Med tanke på att kraven ställs allt högre på dagens företag och organisation, vill det till att företag är flexibla och konkurrenskraftiga. Kraven på effektivisering av affärsprocesser ökar markant för att ständigt förbättra arbetssituationen i organisationer. Detta examensarbete behandlar ämnet virtuell organisation och dess betydelse i Integrering av affärsprocesser i B2B-företag.Undersökningen är gjord i form av intervjuer, där sju företag medverkade. Arbetet syftar till att klargöra i hur stor utsträckning det virtuella arbetssättet används i B2B-företag, gällande affärsprocesser. Syftet med detta arbeta är att undersöka ifall affärsprocesser i B2B-företag har inslag av egenskaper som kännetecknar en virtuell organisation.Resultatet visar att Integrering av affärsprocesser i B2B-företag har stora inslag av egenskaper som kännetecknar en virtuell organisation..

Det huvudsakliga syftet med denna rapport var att undersöka hur elever med rörelsehinder och deras lärare upplevde undervisningen och arbetet i ämnet idrott och hälsa mot en bakgrund av inkludering, Integrering och segregering. Detta gjordes genom att intervjuer av 3 stycken rörelsehindrade elever och deras respektive lärare genomfördes. Eleverna fick svara på frågor om delaktighet, gemenskap, utanförskap och läraren, medan lärarna fick svara på frågor kring inkludering, Integrering, arbetssätt och bedömning. Jag fann att ingen av eleverna upplevde inkludering direkt negativt däremot Integrering och vissa former av segregering samt exkludering. En bra dialog med läraren och att inte bli särbehandlad upplevdes som viktiga delar oavsett vilken form av undervisning eleven hade.

Denna uppsats behandlar litteraturens samt några pedagogers syn på Integrering av elever i behov av särskilt stöd i grundskolan. I inledningen beskriver jag orsakerna till varför jag valt att skriva om elever i behov av särskilt stöd. Syftet med arbetet är att belysa Integrering samt lyfta fram vad litteraturen säger om Integrering i en jämförelse med verksamma pedagoger ute på skolorna. Som bakgrund redogör jag för historiken, vad ordet Integrering innebär liksom vad vi menar med särskilt stöd och vem som behöver särskilt stöd. I litteraturgenomgången redovisas vad olika styrdokument säger om elever i behov av särskilt stöd, om skolans mål kan tolkas som en ideologi eller en praktik, vad ett oriktigt användande av ordet Integrering medför, den specialpedagogiska modellen, beredskap och ansvar för att möta dessa elevers behov, elevIntegrering i praktiken samt vad ett åtgärdsprogram innebär och när ett sådant upprättas.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka för- och nackdelar pedagoger ser med Integrering av särskoleelever i grundskolan. Med detta vill vi få fram vilken kompetens som behövs i arbetet med dessa elever. Vi vill även med studien få fram om visionen en skola för alla är möjlig, utifrån pedagogernas inställning. Våra frågeställningar är:?Vad säger pedagoger om fördelar respektive nackdelar av Integrering av särskoleelever??Vilken kompetens anser pedagoger att lärare behöver för att arbeta med integrerade särskoleelever i grundskolan??Vilken inställning har pedagoger till visionen en skola för alla?Vi har valt att i vår kvalitativa studie dela ut intervjuenkäter med öppna frågor.

Det övergripande syftet med detta arbete är att få kunskap om intentionerna till Integrering av elever i behov av särskilt stöd. Arbetet bygger på en litteraturstudie samt kvalitativ empirisk del som innefattar såväl intervjuer som en enkätundersökning. Litteraturstudien visar att skolan historiskt sett successivt gått mer och mer mot en inkluderande verksamhet samt att det finns spår kvar av en syn där man ser eleven som bärare av problemet vid svårigheter i skolan. Den empiriska delen framhåller att skolans personal många gånger likställer specialpedagogikens praktiska resultat med det specialpedagogiska kunskapsområdet. Intervjuer och enkäter visar också att majoriteten av lärarna i undersökningen ser en framtid med ökad segregering.

Detta arbete handlar om intranät och Integrering av datasystem samt beslutsunderlag. Rapporten behandlar några tekniker och mellanprogram som används för att integrera datasystem i ett intranät. Beslutsunderlag och beslutsprocessen rörande intranätet studeras. Undersökningens syfte är att studera vilka beslutsunderlag som ligger bakom en Integrering av datasystemen i ett intranät. Information har samlats in genom intervjuer och litteraturstudier.

This study is about how older people are portrayed in TV- commercials, and what those images are saying about senior citizens as consumers. I?ve chosen two of Sweden?s most popular TV channels that are broadcasting commercials and from those two channels recorded commercials in a period of one week, three times a day (morning, afternoon and evening/night). My purpose with this study was to see when older people stared in commercials, which kind of merchandises they were marketing, in which manor they acted out their roles, and (if possible) say something about the elderly people as consumers..

Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) Grundsärskoleelevers Integrering i grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som finns när det gäller grundsärskoleelevers Integrering i grundskolan samt belysa vikten av ett bra samarbete mellan de båda skolformerna som grund för en lyckad Integrering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de här frågeställningarna samt visar läsaren på vikten av de båda skolformerna ska närma sig varandra. Med hjälp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr grundsärskoleelevers Integrering i grundskolan. Intervjuerna genomfördes i två skilda kommuner på fyra olika skolor för att upptäcka eventuella likheter och skillnader.

