I vÄr uppsats har vi studerat lÀrandemiljöer för elever med autism. Vi har studerat begreppen segregering och integrering och försökt lyfta fram hur elever med autism lÀr. Syftet med vÄr uppsats var att fÄ kunskap om hur man kan anpassa lÀrandemiljön för elever med autism och hur skolorna arbetar i förhÄllande till de teorier som finns. För att fÄ denna kunskap genomförde vi kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger samt anvÀnde oss av relevant litteratur. UtifrÄn materialet vi har fÄtt fram har vi analyserat och dragit slutsatser.

Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra hur svenska ungdomar som arbetar inom servicebranschen i Sverige respektive Danmark ser pÄ arbete. Vad driver vissa ungdomar att ta steget över till den danska arbetsmarknaden, medan andra vÀljer att stanna kvar i Sverige? Avsikten Àr att undersöka detta utifrÄn utbildningsbakgrund, kön, social klass, familjesituation och Älder för att se om det finns nÄgra samband mellan dessa faktorer och val av land att arbeta i. Vi har gjort en enkÀtundersökning bland svenska ungdomar som arbetar inom handel i Sverige respektive Danmark. De resultat vi har fÄtt fram visar att de frÀmsta motiven till att arbeta i Danmark för dessa ungdomar Àr en högre lön och en bÀttre arbetsmarknad i Danmark.

Denna uppsats bygger pÄ fyra grundstenar; Svensk kod för bolagsstyrning, Combined Code on Corporate Governance, riktlinjer frÄn OECD, EU:s rekommendationer. För att skapa förstÄelse för dessa olika regelverk samt möjliggöra en analys, har teorin om Agent och Principal, samt den om Corporate Governance anvÀnts. Förutom studier av regelverk har diverse intervjuer genomförts med svenska och engelska börsnoterade företag som lyder under bolagskoderna, samt Àven intervjuer med revisionsföretag. Dessa har fungerat som informationskÀllor, referensramar, och underlag för analys och slutsatser. Det ges Àven sammanfattningar av Svensk kod för bolagsstyrning, samt för Combined Code on Corporate Governance, en redogörelse för riktlinjerna publicerade av OECD och EU:s rekommendationer.

Syftet i denna uppsats Àr att fÄ insikt i hur skolor undervisar om homosexualitet i Ärskurs 7-9 inom kunskapsomrÄdet sex och samlevnad. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ett queerteoretiskt perspektiv.En av de tvÄ metoder som anvÀnts i uppsatsen Àr kvalitativ innehÄllsanalys. Metoden har tillÀmpats för att se vilken syn skollagen och lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet har pÄ sexualiteter och vilka formuleringar som finns om detta samt hur det ska arbetas med sexualiteter utifrÄn kursplanen i biologi och SO. Skollagen, lÀroplanen och kursplanerna har visat sig reproducera en heterosexuell norm.Den andra metoden som nyttjats Àr kvalitativ intervju. Intervjuer har genomförts med sju biologilÀrare och tvÄ SO-lÀrare som undervisar i sex och samlevnad pÄ nio olika skolor.

Sverige och Finland har tillsammans med övriga nordiska lĂ€nder en gemensam vĂ€rdegemenskap. Detta innebĂ€r att vi delar och vĂ€rnar om gemensamma vĂ€rden, exempelvis demokrati och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter. Att vi Ă€ven delar en liknande historia, sprĂ„k och kultur gör att det funnits goda förutsĂ€ttningar för samarbete. Även om de nordiska lĂ€nderna Ă€r lika ur mĂ„nga aspekter, sĂ„ finns det Ă€ndĂ„ vissa skillnader. Denna studie syftar till att pĂ„visa likheter och skillnader mellan svensk och finsk försvars- och sĂ€kerhetspolitik med avstamp ur deras senaste försvarspropositioner som för svensk del utgavs 2009 och för Finland 2012.

Uppsatsen stÀller frÄgan om vilket medvetande som formerades i en kampanj för bojkott av de olympiska spelen i Berlin 1936. Bojkottkampanjen behandlas som en praktik, det vill sÀga som ett sammanhang dÀr betydelser skapades genom mÄnga mÀnniskors samverkan. Syftet Àr att visa pÄ en underström inom den svenska arbetarrörelsen vid tiden för formeringen av den svenska samförstÄndsandan, samt att föra ljus mot en svensk antinazism..

