Sundqvist, K & Svensson, A. VÄrdpersonalens syn pÄ Àldres sexualitet. En intervjustudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 hp. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2011.

Denna kvalitativa studie behandlar unga kvinnor i Stockholm som befinner sig i pÄgÄendet av sin högskoleutbildning och som senarelÀgger sitt barnafödande. Syftet Àr att belysa unga kvinnliga högskolestudenters tankar och attityder kring senarelÀggningen av familjebildning. I semi-strukturerade intervjuer har respondenterna delat med sig av sina tankar kring möjligheten att kombinera högskolestudier med barnskaffande. Det insamlade materialet har analyserats med hjÀlp av en hermeneutisk tolkande metod. Teoretiska utgÄngspunkter har hÀmtats frÀmst frÄn Goffmans rollteori, Bourdieus kapitalbegrepp samt Beckers teori som baseras pÄ Rational Choice.

Arbetet handlar om förskolemiljöns utformning och pedagogernas tankar kring den. De frÄgor vi vill ta reda pÄ Àr hur den pedagogiska miljön pÄverkar barns förmÄga att interagera med rummet. Vilka uppfattningar har pedagogen om miljöns utformning och vilken barnsyn speglas i dessa? VÄr teoretiska utgÄngspunkt i arbetet Àr Reggio Emilia filosofin samt ett postmodernistiskt synsÀtt. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att fÄ en inblick i hur pedagogerna vÀljer att strukturera den pedagogiska miljön och dess tankar kring den.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att f?rb?ttra livskvalitet, v?rdighet och v?lbefinnande f?r patienter med livshotande sjukdomar och deras familjer. Inom akutsjukv?rden uppst?r s?rskilda utmaningar eftersom fokus ofta ligger p? livr?ddande insatser, vilket kan f?rsv?ra m?jligheten att ge en v?rdig v?rd i livets slutskede. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskor erfarenheter av att ge palliativ v?rd inom akutsjukv?rden. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes baserad p? nio kvalitativa studier publicerade under de senaste tio ?ren. Databaserna PubMed och Cinahl anv?ndes f?r att s?ka artiklar.

VÄrt syfte med undersökningen var att fÄ fram barns och förÀldrars upplevelser och tankar kring fenomenet lÀxor. Vi ville ta reda pÄ hur lÀxor pÄverkar familjen och barnens fritid och om detta skapar problem eller leder till inlÀrning. Vi anvÀnde oss av den forskningslitteratur som fanns för analys av resultatet. Genom en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi anvÀnde oss av enkÀter med öppna frÄgor och intervjuer fick vi fram mÄnga olika Äsikter och tankar kring lÀxor. Resultat visar pÄ stora skillnader i arbetsbelastning och pÄverkan pÄ barnen.

Syftet med denna studie var att synliggöra förskollÀrares tankar om vardagsmatematiken. Studien skulle Àven innefatta hur förskollÀrare tar tillvara pÄ den vardagliga matematiken. VÄr metod i studien gick ut pÄ att intervjua förskollÀrare genom en self report, som tillhör den kvalitativa forskningen. VÄr self report innebar att de tillfrÄgade förskollÀrarna skriftligt fick redogöra sina tankar och erfarenheter utifrÄn frÄgeformulÀret. Med hjÀlp av vÄr self reports öppna frÄgor synliggjordes förskollÀrares djupgÄende tankar om ett visst fenomen, vilket leder in vÄr studie till en fenomenografisk forskningsansats.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka tankar och attityder lÀrare pÄ en högstadieskola i Mellansverige har kring valet att köpa in iPads till eleverna. Ytterligare punkter Àr att undersöka hur lÀrare implementerar iPaden i undervisningen. En metodkombination av intervju och observation har genomförts för att fÄ fram den data nödvÀndig för studien. Det resultat och de slutsatser som framkommit vid denna undersökning Àr att lÀrarna ansÄg att iPaden tvingar lÀrare till utveckling, att elever och lÀrare kan arbeta mer kreativt pÄ en iPad jÀmfört med en bÀrbar dator samt det lÀsprojekt som skett Äret innan iPads köptes in till eleverna tycks ha gjort lÀrarna positivt instÀllda till implementeringen av iPads i undervisningen. LÀrarna tycks Àven anvÀnda iPaden nÀr undervisningen gagnas av den..

BakgrundTyp 1-diabetes mellitus utgo?r en konstant na?rvaro som kra?ver daglig egenva?rd hela livet ut. Under ungdomsa?ren sker stora fysiska och sociala fo?ra?ndringar pa? kort tid vilket fo?rsva?rar egenva?rden. Samtidigt utvecklar ungdomen sja?lvsta?ndighet fra?n fo?ra?ldrarna och anammar da?rmed ett o?kat sjukdoms- och egenva?rdsansvar.

