Uppsatsen syftar till att granska den svenska och EG-rÀttsliga lagstiftningen av relevans för dagvatten, för att utreda om det finns ett rÀttsligt system som garanterar en effektiv hantering av dagvattenfrÄgor. Granskningen har genomförts via att studera naturvetenskapligt material rörande dagvatten och dess miljöpÄverkan, relevant lagstiftning pÄ dagvattenomrÄdet samt övriga rÀttskÀllor, rapporter och examensarbeten. Resultat visade att det finns ett rÀttsligt system för att hantera dagvattenfrÄgor i svensk rÀtt. Specifika krav gÀllande dagvatten framkom, bÄde i EG-rÀttslig och i svensk lagstiftning. Positivt var Àven att samtliga verksamheter som ger upphov till dagvatten rÀknas som miljöfarliga och i mÄnga fall Àven omfattas av tillstÄnds- eller anmÀlningsplikt, samt att dagvattenfrÄgor faktiskt ofta regleras genom villkor vid prövning om tillstÄnd till miljöfarlig verksamhet.

"Forskning har funnit att smĂ„ barn fram till och med sex Ă„rs Ă„lder har sĂ€rskilt lĂ€tt att erövra sprĂ„k. Det finns svensk forskning som studerat hur barn frĂ„n andra lĂ€nder reagerar pĂ„ att undervisas i svenska dĂ€remot finns det fĂ„ svenska studier som visar hur undervisning i ett andrasprĂ„k pĂ„verkar svenska förskolebarn. Även internationellt sett Ă€r dessa typer av studier sĂ€llsynta. Syftet med denna studie Ă€r att vidga förstĂ„elsen för hur introduktion av engelska pĂ„verkar barn i en svensk förskolas verksamhet. Studien Ă€r av kvalitativ form.

Öresundsregionen Ă€r idag en region i förĂ€ndring. De senaste Ă„ren har danska och svenska medborgare börjat arbeta, bo eller pĂ„ annat sĂ€tt vistas pĂ„ andra sidan sundet i allt högre grad. TillvĂ€xten Ă€r hög och Malmö och Köpenhamn integreras pĂ„ ett sĂ€tt som Ă€r ovanligt för stĂ€der lokaliserade i olika lĂ€nder. År 2004 bosatte sig fyra gĂ„nger sĂ„ mĂ„nga danskar i SkĂ„ne som under 1998 vilket innebĂ€r en ökning frĂ„n 800 till 3 200 personer per respektive Ă„r. Antalet pendlare som bor i SkĂ„ne och var dag Ă„ker över bron för att arbeta i Danmark har enligt en artikel i Dagens Nyheter ökat med 40 procent det senaste Ă„ret och enligt samma tidning förvĂ€ntas den totala pendlingen över bron om 10 Ă„r vara dubbelt sĂ„ stor om som idag.

MÄlet med den hÀr studien var att undersöka de anstÀlldas kÀnslomÀssiga bedömning av den interna kommunikationen pÄ ett svenskt skogsbolag med hjÀlp av en modifierad version av undersökningsverktyget Communication Satisfaction Questionnaire (CSQ) samt tvÄ kvalitativa frÄgor. Studien genomfördes pÄ 65 anstÀllda inom en region av ett svensk skogsbolag. Resultatet visade att de anstÀllda var ganska nöjda eller nöjda med de olika dimensionerna av kommunikationstillfredsstÀllelse samt att ingen statistiskt sÀkerstÀlld skillnad kunde identifieras mellan tillfredsstÀllelsen hos region- och distriktsanstÀllda. Vidare kunde ett samband pÄvisas mellan de anstÀlldas arbetstillfredsstÀllelse och kommunikationsdimensionerna: kommunikationseffektivitet, chefsrelation, skvaller och presonlig feedback. Resultatet frÄn de kvalitativa frÄgorna pÄvisade att de förbÀttringsmöjligheter de anstÀllda framhöll frÀmst fanns inom omrÄdet kommunikationskanaler.

