SAMMANFATTNINGBakgrundProblematiken kring ohÀlsosamma levnadsvanor och hÀlsa vÀxer i dagens samhÀlle. Den obalans mellan energiintag och energiförbrukning som uppkommer till följd av ett inaktivt liv och allt större matportioner, ökar risken för fetma. Matvanor, alkohol, tobak och fysisk inaktivitet Àr faktorer som pÄverkar risken att drabbas av hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, varför dessa levnadsvanor kom att utgöra fokus i den hÀr studien. De förÀndringar som sker i kroppen pÄ grund av en ohÀlsosamlivsstil startar redan i ungdomen varför det Àr viktigt med tidiga preventiva insatser. Studier visar att ungdomar pÄ praktiska gymnasieprogram visar en sÀmre sjÀlvskattad hÀlsa och en högre förekomst av hÀlsoriskbeteenden jÀmfört med ungdomar pÄ teoretiska gymnasieprogram.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en insikt om hur förskollÀrare tÀnker kring specialpedagogik i förskolan och Àven vilka faktorer som har betydelse för förskollÀrares arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Vikt har Àven lagts vid förskollÀrares tankar runt tidiga insatser för barn i förskolan. För att kunna ta reda pÄ detta har en kvalitativ intervjustudie gjorts dÀr 7 verksamma förskollÀrare frÄn 2 olika enheter har intervjuats. Jag har utgÄtt frÄn mina problemstÀllningar; Hur tÀnker förskollÀrare kring Àmnet specialpedagogik? Vilka faktorer har betydelse för förskollÀrares arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd? samt Vilken betydelse har tidiga insatser för barn i förskoleÄldern? Mitt resultat visade att det mÄnga gÄnger finns tvÄ olika sÀtt att tÀnka kring specialpedagogik i förskolan.

Syfte: Att undersöka förÀldralediga pappors tankar om att vara förÀldralediga samt deras upplevelse av bemötande och information frÄn specialistsjuksköterskor vid besök pÄ barnavÄrdscentraler. Metod: Explorativ kvalitativ intervjustudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio förstagÄngspappor som valdes genom mÄlinriktat bekvÀmlighetsurval. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för analys av data. Resultat: Alla pappor var nöjda över sitt val att vara förÀldralediga.

Teman som uppstod var; patienters handhygien - ett synligt/osynligt fenomen, förbud mot att klippa naglar, kÀnslor av Àckel, tidsbrist, rutiner/ansvar samt etik/integritet.Det Àr i vissa situationer som patienternas handhygien blir uppmÀrksammat och dÄ framförallt hos patienter beroende av hjÀlp och ur smittspridningsperspektiv snarare Àn patientens vÀlbefinnande..

SammanfattningInledning: Allt mer av distriktssköterskans omvÄrdnadsarbete gÄr mot att vÄrda mÀnniskor i livets slut. Döendet för med sig existentiella tankar som kan orsaka Ängest hos patienter och deras nÀrstÄende.Bakgrund: Palliativ vÄrd förebygger och lindrar lidande genom tidig upptÀckt, noggrann analys och behandling av smÀrta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem. Den innefattar Àven stöd till nÀrstÄende under och efter vÄrdtiden.Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskor upplever Ängest i livets slutskede, hos döende patienter, deras nÀrstÄende och sig sjÀlva, med fokus pÄ orsakerMetod: Studien har en kvalitativ design dÀr fyra fokusgruppsintervjuer har genomförts med sammanlagt 20 distriktssköterskor. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera datamaterialet.Resultat: Sjuksköterskorna beskrev att brist pÄ trygghet och tillit skapade Ängest för patienter och deras nÀrstÄende. KÀnslor av otillrÀcklighet gav Ängest hos sjuksköterskorna.