BAKGRUND: Det moderna samhÀllet innebÀr snabba förÀndringar, bÄde i arbetsliv och i vardagsliv. För pedagoger innebÀr detta att lÀrarutbildningar och verksamheter ocksÄ förÀndras, nya arbetssÀtt tillkommer medan andra faller bort. Skönlitteratur har i barns liv fÄtt en mindre framtrÀdande plats pÄ grund av teknikens genombrott. HöglÀsning i skolan kan vara ett sÀtt att hÄlla litteraturen vid liv, ett sÀtt att mötas kring texter. Tidigare forskning visar att höglÀsning som arbetssÀtt bidrar till att utveckla elever bÄde sprÄkligt och kognitivt.

Abstrakt Högskolan i Halmstad, Sektionen HOS, Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete, Höstterminen 2007Titel: I valet och kvalet, en undersökning om studenters tankar kring konsumtionFörfattare: Anna-Carin Elb och Carolina Johansson Dokument: C-uppsatsExaminator: Magnus Ring Handledare: Åke NilsĂ©nSyfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva hur en grupp högskolestudenter upplever och förhĂ„ller sig till konsumtion. Vidare vill vi lyfta fram vĂ„ra respondenters tankar om de valmöjligheter som konsumtions-samhĂ€llet erbjuder samt hur deras behov och begĂ€r efter marknadens produkter tar sig uttryck och dĂ€rtill Ă€ven hur de anvĂ€nder dessa som ett medel för att framstĂ€lla sig sjĂ€lva. FrĂ„gestĂ€llning: HuvudfrĂ„gan vi stĂ€llt inför uppsatsarbetet Ă€r, hur upplever och förhĂ„ller sig studenter till konsumtion? Har studenterna olika förhĂ„llningssĂ€tt till konsumtion?Metod: I relation till vĂ„r frĂ„gestĂ€llning har vi valt att anvĂ€nda oss av den kvalitativa metoden. Syftet med att anvĂ€nda denna metod och göra intervjuer med tio studenter pĂ„ Högskolan i Halmstad var att fĂ„ fram information som genom analys kan leda till att vi kan hitta mönster och göra jĂ€mförelser i vĂ„rt insamlade material.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur studenter vid GrundlÀrarprogrammet med inriktning mot fritidshem tolkar sitt framtida uppdrag pÄ fritidshemmet och ifall det Àven förÀndrar yrkesrollen. En förÀndring som kan utveckla yrkesrollen frÄn att fokusera pÄ omsorg till att Àven se en stor potential i att undervisa. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med studenter som gÄr sjÀtte och sista terminen pÄ sin utbildning. Studenternas tankar har analyserats och tolkats i jÀmförelse med gÀllande styrdokument och tidigare forskning kring samverkan och yrkesidentiteter. Det Àr intressant att notera hur studenternas syn pÄ uppdraget fokuserar mer pÄ att skapa en trygg och rolig fritid snarare Àn att se fritidshemmet som en arena dÀr eleverna erbjuds en fritid som Àr utvecklande och kan stödja dem i det lÀrande som förvÀntas ha skett i klassrummet.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka fyra pedagogers tankar om höglÀsningsbokens betydelse i undervisningen. Hur vÀljer de bok, hur bearbetas eventuellt boken och vilket syfte har de med sin höglÀsning?Metod: Fyra yrkesverksamma lÀrare i Ärskurs 1-4 har intervjuats. Intervjuerna har varit kvalitativa och bandspelare har anvÀnts som arbetsmetod. IntervjufrÄgorna som rör höglÀsning har delats in i dessa omrÄden: valet av höglÀsningsbok, fördelarna med höglÀsning och hur boken bearbetas.Resultat: Undersökningen har visat att pedagogerna har ett syfte med sin höglÀsning.

Detta arbete belyser pedagogers deltagande i leken, sett ur barns perspektiv. VÄrt syfte Àr att belysa hur barn ser pÄ pedagogers deltagande i leken. Vi vill ?se vÀrlden genom barns ögon? (Arnér och Tellgren, 1998, s. 70) och med deras ord beskriva hur pedagogers deltagande i barns lek kan te sig för dem.

Syfte: Att undersöka pappors tankar och erfarenheter kring förÀldrautbildning och förÀldraledighet under barnets första levnadsÄr. Metod: Explorativ kvalitativ intervjustudie. Ett mÄlinriktat bekvÀmlighetsurval gjordes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio mÀn som blivit pappor under de senaste tvÄ Ären. Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: FörÀldrautbildningen bör inriktas mer pÄ det gemensamma förÀldraskapet Àn pÄ graviditet och förlossning.

VÄrt examensarbete har som syfte att undersöka förskole- och grundskolebarns förestÀllningar om kÀllsortering samt sophantering. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ hur barn tÀnker om Àmnet sopor/skrÀp, vad Àr skrÀp enligt dem och varför sorterar vi vÄra sopor? Examensarbetet utgÄr ifrÄn kvalitativa intervjuer av tio barn frÄn förskolan respektive grundskolan. Efter bearbetning av intervjusvaren presenterar vi dem i stapeldiagram dÀr man kan se likheter och skillnader mellan Älderskategorierna. DÀrefter har vi genomfört olika jÀmförelser bland nÄgra av barnen för att se om det Àr Älder, kunskaper eller intresse som Àr beroende av vad barnen svarar.