Syftet med denna studie var att synliggöra barns och pedagogers upplevelser av konfliktsituationer och skÀll. Ett problem som vi kunde se var att det idag saknas utbildning inom konflikthantering bland pedagoger, vilket i sin tur mÄnga gÄnger leder till att pedagogerna skÀller pÄ barnen istÀllet för att reda ut deras konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt. Vi ville med hjÀlp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att fÄ skÀll. Genom en enkÀtundersökning har pedagogerna fÄtt möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Vi utgick frÄn det danska SkÊldud-projektet i och med att det fanns relativt lite forskning kring barns perspektiv pÄ Àmnet.

Denna uppsats behandlar hur pedagogerna arbetar med den fortsatta lÀsutvecklingen. SÀrskild vikt har lagts vid vilka faktorer pedagogerna anser viktiga i sitt arbete med att uppnÄ lÀsutveckling hos eleven. Syftet Àr att upptÀcka de faktorer som Àr avgörande för pedagogernas arbete i skolans tidigare Är med lÀsutvecklingen. Det Àr pedagogernas egna tankar, upplevelser och erfarenheter som kommer att vara i fokus i empiridelen av vÄrt arbete. VÄrt mÄl Àr att skapa en sÄ komplett bild som möjligt över de faktorer som har en avgörande betydelse för pedagogernas arbete med den fortsatta lÀsutvecklingen i skolan.

Avsikten med uppsatsen har varit att ur ett arbetskraftsinvandringsperspektiv nÄ enfördjupad kunskap och förstÄelse kring arbetskraftsinvandringen till Sverige medsÀrskilt fokus pÄ rekryteringen av utlÀndsk arbetskraft till Svenska Gummifabrik ABÄren 1962-1973, samt att utröna vilka effekter denna arbetskraftsinvandring har haftpÄ samhÀllet Gislaved.Jag har genomfört fyra öppna intervjuer med jugoslaviska arbetskraftsinvandrare frÄndenna period och sedan jÀmfört de tankar jag tagit del av med relevanta kÀllor samtlitteratur om arbetskraftsinvandringens betydelse. Det gav mig förutsÀttningar att sehur den rekryterade arbetskraftsinvandrarens berÀttelser förhÄller sig till allmÀntaccepterad litteratur i Àmnet. Jag kan dÀrigenom se om förhÄllandet skiljer sig pÄlokal och nationell nivÄ.Studien har resulterat i en ökad kunskap om hur arbetskraftsinvandringen har gÄtt tilloch motiverats av Gummifabriken nÀr arbetskraftsbehovet var som störst. Detta harjag genomfört med hjÀlp av bevarat arkivmaterial, litteraturstudier samt dedjupintervjuer som genomförts. Undersökningens resultat visar att de invandradestankar vÀl stÀmmer överens med de kÀllor samt litteratur jag presenterar ochundersökningen ger en förstÀrkt bild av redan skriven litteratur i Àmnet.

SammanfattningBakgrundHöglÀsning har förekommit mellan den vuxna och det lilla barnet i flera hundra Är. Förskolan har haft höglÀsning som företeelse under en lÄng tid men det Àr pÄ senare tid som forskning har visat höglÀsningens betydande roll för barns utveckling. Forskning visar ocksÄ att samspel har en betydande roll för barns utveckling och höglÀsning möjliggör detta. Genom höglÀsning kan mÀnniskor utbyta tankar och erfarenheter om det lÀsta. Förskolan utgör en viktig roll för höglÀsningen dÄ det förekommer allt mindre i hemmen.SyfteStudien syftar till att undersöka förekomsten av höglÀsning och vilka motiv som finns bakom detta i förskolan.MetodMed hjÀlp av kvalitativ metod intervjuades sex verksamma förskollÀrare pÄ en förskola.

