I uppsatsen ställs frågan hur lärare i religionskunskap på gymnasiet kan använda sig av självbedömning samt om det används på ett sätt som är speciellt utformat för ämnet. Utgångspunkten är litteratur om formativ bedömning och självbedömning, samt om självbedömning i religionskunskap. Fyra lärare i religionskunskap intervjuas över mejl, med en metod som Alan Bryman kallar för kvalitativ forskning med personliga intervjuer online. Uppsatsen resulterar i en inblick i hur religionslärare använder sig av självbedömning, till exempel genom lärarledda diskussioner och uppföljningsmoment i samband med arbeten i skolan. Dessa självbedömningsmoment finns också beskrivna i litteraturen som föregick undersökningen.

Syftet med denna uppsats har varit att öka förståelsen och kunskapen om tre invandrarfamiljer vars barn är hörselskadade. Att beskriva familjernas egna erfarenheter och upplevelser i samband med beskedet om barnets handikapp samt deras anpassning till den nya situationen. I studien har använts en kvalitativ metod med hermeneutik som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Tre familjer med olika invandrarbakgrund intervjuades. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver familjerna sina erfarenheter och upplevelser i samband med beskedet om barnens hörselhandikapp? Hur har familjerna anpassat sig till den nya situationen? Vilka faktorer har påverkat familjernas anpassning i positiv riktning? De teoretiska utgångspunkter som valts för analysen är kristeorin och valda delar av copingteorin samt Antonowskys begrepp KASAM (känsla av sammanhang).

Bakgrund: Företag som huvudsakligen agerar med Internet som kontaktkanal möter sällan eller aldrig sina kunder fysiskt, vilket leder till ett behov av att komplettera frånvaron av fysisk kontakt med andra former av kommunikation. Som lösning på detta problem har företag börjat tillämpa personligt anpassad e-postmarknadsföring vid kontakt med konsumenter för att bättre tillgodose kunders behov av relevant information. Samtidigt som personlig anpassning ger möjligheten att erbjuda kunden mervärde och öka kundens lojalitet kan också kunden uppfatta tekniken som falsk och konstruerad. Otillräcklig kunskap om konsumenters värderingar i frågor som berör personlig anpassning av e-post kan leda till att företag får svårt att knyta sig till potentiella kunder samt behålla befintliga kunder.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka till vilken grad e-handelskonsumenter föredrar personligt anpassade e-postutskick, hur e-postutskick bör framställas samt vilken betydelse konsumentens relation till företaget har. Detta ska resultera i rekommendationer till företag som genom personlig anpassning vill utveckla sin e-handelsstrategi.Metod: För att kunna bekräfta eller förkasta de uppsatta hypoteserna tar uppsatsen ett hypotetiskt deduktivt angreppssätt.

I samband med att man lämnar sitt aktiva yrkesliv och träder in i pensioneringen, uppstår för de flesta människor en så stor förändring, att man kan likna den vid ett kulturbyte. Denna nya situation kräver mer eller mindre av anpassning. Inte minst kan ens identitet påverkas, då yrkesidentiteten tidigare utgjort en viktig del av den totala identiteten. Denna undersöknings syfte har varit att studera eventuella identitetsförändringar, liksom hur man anpassat sig till den nya situationen som pensionär. Den baseras på ett slumpmässigt urval om 216 66- och 67-åringar i Sverige.

Teknologin har gjort det lättare att nå ut till länder och regioner över hela världen. Det har resulterat i att media har kunnat lämna det lokala planet och nå ut till en större marknad än någonsin. I den här uppsatsen kommer vi att granska hur mediebolagens produktioner ändras när de når ut till främmande områden för att fungera på den nya marknaden.Uppsatsen tittar också på hur nyhetsbolag bevakar olika händelser beroende på om den utspelar sig på ett lokalt eller globalt plan.Resultatet pekar på att de främsta anpassningarna görs på grund av respekt mot gamla traditioner som religion. Vid nyhetsbevakningen hos mediebolagen är det tydligt att mallar för nyhetsvärdeinger stämmer väl överrens med hur bevakningen görs..

Syfte med vår undersökning har varit att ta reda på vilka eventuella föreställningar elever som gått ut grundskolan har kring evolutionen, samt hur vanliga dessa föreställningar är. Undersökningen bygger på en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning bland gymnasieelever som gått ut grundskolan våren 2006. Resultatet i vår studie visar att majoriteten av de tillfrågade eleverna lämnat svar som innehåller vardagsföreställningar, såsom anpassning och behov. Denna insikt kommer vi att bära med oss i vår kommande yrkesprofession för att skapa möjligheter för elever att förstå evolutionen ur ett naturvetenskapligt perspektiv..

Flera städer och regioner har börjat arbeta tillsammans för att stärka sina gemensamma positioner och öppna nya möjligheter för företagen i regionen. Genom att etablera så kallade logistiknav kan samarbete mellan olika aktörer i regionen ske på nya villkor. Gävle-Borlängeregionen kommer till hösten 2011 att lansera MellanSveriges LogistikNav, som har som mål att bli etablerat som varumärke och stärka affärsmiljön i regionen. Vi fick i uppdrag av Mellansvenska Handelskammaren, som ligger bakom MellanSveriges LogistikNav att se närmare på ett antal frågeställningar angående logistiknav runt om i Sverige och förutsättningarna för att starta upp detta i denna region. Tillvägagångssättet som vi valde att använda i arbetet för att uppnå vårt syfte var att först gå igenom den teori som fanns kring logistiknav och lokaliseringskriterier.

