Migrationsverket Àr den centrala utlÀnningsmyndigheten i Sverige. De ansvarar bland annat för visum för besök, tillstÄnd nÀr en person vill bosÀtta sig i Sverige och handlÀggande av asylÀrenden. Migrationsverket Àr uppdelat i fem verksamhetsomrÄden och Besök och bosÀttning Àr en av dessa. Medarbetarna inom detta verksamhetsomrÄde arbetar frÀmst med seriositetsintervjuer och förlÀngningar av uppehÄllstillstÄnd.Uppsatsen handlar om organisationsidentitet, som kan beskrivas som medarbetarnas uppfattningar, tankar och kÀnslor om den organisation de Àr medlemmar i. Vi utgÄr frÄn medarbetarnas perspektiv, och detta har sin grund i vÄrt syfte som handlar om att belysa och tolka organisationsidentiteten pÄ Migrationsverket.Vi anvÀnder en kvalitativ metod och genomför tio ostrukturerade djupintervjuer.

En individs framtida hĂ€lsa pĂ„verkas i hög grad av förhĂ„llanden under den första tiden i livet. Det Ă€r dĂ€rför av hög prioritet inom folkhĂ€lsa att undersöka hur omgivningen pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kan tillrĂ€ttalĂ€ggas för att frĂ€mja barnens framtida hĂ€lsa. SpĂ€dbarnets frĂ€msta miljö Ă€r dess förĂ€ldrar. ÖvergĂ„ngen till rollen som förĂ€lder kan dock vara svĂ„r. HjĂ€lp och stöd frĂ„n samhĂ€llet behövs för att kunna mĂ€stra förĂ€ldraskapet och kunna ge sitt barn den trygghet det behöver.

Stress Àr ett Àmne som Àr högaktuellt i dagens samhÀlle. Flera yrkeskategorier befinner sig i riskzonen för utbrÀndhet, dÀribland lÀrare. Syftet med det hÀr arbetet Àr att tydliggöra och lyfta fram hur lÀrare och elever upplever skolmiljön med utgÄngspunkt i begreppet stress. Vet man det kan man sedan arbeta för att det ska bli bÀttre. Arbetet inleds med en litteraturgenomgÄng dÀr lÀsaren fÄr kÀnnedom om vad stress Àr.

Den kristna kyrkan i vÀst befinner sig i en brytningstid. FrÄn att ha haft en sjÀlvklar plats och röst i samhÀllet förlorar man mer och mer mark i ett postmodernt samhÀlle. Ideologen Stuart Murray analyserar detta skifte inom den neoanabaptistiska tankeströmningen, och detta arbete syftar till att studera hans tankar i ljuset av annan forskning. Ett urval av Murrays kyrkohistoriska, ecklesiologiska och missiologiska böcker har lÀsts och jÀmförts med andra författares texter. De tematiska omrÄden som studerats Àr frÀmst begreppen kristendom, efterkristendom och den vÀstliga kyrkans ecklesiologiska och missiologiska utmaningar.Kristendomstiden prÀglar Europas kristenhet pÄ mÄnga plan.

Detta arbete ligger i grÀnssnittet mellan landskapsarkitektur och konst. Det riktarsig frÀmst till landskapsarkitekter. Syftet har varit att undersöka hur man utifrÄnkonstnÀren Olafur Eliassons och landskapsarkitekten Stig L. Anderssons tankarkan skapa artificiella naturupplevelser i en stadsmiljö. En artificiellnaturupplevelse Àr nÄgot som kÀnns som en upplevelse av natur men som Àrgenererad av en konstruktion i en byggd miljö.

SmÀrta Àr ett komplext fenomen och upplevelsen av smÀrta Àr högst subjektiv. Hur smÀrta upplevs pÄverkas av en rad faktorer dÀr bland annat emotionella och kognitiva processer spelar en central roll för smÀrtupplevelsen. I sitt arbete möter sjuksköterskan bÄde patienter med smÀrta, men ocksÄ patienter som ska genomgÄ smÀrtsamma behandlingar. Av denna anledning ses det som betydelsefullt att lyfta fram den psykologiska aspekten av smÀrta. Syftet med litteraturstudien var att belysa psykologiska aspekterna av smÀrta med fokus pÄ kognitioners och emotioners inverkan pÄ smÀrtupplevelsen, i relation till patientens omvÄrdnad.

Dagens elever rör sig i ett samhÀlle som stÀndigt undergÄr förÀndringar och utvecklas, och dÀr Tv, filmer och tidningar och Internet spelar en betydade roll för elevernas liv bÄde i och utanför skolan. Dessa förÀndringar gör att det kan vara av intresse för sÄvÀl elever som lÀrare, att vara införstÄdda med termen ett vidgat textbegrepp, och vad detta kan innehÄlla, men Àven hur det kan integreras i svenskÀmnet.MÄlet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers tankar om ett vidgat textbegrepp men Àven försöka ta reda pÄ i vilken utstrÀckning eleverna möter detta i sin undervisning. Undersökningen baserades pÄ en kvalititativ metod, i form av diskussioner utförda med tre olika gymnasieklasser. Grupperna utgjordes av elever frÄn sÄvÀl studieförberedande som praktiska program. Resultatet visar att ett vidgt textbgrepp inte kan anses vara förankrat hos eleverna, men att de finner det intressant och i större utstrÀckning aktivt skulle vilja arbeta med icketraditionella texter i sin svenskundervisning.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄkHT 2013Handledare: Rakel Johnson.