Denna uppsats har till syfte att studera idrottslÀrares tankar och Äsikter om hur det Àr att undervisa i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ grundskolans tidigare Är samt grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningarna i arbetet utgÄr frÄn tre frÄgor:1. Hur skiljer sig yrket idrottslÀrare pÄ grundskolans tidigare Är och grundskolans senare Är i undervisningen?2. Vad innebÀr det att som idrottslÀrare undervisa pÄ grundskolans tidigare Är?3.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

Syfte med studien Àr att undersöka hur representanter frÄn elevhÀlsan, skolledningen samt förvaltningen tolkar elevhÀlsans uppdrag att arbeta hÀlsofrÀmjande och förebyggande. UtifrÄn syftet stÀlls frÄgorna, hur ser representanterna pÄ begreppen hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete samt vilka tankar representanterna har kring hur det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet kan utformas i syfte att stödja alla elevers utveckling mot utbildningens mÄl. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre representanter frÄn elevhÀlsan samt en representant vardera frÄn skolledning och förvaltning. Resultatet av studien visar att elevens fysiska och psykiska mÄende, helhetssyn och samverkan Àr viktiga aspekter dÄ begreppet hÀlsofrÀmjande arbetet definieras. Viktiga begrepp som framkom i resultatet kring begreppet förebyggande arbete Àr tidiga insatser utifrÄn riskfaktorer för individen och gruppen, samt stÀrka individen och gruppen utifrÄn att dessa. Det lyfts Àven tankar om att förebyggande arbete Àven innefattar att stÀrka individen utifrÄn dess styrkor, men detta framkommer inte i lika stor utstrÀckning. Det finns mÄnga likheter kring hur det hÀlsofrÀmjande arbetet och det förebyggande arbetet kan utformas.

SocialtjÀnsten ska vara en myndighet som ger service och hjÀlp av god kvalitet till alla mÀnniskor. Det ska vara rÀttvist och inkluderande. Det Àr den socialtjÀnstens ansvar att följa detta och arbeta med en inbjudande karaktÀr sÄ att alla i samhÀllet kan kÀnna sig vÀlkomna till socialtjÀnsten. Forskning visar att transpersoner Àr en sÀrskilt utsatt grupp dÄ de bryter mot de normer som sÀger att det bara ska vara tvÄ kön, och dÀrför tycker jag att det Àr sÀrskilt relevant för socialtjÀnsten att arbeta för en inkluderande behandling av alla, oavsett kön, sexuell lÀggning eller etnicitet. Jag har dÀrför valt att studera enskilda socialarbetares tankar om transbegreppet, ett inkluderande förhÄllningssÀtt och sina erfarenheter av hur organisationen arbetar för kunskapen om transpersoner.

Studien syftar att undersöka hur Ätta förskollÀrare uppmÀrksammar relationer, konflikter, sociala roller samt makt i arbetslaget. Vidare behandlas barnens pÄverkan av eventuella konflikter samt maktrelationer som sker i arbetslaget utifrÄn förskollÀrarnas tankar. FörskollÀrarna har intervjuats i syfte att fÄ ta del av deras tankar och resonemang om makt och konflikter och hur barnen kan pÄverkas av vad som sker i verksamheten. För att analysera förskollÀrarnas resonemang, har bland annat SÀljös (2000) sociokulturella perspektiv, Galtungs (1969) teori angÄende konflikthantering samt Harre ochVan Langenhoves (1999) positionerings teori anvÀnts.  Resultatet visar att förskollÀrarna Àr medvetna om att olika typer av konflikter och olika positioner etableras inom arbetslaget och att barnen pÄverkas negativt av vad som sker inom arbetslaget enligt förskollÀrarna.

Abstract Hellberg, Cecilia (2012). Specialpedagogisk kompetens i förskolan ? pedagogers tankar kring olika pedagogiska förutsÀttningar (Special education skills in preeschool ? teachers thoughts on various educational oppertunities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Att satsa pÄ specialpedagogisk kompetens i förskolan Àr ingen sjÀlvklarhet. Det finns heller inga krav pÄ förskolan till skillnad frÄn skolan att det ska finnas specialpedagogiskt stöd pÄ förskolan.