ÖvervĂ€gande delen av forskning kring socialtjĂ€nstens placeringar av barn och ungdom riktar sig mot barnens situation vid dessa insatser eller förĂ€ldrarnas upplevelser av skiftande familjebehandlingar. Det har heller inte pĂ„trĂ€ffats forskning riktad mot förĂ€ldrars upplevelser av barn och unga placerade i HVB-hem typ behandlingshem. I aktuell studie delger sex förĂ€ldrar med barn, placerade enligt LVU, individuellt sina synpunkter och tankar kring samarbete med socialtjĂ€nsten och olika vĂ„rdgivare sĂ„som familjehem och HVB - hem.Denna kvalitativa studie, med en tematisk analys pĂ„ narrativ bas, visar att förĂ€ldrarna Ă€r i stora drag nöjda med det samarbete som pĂ„gĂ„r gĂ€llande sina barn och ungdomar placerade p.g.a. eget beteende. FörĂ€ldrarna har dock dĂ€rmed inte avsagt sig förĂ€ldraskapet utan önskar fortsatt information och delaktighet betrĂ€ffande sina barn. Studien tar ocksĂ„ fĂ€ste pĂ„ anknytningsteorin bĂ„de ur barnet och förĂ€lderns synvinkel gĂ€llande fortsatt relation.

I det hÀr examensarbetet undersöks möjligheterna med framtida storskaliga 3D-skrivare i byggindustrin. Mycket hÀnder just nu pÄ omrÄdet och vi Àr pÄ vÀg mot en ny revolution i byggnadskonsten dÀr robotarna och 3D-skrivarna kommer att ha en allt mer betydande roll. Arbetet undersöker i detalj hur vi skulle kunna anvÀnda oss av tekniken. En villa har fÄtt stÄ modell för olika typer av experiment och redovisar olika tankar och idéer kring Àmnet..

Denna studie beskriver ett antal förskollÀrares upplevelser och tankar kring stress hos barn i förskolan. Att barn kan bli drabbade av stress pÄ ett eller annat sÀtt Àr nÄgot som framkommit i den hÀr studien. För att som pedagog i förskolan kunna underlÀtta och hjÀlpa dessa barn pÄ bÀsta möjliga sÀtt, sÄ behöver man veta vilka bakomliggande orsaker och faktorer som kan vara bidragande till denna stress. Man behöver ocksÄ veta vilka symtom stressade barn kan uppvisa, samt i vilka situationer stress har en tendens att uppstÄ. I denna studie har en kvalitativ intervjumetod med halvstrukturerade frÄgor anvÀnts för att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgor.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka lÀrares och elevers attityder gentemot lÀxor i Àmnet svenska pÄ gymnasiet, samt huruvida det finns en samstÀmmighet eller motsÀttning mellan dessa bÄda grupper. Undersökningen Àr uppdelad i tvÄ delar, lÀrare och elever, och bestÄr av bÄde enkÀter och kvalitativa intervjuer. EnkÀtundersökningarna genomfördes först och de har sedan legat till grund för djupintervjuerna som sedermera legat i centrum för studien. I lÀrarundersökningens enkÀtdel ingick 10 yrkesverksamma gymnasielÀrare i Àmnet svenska, och tre av dessa lÀrare stÀllde dÀrefter Àven upp pÄ att bli intervjuade. I elevundersökningen Àr underlaget dÀremot 48 elever som fyllde i enkÀter och tre som blev intervjuade. Resultatet av lÀrarundersökningen visar att samtliga undersökta lÀrare anvÀnder sig av lÀxor kontinuerligt, och trots att den teoretiska grunden inte Àr sÀrskilt fast sÄ har de en mÀngd tankar kring Àmnet ifrÄga. Eleverna har ocksÄ mÄnga tankar och funderingar kring lÀxor, men ser dem mer som ett nödvÀndigt ont som hör till.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilka uppfattningar skidskyttetrÀnare och utövare har, om hur en yttre feedback kan pÄverka utövarnas sjÀlvförtroende. För att fÄ mer information om hur utövarna reagerar pÄ feedback togs Àven trÀnarnas upplevelser och tankar med, eftersom det kan vara svÄrt att som individ analysera sitt eget sjÀlvförtreonde och se vad som pÄverkar en sjÀlv. UtifrÄn intervjuer med 8 skidskytteutövare och 3 skidskyttetrÀnare som verkat pÄ internationella tÀvlingar för Sverige, samlades information in om deras tankar och upplevelser inom yttre feedback och dess pÄverkan pÄ utövarnas sjÀlvförtroende. Resultatet visade att yttre feedback pÄverkar utövarnas sjÀlvförtroende, varav en direkt yttre feedback ansÄgs mest kunna pÄverka sjÀlvförtroendet. En indirekt yttre feedback ansÄgs vara bra för sjÀlvförtroendet i lÀngden, om den innehöll konstruktiv information.

