Syftet är att undersöka allmän sjuksköterskans upplevelse av möjligheter och förutsättningar att arbeta efter generella omvårdnadsåtgärder och givna lokala riktlinjer, exemplifierat inom postoperativ omvårdnad. Datainsamling gjordes genom semi- strukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor delaktiga som arbetar inom kirurgisk verksamhet. Analys av insamlat material genomfördes med hjälp av innehållsanalys. Ett flertal hinder samt förutsättningar för att kunna arbeta utifrån vetenskaplig kunskap kunde identifieras. Upplevda hinder var bland annat tidsbrist, dåligt uppdaterade riktlinjer och ostrukturerad Integrering av ny kunskap.

Syftet med denna uppsats är att skildra inkluderingsarbetet på två grundskolor i södra Sverige. Den ger uttryck för berörd personals åsikter i frågan, samt diskuterar eventuella skillnader mellan begreppen Integrering och inkludering. Den försöker också definiera de båda begreppen och ge en tillbakablick på hur det har sett ut tidigare i den svenska skolan. Vi har intervjuat ett antal lärare och skolledare som på olika sätt är berörda av grundsärskolans verksamhet och arbetet skildrar en bild av hur de ser på inkluderingsarbetet. Resultatet av denna undersökning visar att det inte finns några gemensamma riktlinjer för hur inkluderingsarbetet ska bedrivas, men våra respondenter upplever att delaktighet är väldigt viktigt. Det saknas också samstämmighet kring innebörden av begreppet inkludering. I arbetet diskuteras huruvida det är möjligt för skolan att få en gemensam definition av begreppet inkludering och vems uppgift det är att utforma riktlinjerna för hur inkluderingsarbetet ska bedrivas..

Visby is a city that at first glance is of medieval origins. The popular image of scientists today is that the city was formed in the Middle Ages. According to some of the researchers Visby was formed during the Viking Age, it is based on the basis that the area has been used for a long period. Urban development in the Nordic countries is complex and there are different opinions as to why the Nordic cities emerge. It is important to shed light on the underlying process on why cities are emerging to provide clarity as to why Visby city is emerging.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att ge en bild av hur verksamma historielärare pratar om och arbetar med det mångkulturella uppdraget som ligger latent i all undervisning i skolan. Mångkulturalitet i det här avseendet fokuserar på hur lärare tänker kring etnisk mångfald och på hur detta avspeglas i undervisningen. För att kunna uppfylla uppsatsens syfte har historielärare som är genuint intresserade av mångfaldsfrågor intervjuats, eftersom ett genuint intresse också betyder en större medvetenhet om sin historieundervisning utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Metoden som används är kvalitativ, eftersom detta har kunnat ge det bästa resultatet, då uppsatsen handlar om att få ta del av verksamma lärares erfarenheter, tankar och dagliga arbete. För att kunna tolka lärarnas utsagor har en modell som är en sammanställning av olika forskares resultat gällande det mångkulturella perspektivets Integrering i historieundervisningen använts.

Syftet med uppsatsen är att analysera OMHEX utveckling och Integrering på den baltiska marknaden och utifrån etablerade modeller utveckla en specifik modell för OMHEX. Vi hart valt att angripa vårt ämne genom att göra en fallstudie. Vårt empiriska material bygger på intervjuer med OMHEX och utgör stommen för vår analys. Empirin har testats mot befintliga teorier och modeller för sedan kompletteras och utvecklas till en, för caset, specifik modell. Befintliga teorier och modeller räcker inte till för att förklara OMHEX etablering och Integrering av den baltiska marknaden.