Sambandet mellan personlighet och arbetssökande beteende har mestadels undersökts bland studenter tidigare. Denna studie undersökte om kÀnslomÀssig instabilitet pÄverkade sÀttet att söka arbete hos 123 arbetssökande icke-studenter mellan 20-65 Är. EnkÀten som anvÀndes bestod av Personality Questionnaire (BÀccman & Carlstedt, 2010), som mÀter personligheten utifrÄn femfaktorsmodellen, samt Job Search Behavior (Blau, 1994), som mÀter förberedande och aktiva arbetssökande beteenden. Det fanns ett samband mellan kÀnslomÀssig instabilitet och bÄda arbetssökande beteenden. KÀnslomÀssig instabilitet kunde dock inte ensam predicera vilket arbetssökande beteende individer vÀljer, men tillsammans med Älder kunde kÀnslomÀssig instabilitet predicera förberedande arbetssökande, och Älder kunde Àven ensamt predicera förberedande arbetssökande.

Syftet med studien Àr att undersöka, förstÄ och reflektera kring de faktorer som kan ha bidragit till sex individers, som vid ankomsten rÀknades som ensamkommande flyktingbarn, integrering in i det svenska samhÀllet. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod dÄ den dels möjliggör en djupare förstÄelse för oss men Àven dÄ vi vill fÄ fram deras subjektiva upplevelser av deras integration. Vi grundade vÄr analys pÄ fem vetenskapliga artiklar samt teorier och begrepp sÄ som; Angel & Hjerns (2004) Flyktingkrismodell, Beckmans (2011) Integrationsteori, Kamalis (2006) ?Vi? och ?Dom? teori, Goffmans (2006) Stigmateori och Berger & Luckmanns (2008) Socialisationsteori. Resultatet visade att respondenterna upplevde att sprÄk var en viktig faktor i integreringen och att vÀrdfamiljen haft en stor betydelse för dem.

Under de senaste tio Ären har antalet hÀstsportsevenemang ökat drastiskt, bÄde internationellt och i Sverige. Det ökade antalet hÀstsportsevenemang visar pÄ ett ökat intresse för hÀstsport och hÀstar vilket i sin tur föranlett en ökning i transport av hÀst. Vetenskaplig litteratur inom Àmnet Àr knapp och det som finns berör vanligen fysiologiska mÀtningar för att uppmÀta stress under transport. För att fÄ en uppfattning om hur marktransporter av hÀst gÄr till i Sverige och skapa en kunskapsbas för framtida studier utfördes en webbaserad enkÀtstudie. EnkÀten lÄg ute i 6 dagar och 1013 personer svarade varav 906 stycken kunde analyseras.

Medaljen har sitt ursprung i det medeltida Italien och kom till Sverige först pÄ 1500-talet. Den har som uppgift att förmedla ett budskap i form av att minna om en speciell person eller hÀndelse. PÄ medaljerna förekommer en hel del symboler och tecken. Dessa symboler Àr avsedda att stÄ för en speciell uppfattning, eller att förmedla en gÀrning, nÄgot den personen medaljen Àr slagen över gjorde sig kÀnd för under sin levnad.Syftet med detta arbete Àr att försöka fÄ klarhet i hur man skall kunna tolka en medalj och dess text.Kan symboliken pÄ medaljerna tydas pÄ nÄgot vis, och har olika medaljgravörer nÄgon speciell stil man kan kÀnna igen denne pÄ?Finns det varierande stilar frÄn olika epoker, eller Àr nÄgon stil mer gÄngbar eller mer banbrytande Àn andra?Finns det en koppling till Ätsida och frÄnsida, och kan man skönja ett mer dolt budskap vid tolkningen?.

Enligt svensk rÀtt Àr en förutsÀttning för att ansökan om kvarstad pÄ ett utlÀndskt fartyg skall beviljas, att det skÀligen kan befaras att motparten genom att avvika, skaffa undan egendom eller förfara pÄ annat sÀtt undandrar sig att betala skulden. Denna sÄ kallade sabotagerisk Àr ett villkor för att kvarstad pÄ fartyg i internationella rÀttsförhÄllanden skall beviljas, vilket framgÄr av att 4 kap SjöL hÀnvisar till de allmÀnna reglerna om kvarstad i 15 kap RB, dÀr sabotagerisken uppstÀlls som villkor.Det har inom den sjörÀttsliga doktrinen varit en allmÀn uppfattning att det inte skall krÀvas nÄgon utförligare utredning om sabotagerisk i det enskilda fallet för att utverka kvarstad pÄ fartyg i internationell trafik. Det förhÄllandet att kvarstaden avser ett utlÀndskt fartyg som förvÀntas lÀmna landet har ansetts tillrÀckligt, i vart fall om svaranden inte har andra tillgÄngar i Sverige. Trots att det kan anses vara en etablerad uppfattning har underrÀtterna i flera avgöranden beslutat i strid mot den. Ett flertal underrÀttsdomar har inneburit att kvarstad inte beviljats trots att de omstÀndigheter förelegat som tidigare varit tillrÀckligt för kvarstad.Detta arbete syftar till att undersöka det svenska rÀttslÀget rörande sabotagerisken vid kvarstad pÄ fartyg i internationella förhÄllanden.

