Det talas mycket om ?en skola för alla? i dagens samhälle och att alla barn ska bli integrerade i den allmänna skolan. Det ska göras individuella utredningar för att säkerställa barns trygghet och göra dem delaktiga i den nya miljön i den ordinarie skolan, detta gäller även för barn i behov av särskilt stöd. Syftet med den här studien är att ta reda på mer om de termer som ofta nämns i diskussionen kring ?en skola för alla? och hur de används och beskrivs i några betydande skoldokument.

Syfte: Syftet med studien är att identifiera och beskriva samverkan mellan grundskola och grundsärskola då det gäller integrerade grundsärskoleelever på högstadiet och hur förutsättningar för denna samverkan möjliggörs samt att observera hur undervisningen organiseras för grundsärskoleeleverna då de är integrerade i grundskolan. Teori: Studien är inspirerad av det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, KoRP, som är ett relationellt perspektiv där man studerar människan i sitt sammanhang med fokus på inkluderingsfrågor. Metod: Studien är en mikroetnografisk fallstudie utförd på en skolenhet. I insamlandet av empirin har halvstrukturerade intervjuer samt klassrumsobservationer använts som metod.Resultat: I resultatet framträder samverkan kring Integrering på formellt och informellt plan. Möjligheter och hinder för samverkan kring Integrering identifieras också.

Syftet med undersökningen har varit att fördjupa förståelsen för hur pedagoger arbetar för att integrera barn i behov av särskilt stöd i förskoleverksamhet samt vilka faktorer som kan påverka Integreringen. Frågeställningar var: Vilka barn anser pedagogerna är i behov av särskilt stöd?  Hur planerar och arbetar pedagoger för att integrera barn som är i behov av särskilt stöd i verksamheten? Vilka faktorer kan påverka Integreringen av barn som är i behov av särskilt stöd? Den metodiska ansatsen har varit kvalitativ och data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att Integrering av barn i behov av särskilt stöd kan se olika ut beroende på förskola samt hur länge pedagogerna arbetat inom yrket. Det framkom även att pedagogernas förhållningssätt har stor betydelse vid Integrering eftersom detta påverkar hur villiga pedagogerna är att se barnens begränsningar och styrkor, huruvida de är benägna att göra förändringar i förskolans miljö och arbetssätt för att anpassa verksamheten till alla barn.

Dagens skola ska arbeta för att bli ?en skola för alla?. Det ligger ständig fokus på att integrera elever med funktionshinder med icke-funktionshindrade elever. Ämnet idrott och hälsa är ett känsligt ämne där det inte är lika lätt att vara en anonym elev med svårigheter. Idrott och hälsa är utpekande och det blir väldigt synligt för resten av en klass om en elev är lite ?svagare?.

Denna studie syftar till att belysa lärares syn och tankar kring arbetet med Integrering av barn i behov av särskilt stöd. Resultatet är framarbetat utifrån intervjuer med fem lärare i förskolan, grundskolans tidigare år och fritidshem. Alla lärarna ställde sig positiva till Integrering vad gällde barn i behov av särskilt stöd i de reguljära verksamheterna. Däremot ansåg många av lärarna att arbetet med Integrering var svårt eftersom tids och resursbrist ofta förekom.Det fanns många olika arbetssätt att arbeta med barnen i behov av särskilt stöd och dessa arbetssätt lyfts fram under olika rubriker i resultatet. Vissa arbetssätt var för att underlätta Integrering och skapa social gemenskap barnen emellan medan vissa var för att hjälpa barnen i behov av särskilt stöd med själva undervisningen.Ett kapitel i resultatet behandlar även de svårigheter och möjligheter som lärarna upplever med de arbetssätt de använder sig av.

Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för lärare att integrera/inkludera elever med fysiska funktionshinder i klassen.Hur förbereddes läraren innnan en funktionshindrad elev kom till klassen?Vilka anpassningar av lokaler och utrustning är nödvändiga för att eleven ska kunna vara delaktig i klassen?Vilket är elevens behov av personliga hjälpmedel?Studien belyser också vilka möjligheter till pedagogisk utveckling läraren får genom att undervisa elever med fysiska funktionshinder.Den metod jag använt är att genomföra fem kvalitativa intervjuer vid fem olika skolor. Jag har använt en frågeguide där det finns ett antal huvudteman med följdfrågor under varje tema.Resultatet av min studie visar på att de intervjuade lärarna är samstämmiga i att de har förutsättningar att kunna integrera/inkludera funktionshindrade elever i klassen.Elever med fysiska funktionshinder kan delta i de flesta aktiviteter under skoltid. När det gäller Integrering/inkludering i den sociala och psykiska miljön säger lärarna att de tror att eleverna är delaktiga..

Syftet med studien var att skapa ett underlag för hur en organisations hälsofrämjande arbete kan utvecklas samt vilka eventuella möjligheter som finns till en framtida Integrering med andra områden inom organisationen. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och omfattade sex strategiskt utvalda informanter, fyra män och två kvinnor, på ledande positioner inom Peab. Resultatet visade att den hälsofrämjande verksamheten som bedrivs inom konceptet Peab Fritid upplevdes positiv, men det förekom vissa önskemål om utveckling, bland annat vad gäller aktivitetsutbud kopplat till mer vardagliga områden. Vidare framkom att uppfattningen kring en framtida Integrering med övriga verksamhetsområden skilde sig åt mellan informanterna. De menade att det faktum att de hälsofrämjande insatserna är förlagda till fritiden, och inte till arbetstid, kunde försvåra ett möjliggörande av en Integrering.