Gymnasievalet Àr för mÄnga ungdomar det första stora val de stÄr inför. KÀnslorna varierar dÄ mÄnga kan kÀnna stor osÀkerhet inför valet medan andra har sin levnadsbana utstakad. Det handlar Àven om begrÀnsningar och möjligheter dÀr den enskilde individens förutsÀttningar skall vÀgas mot utbildningssystemet och strukturerna i dagens förÀnderliga samhÀlle. I föreliggande examensarbete Àr syftet att söka kunskap om hur elever med svenskt respektive utlÀndskt ursprung tÀnker kring sitt gymnasieval, dÀr vi Àven vÀgt in förÀldrarnas tankar. Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer mött elever och deras förÀldrar som stÄr i vÀgskÀlet mellan grundskola och gymnasieskola.

Denna studie syftar till att undersöka förskollÀrares syn pÄ matematik och hur de vÀljer att arbeta med matematiken i vardagen. Syftet Àr Àven att undersöka ifall den nya lÀroplanen för förskolan har pÄverkat lÀrarnas arbete med matematik. Vi har i studien anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av riktat öppna intervjuer eftersom vi ville att lÀrarna skulle kunna uttrycka sig fritt samt för att fÄ ta del av deras egna tankar och Äsikter. Vi har valt att intervjua nio verksamma förskollÀrare. VÄr studie visar att förskollÀrarna anser att det finns oÀndliga möjligheter för att arbeta med matematik i vardagen, speciellt vid rutinsituationer som Äterkommer varje dag.

I uppsatsen Àr kunskapsteoretiska spörsmÄl av betydelse. Filosofen Ludwig Wittgensteins tankar om sprÄk och mening utgör den teoretiska utgÄngspunkten.Vid lÀsning av Enqists roman "Boken om Blanche och Marie" redovisas tolkningsförslag pÄ kÀrlekstemat utifrÄn den teoretiska bakgrunden och en politisk och social medvetenhet med rötter i 60-talets experimentella prosa. Genom ett lÀsarorienterat betraktelsesÀtt visas ett samspel mellan text och lÀsare och mellan form och innehÄll..

Denna studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra informanter, som alla har ett syskon med en funktionsnedsÀttning. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av att ha ett syskon med funktionsnedsÀttning. Jag ville ocksÄ undersöka hur syskon ser pÄ sin syskonrelation i vuxen Älder, samt vad de har för tankar kring framtiden. Studiens resultat visar att syskonen frÄn tidig Älder varit otroligt engagerade och tagit ett stort ansvar bÄde i sitt syskons liv liksom i familjens dagliga rutiner. Av de fyra intervjuade syskonen arbetar idag tre av dem inom handikappomsorgen pÄ nÄgot sÀtt och ser det som helt naturligt.

I uppsatsen undersöks vilka gymnasieval tjejerna pĂ„ SkĂ€ggetorpsskolan gör. Meningen Ă€r att fĂ„ fram varför de gör de programval som de gjort och om deras bakgrund pĂ„verkar dem i deras val. Även deras egna funderingar om vad som Ă€r viktigast nĂ€r de vĂ€ljer program. Dock Ă€r det inte enbart deras aktuella gymnasieval som undersöks utan ocksĂ„ vilka tankar tjejerna har om sin framtid..