Vår undersöknings syfte var att ta reda på vilka erfarenheter klasslärare i grundskolan har om särskoleIntegrering. Vi hade tre frågeställningar som vi ville få svar på. När är en särskoleelev integrerad i grundskolan? Vilka resurser har skolan när det gäller arbetet för en lyckad särskoleIntegrering? Vad krävs för en lyckad Integrering? För att få svar på undersökningens syfte utförde vi kvalitativa intervjuer på tre klasslärare som alla undervisade elever som är särskoleintegrerade. Integreringsbegreppet upplevdes till en början svårdefinierat, vi fick följande svar: En särskoleelev är integrerad då den går i en skola i sin närmiljö och i en klass, men med egen kursplan och utifrån egna förutsättningar, enligt två respondenter.

Syftet med min undersökning är att lyfta ett flertal pedagoger och elevers förhållningssätt till Integrering av elever med någon form av funktionshinder i vanlig grundskola. Utifrån en historisk tillbakablick synliggörs först de omständigheter funktionshindrade levde under fram till våra dagar, för att ge läsaren kännedom om de då rådande förhållandena. Med hjälp av enkäter, personliga intervjuer och fokusgruppsintervjuer har materialet därefter analyserats, för att se likheter och skillnader i pedagoger och elevers attityder. Det resultat som analyserades visar att pedagoger anser att man måste se till individen för att avgöra om det är lämpligt att integrera i vanlig skola, vilket får deras läraruppdrag att falla utanför ramen när vi arbetar för en skola för alla. Eleverna anser att självklart kan elever med någon form av funktionshinder gå i vanlig skola men de hade nog haft det bättre med andra likasinnade..

Val av nätverksoperativsystem är något som blivit viktigt att besluta i många företag och organisationer. Nätverken får fler och fler tjänster, många som ursprungligen utvecklades för Internet. Organisationerna och företagen måste hänga med i utvecklingen för att kunna få ett nätverk som är lätt att administrera och som är användarvänligt. Det finns ett flertal nätverksoperativsystem att välja på. De två vanligaste är Windows NT och Novell NetWare.Denna rapport innehåller en undersökning av ett flertal faktorer som kan vara viktiga att ta hänsyn till vid val av nätverksoperativsystem.

I denna uppsats konstrueras en teoretisk modell över fenomenet självsvält/anorexia nervosa sett mot bakgrund av den teoretiska referensramen i Émile Durkheims studie Självmordet. Den empiriska metoden baserar sig på litteraturstudier och befintlig aktuell forskning om de båda fenomenen självsvält/anorexia nervosa och självmord. Mitt syfte är att utröna huruvida de sociala orsaksfaktorer som förklarar variationen av självmordsfrekvensen i olika typer av samhällen är de samma som ligger bakom fenomenet asketiskt religiöst fastande under medel-tiden och nutida anorektiskt beteende i icke-västerländska och västerländska samhällen.Durkheim betonade att patologiska sociala fenomen kan orsakas både av en alltför långt dri-ven individualism och av dess motsats, en alltför stark reglering och Integrering. Anorexia nervosa såsom sjukdomen yttrar sig i den sydasiatiska kulturen skulle kunna ses som symtom på ett sociokulturellt system som genom sin struktur kan framkalla fenomen av fatalis-tisk/altruistisk art. I sina bakomliggande orsaker yttrar sig anorexia nervosa i denna kulturella kontext som en antites till de faktorer som förklarar fenomenet i västvärlden där samhälls-strukturen framkallar fenomen av egoistisk/anomisk art.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares syn på skoldemokrati och dess Integrering i undervisningen. Vi har även gjort en egen definition av begreppet skoldemokrati för att kunna ställa det mot våra respondenters syn. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med lärare för de senare åren och gymnasiet. Vi utgick från en intervjuguide för att kunna hålla oss inom ramarna för vårt syfte. Av vårt resultat framkom att de lärare vi intervjuade har en liknande syn kring skoldemokrati, de flesta talar också om hur viktigt det är att hålla begreppet levande i verksamheten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares uppfattning, dels hur de ser på estetiska uttrycksformers Integrering i ämnesövergripande arbeten samt dels vilken funktion de anser att dessa uttrycksformer har i samband med ämnesövergripande arbeten. Estetik kan delas upp i begreppen radikal och modest och dessa har fungerat som utgångspunkt i vår undersökning. Undersökningen bygger på sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare med erfarenhet av ämnesövergripande arbeten på den aktuella skolan. Resultatet visar att samverkan mellan estetiska och teoretiska ämnen förekommer men att estetikens funktion i många fall är oklar. Om en Integrering med estetiska ämnen förekommer så är det främst ämnet bild som integreras.

