktighet och omsorg i en kontext med tillfÀllighetssyndrom..

Detta examensarbete handlar om förskollÀrares tankar och attityder till tvÄsprÄkighet nÀr det gÀller att anpassa den pedagogiska verksamheten utifrÄn tvÄsprÄkiga barns behov. Det handlar Àven om att jÀmföra likheter och skillnader mellan förskollÀrare som kommer frÄn tvÄ samhÀllen med olika sprÄkvillkor. Examensarbetet fokuserar mest pÄ tvÄsprÄkighet med inriktning pÄ finska och svenska. För studien gjordes intervjuer med sju informanter varav sex var förskollÀrare och en var förskolechef. De förskollÀrare som deltog i studien var bÄde en- och tvÄsprÄkiga och kom frÄn tvÄ olika samhÀllen; ett samhÀlle i Sverige dÀr majoritetssprÄket Àr svenska och det andra var ett samhÀlle i Tornedalen dÀr de tvÄ majoritetssprÄken Àr finska och svenska.

Syftet med studien var att med hjÀlp av intervjuer och enkÀter med ett kvalitativt inslag synliggöra klasslÀrares tankar om olika vÀgar att skapa framgÄng i lÀsning och skrivning för de elever som befinner sig i riskzon att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter. Sammanfattning av resultatet visar att klasslÀraren har god kunskap om barns lÀs- och skrivutveckling och arbetar pÄ ett strukturerat och varierat sÀtt med lÀs- och skrivinlÀrning i Ärskurs 1, dÀr det sker en integrering av bÄde ljudmetoden och helordsmetoden. I studien finns tankar om delaktighet och ett metakognitivt perspektiv, dÀr man gör eleven delaktig i sitt eget lÀrande vilket utvecklar elevens inre kompensation och vilja, mod att lÀra och kÀnslan av att kunna. Studien lyfter accepterande för olikhet och en tillÄtande attityd som betydelsefullt för elevens sjÀlvbild, dÀr ett flexibelt arbetssÀtt och ett dynamiskt samarbete med speciallÀraren eller specialpedagog, dÀr nÀrheten och den dagliga kommunikationen Àr en styrka, bÀst gynnar eleverna. Intensiva pedagogiska insatser i Är 1 förekommer men Àr ingen sjÀlvklarhet för alla elever dÀrför Àr det ett viktigt utvecklingsomrÄde dÀr skolan som en sjÀlvklarhet ska erbjuda alla elever i riskzon att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter denna möjlighet.