Sociala rörelser som utmanar den rÄdande ordningens etablerade vÀrden och mÄlsÀttningar formeras stÀndigt, och utverkar nya kamper, pÄ den samhÀlleliga arenan. Allt för ofta ses dessa rörelser som nÄgot hotande, som uttryck för irrationella utbrott av affekt, snarare Àn som symptom pÄ grundlÀggande samhÀlleliga konflikter och kontradiktioner, vars artikuleringar bör förstÄs i relation till samhÀllet som en helhet, och till dess dominerande diskurser. Och allt för sÀllan ses vÀrdet i den kunskap som skapas inom dessa rörelser, en kunskap som ofta brukar komma samhÀllet till del, men Àven förskjuta de grÀnsdragningar som konstituerar kunskapen, makten och vetandet.UtifrÄn ett studium av Förbundet Kommunist, en liten organisation inom den svenska revolutionÀra 70-talsvÀnster som hade sina rötter i 60-talets studentuppror, den sÄ kallade bokstavsvÀnstern, diskuteras dels, pÄ ett mer generellt plan, hur man kan förstÄ fenomenet sociala rörelser, utifrÄn teorier som stÄr i relation till en marxistisk problematik (med teoretiker som Antonio Gramsci, Louis Althusser, samt Chantal Mouffe och Ernesto Laclau). Dels diskuteras och undersöks hur denna organisations artikuleringar kan förstÄs, i sin historiska, sociala och diskursiva kontext, utifrÄn en symbolorienterad kulturanalys. FrÀmst fokuseras pÄ den leninistiska diskurs som organisationen verkade inom, samt den "proletarisering" som organisationens medlemmar företog.

Denna studie fokuserar p? kvinnor med adhd (som ?r en f?rkortning av attention deficit hyperactivity disorder) och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa. Metoden ?r kvalitativ och har en narrativ ansats i analys och intervjuer. Intervjuerna genomf?rdes med vuxna kvinnor med diagnostiserad adhd.

Syfte: Studiens syfte Àr att synliggöra nÄgra pedagogers förhÄllningssÀtt, strategier och metoder kring barn som beskrivs ha samspelssvÄrigheter i förskolan. De frÄgestÀllningar studien utgÄr ifrÄn Àr: ? Vilken förstÄelse och kunskap har pedagogerna nÀr det gÀller barn i samspelssvÄrigheter? ? Hur ger pedagogerna barnen stöd i att bli mer delaktiga i lek och vardagliga aktiviteter i interaktion med andra barn och vuxna? ? Hur beskriver pedagogerna sin samverkan till vÄrdnadshavarna?? Hur beskriver pedagogerna det externa stödet gÀllande arbetet med barn i samspelssvÄrigheter?Teori: Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet, dÀr man ser att den rÄdande kulturen och de sociala miljöförhÄllandena pÄverkar barns inlÀrning ? utvecklingsprocess. Imsen (2006) skriver att Vygotskij anser att den intellektuella utvecklingen och tÀnkandet tar sin utgÄngspunkt i social aktivitet. Han menar att inget lÀrande sker utan att individen samspelar med den sociala omgivningen, bÄde i och utanför skolan (Imsen, 2006).