Syftet med det här arbetet har varit att välja ut och integrera en lämplig fysikmotor med öppen källkod i simuleringsprogramvaran EWSim på Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI). EWSim är ett ramverk för duellsimulering i olika telekrigsscenarier. Teorin bakom fysikmotorer och några vanliga tekniker för fysiksimulering har beskrivits kortfattat. Tre fysikmotorer har presenterats och utvärderats med avseende på lämplighet för Integrering i EWSim.Fysikmotorn Bullet valdes ut och integrerades i simuleringsprogramvaran. En av de huvudsakliga slutsatserna av arbetet är att fysikmotorer som Bullet mest kan bidra med ökad visuell realism i EWSim.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med elever som har diagnosen AD/HD, samt vilken inställning och uppfattning pedagogerna har kring begreppet ?en skola för alla?. Undersökningen har genomförts utifrån ett lärarperspektiv genom intervjuer med fem pedagoger på tre olika skolor; två lärare, två specialpedagoger och en elevassistent. Under intervjuerna har bland annat diagnosens betydelse för resurser diskuterats, samt andra faktorer som diagnostisering kan innebära för en elev och dess omgivning. Undersökningen har dessutom gett oss en inblick i vilka anpassningar och arbetsmetoder de intervjuade pedagogerna använder sig av i sin undervisning och i sitt bemötande av elever med AD/HD, samt hur de förhåller sig till en ?segregerande? respektive ?inkluderande? skola för alla.

IndividIntegrering ? Integrering eller exkludering Malin Ahrberg och Joel Möller, 2007 Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever som gått individintegrerat har upplevt sin skolsituation. Särskilt fokus läggs på elevernas sociala miljö och arbetsmiljö. Vi undersöker även hur tre pedagoger som arbetat med individIntegrering har upplevt detta. Frågeställningar: ? Hur upplever eleverna själva individIntegreringen jämfört med placeringen i särskolan? ? Hur upplever lärare som arbetat med individIntegrering att det fungerar? I kapitlet Bakgrund granskas lagar, styrdokument, barnkonventionen, Salamancadeklarationen, Carlbeck kommittén samt läroplanen för den obligatoriska särskolan.

BAKGRUND: Lpo 94 (Utbildningsdepartementet) är fastställd av regeringen och liggertill grund för verksamheten i förskoleklassen och skolan. 1998 fastställdesförskoleklassreformen av regeringen och syftet med denna var att den pedagogiskaverksamheten som finns i förskoleklassen skulle lyftas i in i klassrummet och ge ökadmöjlighet till lek, skapande och utforskande för eleverna samt att övergången frånförskoleklass till skola skulle bli smidigare. Tidigare forskning visar att lärandemiljöer samtarbetslagens sammansättning, stabilitet och planeringsmöjligheter har betydelse för denintegrerade verksamheten. Skolverket (2001) beskriver hur förskoleklassen har tagit till sig?skolkoden? med ämnesinriktad kunskapssyn indelade i arbetspass och raster.SYFTE: Syftet med studien är att studera förskoleklassen i en Integrering mellan förskolaoch skola samt olika arbetssätt, hinder och möjligheter som uppstår i samband med dennaIntegrering.METOD: Vid insamling av data valdes den kvalitativa metoden med intervjun somredskap.

Denna studie handlar om lärares olika perspektiv om hur det är att arbeta med Integrering av nyanlända elever och vilka svårigheter som kan uppstå. Undersökningen behandlar fyra olika skolor som arbetar med en förberedelseklass, varav en är i Göteborg och tre i Stockholm. Jag har försökt att få fram lärarnas olika erfarenheter och uppfattningar kring detta fenomen.  För att utföra min studie har jag genomfört kvalitativa intervjuer, främst med förberedelseklasslärare men även med ämneslärare som tar emot dessa elever under och efter deras tid i förberedelseklassen. Den teori som jag har valt att koppla mitt resultat till är Peder Haugs (1998) teori om segregerande och inkluderande Integrering. I tidigare forskning har jag med både nationella och internationella synsätt på förberedelseklassen och lärarens roll för de nyanlända eleverna.Resultatet visar att förberedelseklasslärarna ser förberedelseklassen som en viktig startpunkt för dessa elever.

The purpose with this essay is to find out how active teachers think about integrate children with the diagnosis autism into the regular school. The method I have used to find out is a qualitative interview, where I have interviewed three teachers of various age and sex.A person with the diagnosis autism has problems with communication, social interaction and the ability to form a conception. Today, we do not know what causes autism, but we do know that it has to do with a neurological disorder. The word integrate means unite or join together as a wholeness. Many children who have a handicap may feel good to participate in a school where the other pupils do not have a handicap.

This essay contains two stories that reflect the reality I face as an educator, as well as a reflective discussion about my self-perceived dilemma. The dilemma reflects a classroom situation where I as an educator have trouble dividing my focus, my focus is either put on entire the class or on the child with special needs. Through this self-perceived situation I have started to question how children with special needs find their place in the school today. I discuss how I can handle and look at the unique situation that occurs when meeting this child.Terms like integration, inclusion, segregation, social rights and the expression "a school for everyone" will be discussed in this text, as well as how we can connect these terms and expressions to the problems I find in the school system?s way of handling children with special needs.I also highlight my dilemma from different ethical perspective.

Syftet med vår undersökning var att se om man med olika metoder kan öka elevers intresse för böcker och läsning. Undersökningen utfördes i samband med slutpraktken vid samma skola men i tre olika klasser. Eleverna vid praktikplatsen gick i skolår 1-3 och hade hunnit olika långt i sin läsutveckling. Arbetet under praktikperioden omfattade läsning i olika former, bokprat och Integrering av bild och skrivande. Nyckeln till arbetet var att föra in mycket böcker i elevers närhet och förmedla att läsning är roligt.