En av de största miljöstörningarna i Sverige är trafikbuller. Över 1,4 miljoner människor uppskattas vara exponerade för buller överskridande 55 dB. Buller är ett hälsoproblem, inte livshotande men påverkar både hälsa och livskvalité. Buller kan till exempel störa sömn, skada hörsel, skapa koncentrationssvårigheter och vid exponering under lång tid, leda till problem med hjärt- och kärlsystem.Syftet med detta arbete är att utreda bullerskydd som kan integreras i fasad samt vidare utreda hur dessa i så fall kan användas vid utformningen av en byggnad.Rapporten är utredande och utgår från två frågeställningar.1-vilka typer av bullerskydd kan lämpa sig för Integrering i byggnadens yttre skikt?2-hur kan bullerskydd integreras som en del i byggnadens utformning och design?Frågeställningarna i denna rapport är besvarade med hjälp av litteraturstudie, analys och skissarbete.Litteraturstudien innehåller information angående olika typer av bullerskydd.

Denna studie syftar till att undersöka förberedelseklassen som instrument för språkinlärning i det svenska språket samt Integrering i samhället för nyanlända elever. Studien syftar till att undersöka detta utifrån lärarnas perspektiv samt nationella styrdokument för att möjliggöra en jämförelse i deras syn på utbildning för nyanlända elever. Utifrån detta formulerades fyra frågeställningar som berörde utformning av undervisning, styrdokumentens samt lärarnas syn på språkinlärning och Integrering, kunskapsbedömning samt samhällsnormers implikationer på utbildningen för nyanlända elever. För att besvara studiens syfte har vi valt en kvalitativ metodansats samt genomfört en textanalys på regeringens Proposition Utbildning för nyanlända elever- mottagande och skolgång samt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Vi valde att intervjua två lärare i en större kommun i Mellansverige som arbetar i samma förberedelseklass.

Vårt examensarbetes syfte är att fördjupa oss i vad förskollärare har för relation till begreppen inkludering, Integrering och exkludering. Förskolans läroplan och Skollagen nämner inte begreppen en enda gång och vi vill skapa oss en förståelse om varför det talas så mycket om just dessa begrepp och att man ska arbeta för en verksamhet som inkluderar alla barn.Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sju förskollärare i västra Sverige.I vårt resultat framkom det att de flesta pedagoger vi intervjuat har en viss relation till begreppen och kan koppla dem till sin verksamhet. Framförallt kopplar de inkludering till ?en skola/förskola för alla?.Studien visar på att ett fåtal av de pedagoger vi intervjuat inte kunde koppla begreppen till verksamheten där de arbetade, vilket vi fann mycket intressant. Vi har båda gjort vår slutpraktik på ett ställe där vi anser att de arbetar mycket med inkludering, så som vi tolkar deras arbetssätt.

I det här arbetet har jag undersökt hur man kan använda sig av konst i en ämnesintegrerad undervisning med syfte att uppnå målen i historia och bild i grundskolans senare år. För att nå detta mål har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med målningar från 1800-talets s.k. genremåleri för att visualisera det svenska bondesamhället under 1800-talet. Min undersökning bygger på en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i årskurs åtta vid en skola i norra Dalarna åsikter om historia och bild i Integrering med hjälp av konst. Undersökningen visade att historieämnet och bildämnet mycket väl gick att integrera med varandra i syftet att uppnå målen för dessa båda.