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

AbstraktTitel: Barn till förÀldrar med kognitiva funktionsnedsÀttningar ? En kvalitativ studie om hur barn framstÀlls i arbetsmaterial gÀllande stödinsatserSyfte: Syftet med studien Àr att analysera vÄrt insamlade datamaterial, och med begrepp frÄn vÄra teorier, barndomssociologi, resiliensteori och anknytningsteori, titta pÄ hur barn framstÀlls i arbetsmaterial riktat till yrkesverksamma som arbetar med familjer dÀr minst en av förÀldrarna har en kognitiv funktionsnedsÀttning.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr vi har undersökt material kring tre insatser som riktar sig till yrkesverksamma som arbetar med stöd till familjer dÀr minst en av förÀldrarna har en kognitiv funktionsnedsÀttning. Analysmaterialet bestÄr av material kring FIBprojektet, förÀldrar med intellektuella funktionsnedsÀttningar, med dess olika stödinsatser, samt material kring insatserna PAM (Parent assessment manual) och PYC (Parenting Young Children), som syftar till att stÀrka och bedöma förÀldraförmÄgan hos förÀldrarna i dessa familjer. Med begrepp hÀmtade frÄn barndomssociologi, resiliensteorin samt anknytningsteorin, har vi skapat koder och genom en kodningsprocess har vi utlÀst teman i materialet knutna till de valda teorierna.Huvudresultat: I analysen av materialet har vi tittat pÄ framstÀllningar av barns ansvarstagande, utveckling och roll i familjen. Vi har ocksÄ studerat förÀldraskapet utifrÄn insatserna och barnens position.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur surfplattan anvÀnds som redskap i undervisningen inom gymnasiesÀrskolans individuella program.Centrala frÄgestÀllningar Àr: ? I vilka sammanhang anvÀnds surfplattor?? Vad leder anvÀndandet till?? AnvÀnds surfplattan som ett redskap för att nÄ mÄlen i den övergripande lÀroplanen samt mÄlen inom ÀmnesomrÄdet SprÄk och kommunikation? I sÄ fall hur?? Vilka möjligheter och hinder beskrivs?Teori: Studien behandlar frÄgestÀllningar gÀllande lÀrande i en pedagogisk skolpraktik dÀr jag undersöker hur elever och pedagoger samspelar med det externa redskapet surfplatta. Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet vars grundlÀggande teori stödjer uppfattningen av att lÀrande och utveckling sker i samspel mellan individer och miljö genom de olika intellektuella och fysiska redskap vi besitter i den kontext vi befinner oss i. Det sociokulturella perspektivet har sitt ursprung i Vygotskijs teorier om tÀnkande och sprÄk och har utvecklats vidare av olika forskare, dÀribland SÀljö som lyfter fram samspelet mellan individer och dess olika redskap, artefakter som anvÀnds för lÀrande, tÀnkande och handlande. I denna studie lÀggs fokus pÄ pedagogers och elevers anvÀndande av surfplattan som digitalt redskap, under hela skoldagen.Metod: Studien Àr utförd med kvalitativ inriktning som metod med inspiration av den etnografiska ansatsen i komprimerad form.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Humankapitalet har sedan 1960-talet varit en populÀr frÄga för forskare inom detföretagsekonomiska fÀltet. Men trots nÀstan 50 Ärs forskning verkar redovisningsnormerna pÄomrÄdet inte ha genomgÄtt nÄgon mÀrkbar förÀndring. Under dessa Är har samhÀllet förÀndratsfrÄn ett stelt industrisamhÀlle till ett mer flexibelt kunskapssamhÀlle, ett samhÀlle som stÀller helt nya krav pÄ redovisningen. Det var denna tanke som sÄ smÄningom ledde författarna fram till uppsatsens tvÄdelade frÄgestÀllning:? Hur tar analytiker hÀnsyn till humankapitalet vid aktievÀrdering av nyintroducerade bolag pÄ Stockholmsbörsen?? Hur redovisas humankapitalet i börsprospekt för bolag som noterats pÄ Stockholmsbörsen frÄn 2004 fram till idag?Författarna insÄg tidigt att det var av största vikt för frÄgestÀllningen att den information som samlades ihop till empirin var sÄ aktuell som möjligt.

Bakgrund: Högskolan Kristianstad ger sjuksköterskestudenter möjlighet att göra utlandspraktik. Sjuksköterskestudenter som gör utlandspraktik i ett utvecklingsland erfar upplevelser som pÄverkar studentens framtida profession, internationella perspektiv, personliga och intellektuella utveckling. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av att göra utlandspraktik i ett utvecklingsland som Sri Lanka. Metod: En kvalitativ empirisk studie genomfördes som grundades pÄ subjektiva dagboksanteckningar i berÀttelseform. Datainsamlingen har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.

I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.

SAMMANFATTNINGSyftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva vilka nationella och internationella strategier som finns för att stödja och frĂ€mja amning i den amningsstödjande omvĂ„rdnaden, samt att beskriva vetenskapliga belĂ€gg som finns för att i den amningsstödjande omvĂ„rdnaden uppmuntra, frĂ€mja och stödja enbart amning i sex mĂ„nader. Syftet var vidare att beskriva om amningsstrategier inverkar pĂ„ amningen. Litteratursökningen genomfördes bĂ„de manuellt och via olika databaser. Totalt ingĂ„r 52 referenser i studien, varav 36 Ă€r vetenskapliga artiklar. Övriga referenser Ă€r rapporter, böcker, avhandlingar, facktidning samt personlig kommunikation.

En demenssjukdom kan ha flera orsaker och risken att drabbas av denna sjukdom ökar med Äldern. Typiska tecken pÄ demenssjukdom Àr att minnet och den intellektuella förmÄgan hos en person gradvis och stadigvarande försÀmras. Behandlingen Àr inriktad pÄ att ge den som fÄtt en demenssjukdom ett sÄ bra liv som möjligt och att bromsa sjukdomens utveckling. För den anhöriga kan det vara svÄrt att acceptera att den nÀrstÄende drabbas av demenssjukdom och det blir en förlust som kan orsaka sorg, allt eftersom den nÀrstÄendes sjukdom fortskrider och personligheten förÀndras. Syftet med studien var att undersöka vilket stöd som kommunen och landstinget kunde erbjuda till mÀnniskor som drabbats av en demenssjukdom i Äldersgruppen 65 ? 75 Är, samt omfattningen av respektive huvudmans utformning av anhörigstöd.

Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.

Kunskap har blivit en allt viktigare framgÄngsfaktor för företag de senaste Ären. Tydligast syns det inom nÀringslivet dÀr antalet kunskapsintensiva företag har ökat markant. Personalen som Àven kallas humankapital och Àr en del av det intellektuella kapitalet, har dÀrmed fÄtt en allt viktigare roll eftersom de utgör företagens största tillgÄng. För att Äterspegla en rÀttvisande bild av tillgÄngarna Àr det dÀrför av yttersta vikt att synliggöra humankapitalet i Ärsredovisningen vilket ger upphov till stora vÀrderingsproblem. I studien görs dÀrför en jÀmförelse med fotbollsklubbar som köper och sÀljer spelarkontrakt och dÀrmed fÄr en naturlig vÀrdering i balansrÀkningen.