SAMMANFATTNING-Vi höll på att skratta järnet när vi höll på med den fysiska aktiviteten på engelskan tidigare idag. Detta poängterades av Maria som var en av de åtta pedagogerna som vi intervjuade i syftet att undersöka deras uppfattningar kring effekter av Integrering av fysisk aktivitet. Studien berör även vilka hinder samt möjligheter pedagogerna ser till denna Integrering. Dessa intervjuer var uppbyggda likt kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att på bästa sätt besvara våra frågeställningar. Under arbetet med studien har vi utöver detta inspirerats av en fenomenografisk metodologi, då vårt mål var att kartlägga pedagogers förhållningssätt.

Det kommande innehållet i detta examensarbete kommer att handla om min frågeställning som berör Integrering av 3D objekt i en verklig miljö: ?Vad finns det för metoder att integrera 3D objekt med en verklig miljö och hur gör man??.Arbetet och efterforskningen har utförts i Söderhamn, där jag har arbetet hos 3D animationsföretaget Magoo 3D Studios. Med hjälp av anställda på Magoo har jag genomfört experiment för att själv prova på de olika metoder som ska kunna besvara min frågeställning.Som resultat så har jag kommit fram till att alla divisioner inom 3D, som modellering, texturering, ljussättning och compositing kan bidra till realistisk Integrering på sitt eget vis, dock i olika utsträckningar. Mina experiment har alla varit lyckade och jag känner att de är på rätt väg mot fotorealistiska resultat.I slutändan så upplever jag att de metoder som bidrar mest till en realistisk Integrering är en bra ljussättning med en Image Based Lighting metod, samt att ha bra vetskap om hur en kamera fungerar för att sedan kunna efterlikna dess typiska drag samt artefakter så bra som möjligt.Kombinerar man dessa metoder så är man en bra bit in på vägen till fotorealism där man inte längre är säker på om datorgenererade bilder är riktiga eller inte..

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad som styr lärares val, avseende estetisk Integrering i undervisningen. Undersökningen omfattar klasslärare i grundskolans tidiga år.Empirin samlades in genom enkätundersökning med slutna och öppna frågor samt genom halvstrukturerade samtalsintervjuer. Under intervjuerna gavs möjlighet att ställa fler frågor som fokuserade på faktorer som kan vara förutsättningar för estetisk Integrering i undervisningen. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrån studiens frågeställningar samt ramfaktorteorin.Tidigare forskning visar positiva effekter av att arbeta med estetiska uttryckssätt i undervisningen. Forskningen belyser även en mer komplex bild av den estetiska Integreringen.

 This work is a study, conducted by interviews, of how teachers evaluate the concepts of inclusion and integration. The aim of this work is to obtain views on the possible differences between teachers' own definitions and the previous research definitions. The earlier published research which was read during this work, together with the three interviews which were conducted is the basis for the study. I've done three interviews in which two of the people interviewed are active teachers and the third who works as an assistant headmaster at a school located in a suburb of Stockholm. The interviewed teachers have been working for different periods in the school which gave me the opportunity to highlight differences between teachers definitions depending upon the experience they had.

Individualisering är något som det tydligt står i skolans läroplan att vi alla pedagoger måste arbeta med. I denna kvalitativa studie har jag genom intervjuer med både specialpedagog, speciallärare och klasslärare undersökt deras syn på individualisering i grundskolan och hur de använder sig av individualisering i sin undervisning. Jag har även kopplat detta till för- och nackdelar med Integrering av elever och hur detta kan påverka undervisningen i skolan.De respondenter jag använt mig av var alla överens om att individualisering är något som är väldigt viktigt, oavsett om du arbetar i särskolan eller vanliga skolan. Detta på grund av flera olika anledningar. Bland annat så kan undervisning som inte individualiseras döda elevers intresse för att lära eftersom de kan bli tilldelade för svåra uppgifter, vilket skapar känslan av ett misslyckade.

1 januari 2010 träder förordning 2009:907 i kraft. Denna förordning medför krav på svenska statliga myndigheter att införa ett miljöledningssystem (MLS). Med anledning av detta avser denna studie att utifrån förutsättningar som ligger till grund för en lyckad Integrering av MLS bedöma hur Uppsala universitet på bästa sätt kan möta dessa krav. Efter genomgång av litteratur har fyra faktorer som anses vara betydande för Integreringsprocessen valts ut. Dessa är; anpassning av MLS till andra ledningssystem, ansvarsfördelning, kommunikation samt utbildning och kompetens.

Syfte och frågeställningarSyftet med det här arbetet är att dels göra en teoretisk genomgång av de viktigaste styrdokumenten när det gäller inkludering, dels att med hjälp av några verksamma pedagogers tankar belysa hur inkludering gestaltar sig i en reell skolmiljö, samt undersöka hur Integrering fungerar i praktiken i dessa skolmiljöer.Hur upplever respondenterna att inkludering av elever i behov av särskilt stöd fungerar på sina respektive arbetsplatser?Hur upplever respondenterna att Integrering av elever med invandrarbakgrund fungerar på sina respektive arbetsplatser?MetodJag har använt ett kvalitativt tillvägagångssätt med intervjuer som metod för datainsamling för att få mer fördjupade svar på mina frågor. Jag känner samtliga respondenter sedan tidigare.ResultatInkludering av elever i behov av särskilt stöd genomförs så ofta det är möjligt. Det beror på flera faktorer som vilken typ av problematik det handlar om och om det finns resurser. Många olika individuella anpassningar görs hela tiden för att underlätta för skolsvårigheter.