Den fria lekens betydelse - Pedagogers deltagande och syn pÄ barnens fria lek (The importance of childrens free play - Educationalists participation and view on childrens free play). Vi, Dzana och Alexandra har i vÄr studie valt att belysa tre pedagogers tankar om barnens fria lek. UnderfrÄgor som vi har anvÀnt som hjÀlp till vÄr studie Àr: Hur ser pedagogerna pÄ barnens fria lek? Hur arbetar pedagogerna för att utveckla barnens fria lek? Hur deltagande anser pedagogerna att man ska vara i barnens fria lek? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att anvÀnda oss av bÄde intervjuer och observationer som i sin tur kompletterar varandra. Deltagarna i vÄr studie bestÄr av tre pedagoger, en förskollÀrare, tvÄ barnskötare samt barnen pÄ den valda avdelningen. Syftet med studien Àr att belysa de tre pedagogernas deltagande i leksituationen med barnen pÄ den valda avdelningen. Vi har med hjÀlp av intervjuer och observationer undersökt vilka tankar pedagogerna har om den fria leken för att sedan undersöka hur dessa stÀmmer överens med deras handlingar, detta frÀmst genom samspelet mellan pedagogerna och barnen i barnens lek.De viktigaste resultaten under vÄr studie Àr att de tre pedagogernas syn pÄ barnens lek Àr av stor betydelse, pedagogerna anser att man som pedagog skall vara deltagande i barnens lek pÄ barnens villkor. Under studiens gÄng visade det sig att pedagogernas deltagande till största del handlade om att samtala istÀllet för att inta en roll och delta i leken pÄ barnens villkor. Nyckelord: Deltagande, fri lek, förhÄllningssÀtt, pedagoger, utveckling..

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsÀtt kring hur de arbetar mot en jÀmstÀlld förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det pÄ att förklara begreppet genus nÀrmre. Det definieras vad skollagen sÀger om genus och jÀmstÀlldhetsarbete och vad det innebÀr för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs Àven hur pedagogers arbete med genus kan se ut pÄ förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssÀtt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Vid intervjuerna anvÀndes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gÄng.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnÄdde mÄlen enligt lÀroplanen och att de inte finns tillrÀckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

Bakgrund: ALS Àr en obotlig sjukdom som drabbar de neuron som styr muskulaturen i kroppen. Sjukdomens förlopp Àr progressivt och den genomsnittliga överlevnadstiden Àr 18 mÄnader. Det finns för nÀrvarande inget botemedel mot ALS. Att leva med sjukdomen ALS innebÀr att en mÀngd kÀnslor vÀcks. KÀnsla av oro inför hur livet skall sluta Àr vanligt Àven Ängest och frustration gentemot livssituationen.Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska kvinnors upplevelse av att leva med ALS.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats, baserad pÄ sjÀlvbiografier.

BakgrundMultipel skleros Àr en kronisk autoimmun och inflammatorisk sjukdom i centrala nervsystemet. Multipel skleros kan innebÀra mÄnga utmaningar som krÀver att personer som har denna sjukdom hittar vÀgar för att hantera sitt dagliga liv. Att driva en sjukdomsblogg som copingstrategi kan utgöra ett forum dÀr olika behov av stöd kan komma till uttryck.SyfteSyftet var att beskriva hur personer med multipel skleros anvÀnder sjukdomsblogg som copingstrategi i sitt dagliga livMetodMetoden var kvalitativa, asynkrona intervjuer i form av strukturerade frÄgeformulÀr med öppna frÄgor.ResultatResultatet visade att det finns flera sÀtt att anvÀnda sig av bloggen som copingstrategi. Att sÀtta ord pÄ tankar och kÀnslor kan leda till en större acceptans av sjukdomens pÄverkan pÄ det dagliga livet. Att dessutom kunna dela dessa erfarenheter med andra och pÄ sÄ vis hjÀlpa dem att se ljusare pÄ tillvaron utgjorde en kÀnsla av meningsfullhet.

Det finns mÄnga sÀtt att studera organisatoriska förÀndringar pÄ och mÄnga författare föresprÄkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förÀndringen ska bli framgÄngsrik. Denna studie beskriver och analyserar anstÀlldas tankar och handlingar i organisatorisk förÀndring utifrÄn individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktÀristiska. För att uppfylla syftet studeras tvÄ nivÄer i ett företag, den reella och den formella nivÄn. I studien stÄr den formella nivÄn för ledningen medan den reella nivÄn stÄr för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgÄr vi frÄn den förÀndring som HyresbostÀder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affÀrsmÀssig och kundorienterad.