Syftet med fo?ljande kvalitativa studie a?r att med hja?lp av intervjuer underso?ka la?rares arbete med och tankar om skolans va?rdegrund na?r det kommer till demokrati, fostran, ett ma?ngkulturellt samha?lle och ja?mlikhet. Fra?gesta?llningarna inkluderar a?ven en avsikt att studera hur undervisningen ga?r till, om denna enbart a?r planerad eller om de intervjuade la?rarna vittnar om icke planerade la?rsituationer. Metoden som anva?nds a?r semistrukturella intervjuer som sammansta?lls, transkriberas och analyseras genom att applicera Deweys teorier om intelligent action pa? resultatet.

Skiljer sig utvecklingen av spädbarns förmåga att planera griprörelser mot ett objekt relativt att anpassa handen till objektets rotation? Nitton spädbarn i åldrarna 6 och 10 månader studerades. Spädbarnen grep mot en stav i rotation och deras griprörelser registrerades med hjälp av ett ProReflex system (Qualisys). Såväl handens hastighet fram mot staven som handens vridningshastighet beräknades och delades in i rörelseenheter bestående av en accelerationsfas och en inbromsningsfas. Resultatet visar att antalet enheter sjunker med ökande ålder för båda hastigheterna.

SammanfattningSyftet med examensarbetet är att utveckla en ny algoritm för att bedöma förarens framförhållningsförmåga. I arbetet ingick att undersöka vilka produkter som finns på marknaden idag, hur en förare kan påverka bränsleförbrukningen samt vilka principerna för Heavy EcoDriving är och hur de kan användas i de IT-lösningar som examensarbetets uppdragsgivare Fleetech utvecklar och säljer.Av två möjliga inriktningar, backkörning och accelerations- och bromsanalys, valdes det senare för utveckling av algoritmen. Tre olika koncept togs därefter fram:? Koncept 1: Utrullningskvot Där tiden som föraren använder motorbromsen(utrullning) loggas och ställs i relation till den tid som bromsen används.? Koncept 2: Accelerations- och bromskvot Där den hastighet som bromsas bort ställs i relation till den hastighet som har accelererats upp för att ge ett mått på bortbromsad energi.? Koncept 3: Framförhållning Detta koncept är tredelat. Antalet korta stop, tiden mellan broms och nästa acceleration samt hur mycket utrullning en enskild inbromsning innehåller.Koncepten modellerades och simulerades varefter de omsattes till kod.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare i gymnasieskolan arbetar med fiktioner av olika slag och om arbetssätten skiljer sig åt beroende på om undervisningen sker i ett yrkesförberedande program eller ett högskoleförberedande program. Fyra verksamma lärare intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet visar att lärarna har frångått de gamla traditionella arbetssätten där man ofta arbetade i kronologisk ordning och där eleverna fick skriva recensioner. Idag läggs fokus på att hitta teman, koppla fiktioner till samhällets utveckling och elevernas egna liv och erfarenheter samt att analysera fiktioner via gruppdiskussioner alternativt helklassdiskussioner. Filmens roll i skolan har fått högre status och filmens språk har tagit plats i undervisningen.

Att vara välutbildad, social och intelligent räcker inte för att nå toppen, speciellt inte om du är kvinna, men Annika Falkengren är idag en av Sveriges mäktigaste personer inom näringslivet som Skandinaviska Enskilda Bankens VD, i en bransch dominerad av män. Eftersom de retoriska förmågorna och strategierna är väsentliga inom ledarskap ska jag i denna uppsats identifiera Annika Falkengrens kommunikationsstrategier i årets viktigaste tal inom banken, de som hålls vid de årliga bolagsstämmorna. .

I tonåren, en tid av identitets- och autonomiutveckling, är förekomsten av problembeteenden normalt och normativt men varierar i grad. Föräldrarelationen utgör största risk- och skyddsfaktorn. Tidigare forskning har haft mindre fokus på föräldraskapets strategier ? nyare betonar behovet av inkludering av kommunikationsklimatet i relationen. Föräldraskapsmönster undersöks i relation till ungdomars problembeteenden för att synliggöra kommunikationens effekter över tid.

SammanfattningDen här studien behandlar frågor om hur man som pedagog kan anpassa undervisningen för barn/elever med diagnosen autism. Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur undervisningen för elever med autism kan se ut. Undersökningen är gjord med hjälp av tre pedagogers intervjusvar, två av dem är gjorda med hjälp av kvalitativa metodansatser. Jag valde att göra intervjuer på grund av att det verkade vara det lämpligaste sättet att få svar på min frågeställning. Undersökningen är utförd i två kommuner där ett mindre antal personer blivit intervjuade.

Syftet med denna uppsats är att visa hur maskulinitet gestaltas i filmtrilogin Härskarringen och att undersöka huruvida karaktärerna är nyskapande eller stereotypa. Härskarringen valdes ut i samband med en större undersökning bland manliga gymnasieelever. Vi använder oss av en kvalitativ analys av de tre filmerna. I Härskarringen presenteras en stereotyp bild av maskulinitet där typiska manliga karaktärsdrag är att vara ädel, fysiskt stark, modig, lojal, ödmjuk, potent, intelligent, beskyddande, respektingivande och med en stark vilja att kämpa för det rätta..