Filmen "The Truman show" har anvÀnts som utgÄngspunkt för att diskutera hur mÀnniskor uppfattar verkligheten utifrÄn sin livssituation. Tankar angÄende verklighet, media och tillvaro anvÀnds för att diskutera filmens karaktÀrers medvetenhet och kunskap om sin egen situation. DÄ filmen handlar om Truman som filmas dygnet runt och sÀnds i en direktsÀnd TV-show över hela vÀrlden, utan att han vet om det, diskuteras Àven vilken roll media har för att skapa mening i mÀnniskors vardagliga liv. Media anvÀnds ocksÄ för att förklara, enligt Truman, konstiga hÀndelser vilket Àr meningen för att kunna hÄlla honom fortsatt omedveten om sin sanna tillvaro. DÄ personerna i filmen har olika kunskaper och erfarenheter om sin tillvaro, tas Àven tankar om detta upp för att visa pÄ vad det Àr som gör att mÀnniskor accepterar eller ifrÄgasÀtter sin situation.

Titel: Tankar om Religionskunskap (Thoughts about Religion). Författare: Anders Barkstedt Program: Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 90 hp. Malmö Högskola Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva religionskunskapslÀrares uppfattningar om det egna Àmnet och deras uppfattning om Àmnets framtid som kÀrnÀmne inom den svenska skolan. Studien bygger pÄ fem kvalitativa djupintervjuer med etablerade religionslÀrare pÄ en sydsvensk gymnasieskola. LÀrarna valdes ut genom ett strategiskt urval dÀr de styrande variablerna var deras Älder och de olika antalen undervisningsÄr de hade bakom sig. Resultatet visar att alla lÀrarna har olika erfarenheter av Àmnet, samt att de koncentrerar sin undervisning inom Àmnet pÄ olika intresseomrÄden. Det gemensamma för alla lÀrarna Àr att de anser att de grundlÀggande fakta som stÄr i lÀroboken utgör en bra och viktig grund för fortsatta studier.

Bakgrund: Demenssjukdomar har inget botemedel och p?verkar hela tillvaron f?r den drabbade och personer i dennes n?rhet. Den kognitiva f?rm?gan som innefattar att tolka och f?rst? information, samt f?rm?gan att g?ra sig f?rst?dd ?r n?got sjukdomen pr?glas av. Sveriges befolkning lever allt l?ngre, vilket ocks? inneb?r en ?kning av f?rekomsten av demenssjukdomar. Detta st?ller krav p? sjukv?rden och p? sjuksk?terskans bem?tande samt kommunikationsf?rm?ga.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter av ett cancerbesked. Cancerbeskedet vÀcker mycket tankar och kÀnslor hos patienten samt att hela familjen blir pÄverkad av sjukdomen. Litteraturstudie valdes som metod och en avsökning genomfördes av vetenskapliga artiklar i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Femton artiklar inkluderades i studien som granskades och analyserades. Ur analysen kunde tre teman lyftas fram som beskrev patientens erfarenhet av att fÄ ett cancerbesked.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers tankar kring sin Äldersgruppering i förskolan. Studien genomfördes med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer med pedagoger pÄ förskolor med Äldersblandat samt Äldershomogent arbetssÀtt. Dessa delar sammanstÀlldes och jÀmfördes med varandra. Resultaten visade att de som arbetar med Äldersblandade barngrupper Àr mer missnöjda med sitt arbetssÀtt Àn de med Äldershomogent arbetssÀtt. Vi har kunnat se ett samband mellan pÄverkan pÄ sin arbetssituation och hur nöjd man Àr med denna.

I detta arbete belyser jag elevers tankar om fotosyntes och nedbrytning. Syftet Àr att studera hur elever tillÀmpar naturvetenskaplig kunskap pÄ vardagsfenomen. Jag studerar hur eleverna anvÀnder sitt vardagliga sprÄk och den teori de lÀrt sig i skolundervisningen. Aktuell forskning pÄ dessa omrÄden presenteras tillsammans med teorier om lÀrande och analyser och kommentarer till kursplanen.Intervjuer har genomförts med ett antal elever dÀr undersökningens huvudmÄl har varit att se hur eleverna utvecklat sin förstÄelse rörande frÄgor om fotosyntes och nedbrytning nÀr de gÄtt frÄn grundskolan till gymnasiet samt om vetenskapliga sprÄk förÀndras i nÄgon utstrÀckning. Resultatet har sedan jÀmförts med en nationell utvÀrdering av skolans naturvetenskapliga undervisning dÀr samma frÄgor anvÀndes.Det resultat arbetet utmynnat i har gett mig den insikten att elever ofta har mer kunskap Àn de spontant visar.

Enligt Lpfö-98 skall man pÄ förskolan arbeta med att barnen utvecklar sin förmÄga att upptÀcka och anvÀnda matematik i meningsfulla sammanhang. Jag tror att en förutsÀttning för en lyckad förskoleverksamhet Àr att man har förÀldrarnas stöd och intresse i de aktiviteter som förekommer och har dÀrför genom enkÀter undersökt hur förÀldrar uppfattar matematik i förskolan, viken instÀllning de har, samt deras eventuella tankar om utformningen. Detta har jÀmförts med den aktuella förskolans tankar om matematisk verksamhet, som jag tagit del av via intervjuer.Ofta uppfattas matematik pÄ förskolan som positiv sÄ lÀnge den sker under lekfulla former, men samtidigt Àr det mÄnga andra arbetsomrÄden som prioriteras högre bland förskoleförÀldrarna. Det finns Àven förÀldragrupper som menar att matematik hör till skolan och att tiden pÄ förskolan bör anvÀndas till annat.FörÀldrar har viss uppfattning om hur och vilken matematik som ska förekomma pÄ förskolan. Ofta anser de att den ska lekas fram och att den kan ingÄ i barnens spontana lek, rim, ramsor, rörelse och andra aktiviteter..