Studiens syfte Àr att studera inkludering för dyslektiker genom kvalitativa intervjuer samt attitydformulÀr. Studien Àr avgrÀnsad till att undersöka tre aktörers strÀvan efter inkludering och ansvarstagande i inkluderingsprocessen ? lÀrarens, specialpedagogens och rektorns. Genom att studera skillnaden mellan integrering och inkludering och de riktlinjer, sÄ som skollag och lÀroplan, som skolan har undersöker jag utifall lÀrare, specialpedagoger och rektorer har en strÀvan efter inkludering av dyslektiker i undervisningen, dvs. att sÀrskilt stöd skall erhÄllas i klassrummet och inte sÀrskiljt.

Traditionsprincipen, det vill sÀga ett krav pÄ besittningsförÀndring för uppnÄende av borgenÀrsskydd, har lÀnge varit en central del av svensk sakrÀtt. Denna princip har under lÄng tid varit flitigt diskuterad, bÄde försvarad och kritiserad. Genom avskaffandet av kravet pÄ tradition vid konsumentköp tappade principen en del av sin stÀllning vid köp av lösöre. I och med det förslag som kommer att lÀmnas genom en utredning senare i Är finns tecken pÄ att traditionsprincipen kan komma att tappa ytterligare mark. Utredningens uppdrag Àr nÀmligen att lÀgga fram ett förslag om huruvida traditionsprincipen ska ersÀttas med avtalsprincipen vid köp av lösöre Àven i kommersiella relationer.Huruvida det Àr önskvÀrt att traditionsprincipen avskaffas pÄ detta omrÄde eller inte Àr en frÄga som diskuterats i sÄdan utstrÀckning att nÄgon ytterligare ingÄende diskussion pÄ omrÄdet knappast Àr av intresse.

Lojalitetsplikten Àr vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvÀrv etc. Plikten finns för att se till att parter förhÄller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns nÄgon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstÄr vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gÀller de olika parternas förpliktelser och krav pÄ att förhÄlla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid Àr medvetna om att de ingÄtt ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrÀttsligt och avtalsrÀttsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har nÄgon betydelse om plikten regleras i en sÀrskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten Àr allmÀnt accepterad inom svensk rÀtt.

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

I den hÀr uppsatsen behandlas om svensk rÀtt strider mot EU-rÀtten vid kommunala fastighetsöverlÄtelser. I första delen av uppsatsen görs en översiktlig utredning av EU:s omfattande reglering kring statligt stöd och hur brett EU:s statsstödsregler tolkas. Sverige saknar i princip materiella regler kring statsstöd och rÀttsomrÄdet har fÄtt lite uppmÀrksamhet i svensk doktrin.I den andra delen av uppsatsen undersöks de allmÀnna materiella rÀttsreglerna kring kommunalrÀtten som kan göras aktuella vid en kommunal fastighetsöverlÄtelse. Den delen Àr inriktad pÄ en översikt av kommunalrÀtten och hur de offentligrÀttsliga delarna tillÀmpas nÀr en kommun agerar som ett privatrÀttsligt subjekt.En kommunal fastighetsöverlÄtelse fÄr nÀmligen enligt huvudregeln inte innebÀra att den medför ett statligt stöd till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestÀmmelser reglerar Ä ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödÄtgÀrder som pÄverkar handeln mellan medlemslÀnderna.

Den hÀr studien Àr en undersökning av hur organisationskulturen i en svensk polismyndighet tar sig uttryck i personalens förvÀntningar pÄ handledning. Metoden som anvÀnts Àr enkel fallstudie. Sjutton intervjuer har genomförts, varav femton individuella och tvÄ i grupp. De totalt trettio deltagarna Àr indelade i fem grupper; ledning, yttre befÀl, ordningspoliser, projektledare och handledare.Resultaten visar pÄ tre kulturella fenomen som kommer till uttryck i gruppernas förvÀntningar pÄ handledning. Dessa bestÄr i vertikala och horisontella spÀnningar i myndigheten samt ett fenomen som vi valt att benÀmna "den enda chansen".