Ordre public-förbehÄllet innebÀr att svensk domstol har rÀtt att avstÄ frÄn att tillÀmpa enutlÀndsk rÀttsordning, erkÀnna eller verkstÀlla en utlÀndsk dom, om det skulle leda tillett resultat som Àr uppenbart oförenligt med grunderna för rÀttsordningen i Sverige. Vilkakonsekvenser som Àr uppenbart oförenliga med grunderna för rÀttsordningen har intepreciserats av lagstiftaren. FrÄgan har i stÀllet lÀmnats Ät rÀttstillÀmpningen, frÀmstdomstolen, att avgöra. I förslaget frÄn Europeiska kommissionen om domstols behörighet,tillÀmplig lag samt erkÀnnande och verkstÀllighet i mÄl om makars förmögenhetsförhÄllandenÄterfinns ett ordre public-förbehÄll. Den lag som anvisas enligt lagvalsreglernai förslaget ska tillÀmpas Àven om det inte Àr frÄga om lagen i en medlemsstat.

Majoriteten av förÀndringsarbeten misslyckas pÄ sikt. Trots det utgör bevarandet av dessa en liten del av forskningen inom förÀndringsarbete och baseras pÄ organisatoriskt perspektiv. Ur ett sociologiskt perspektiv ses individen som central i bevarandet av förÀndringar. Av den anledningen syftar uppsatsen till att undersöka drivkrafter bakom bevarandet ur ett individuellt perspektiv. I besvarandet har vi utgÄtt frÄn teorier som beaktar lÄngsiktighet, vilka har resulterat i nio potentiella drivkrafter som prövats genom en fallstudie pÄ en svensk akutmottagning och deras arbete med stÀndiga förbÀttringar (modifiering av Lean).

Det blir allt vanligare att företag vÀljer att certifiera sig enligt olika standarder inom kvalitets-, miljö- och arbetsmiljö, dels för att organisationerna ser det som utvecklande för verksamheten men ocksÄ för att kunna anvÀnda det som konkurrensmedel. Företag som vill arbeta med flera ledningssystem, kan integrera dessa för att kunna arbeta med dem pÄ ett effektivt och systematiskt sÀtt. Svalson AB Àr ett företag inom verkstadsindustrin som har certifierat sig enligt den internationella standarden ISO 14001 Är 2001. Företaget vill nu arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete enligt standarden OHSAS 18001. Denna rapport beskriver vÄrt arbete med att integrera vissa delar av standarden OHSAS 18001 till det befintliga miljöledningssystemet ISO 14001.

Sammanfattning/Abstract Olsson Nina ( 2005) Svensk-norska unionsupplösningen i lÀroböckerna. The Swedish - Norwegian union in textbooks. GymnasielÀrarutbildningen, Historievetenskap och lÀrande. LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syfte Syftet med detta arbete Àr att undersöka och jÀmföra hur den svensk- norska unionsupplösningen har behandlas i norska och svenska lÀroböcker i historia.

Den 20 augusti Är 2013 trÀdde Maritime Labour Convention 2006 i kraft. Denna studie har genom intervjuer med nautiska befÀl ombord pÄ svenskflaggade fartyg och genom en litteraturstudie, undersökt hur effekten av den nya konventionen upplevts. Syftet med studien var att fÄ insikt i hur konventionen pÄverkat besÀttningsmedlemmar samt undersöka hur kraven efterlevs och vilka förÀndringar som behövts göras ombord med avseende pÄ arbetstid, vilotid och bemanning. I intervjuerna framkom det att inga större förÀndringar har gjorts ombord i samband med implementeringen av konventionen. Detta eftersom större delen av konventionens krav redan varit implementerade i svensk lagstiftning.

Syftet med studien Àr att utforska och förstÄ de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. HÀr ingÄr Àven berÀttelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvÄrd och myndighetsutövning. Studien bestÄr av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fÄtt barn inom den offentliga sjukvÄrden sedan detta blev tillgÀngligt den 1 juli Är 2005. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att parens beslut har föregÄtts av en process dÀr alternativ har vÀgts mot varandra. HÀr Äterfinns tvÄ typer av tolkningsrepertoarer dÀr svensk sjukvÄrd har fÄtt företrÀde pÄ grundval av externa omstÀndigheter.

AvtalsrÀtten vilar pÄ principen att avtal skall hÄllas. Den som vÀgrar att uppfylla sitt avtalslöfte kan tvingas att fullgöra sina skyldigheter och betala skadestÄnd genom tvÄngsÄtgÀrder av myndighet. Men precis som för principer i allmÀnhet, sÄ har Àven denna princip ett flertal undantag. En teoretisk motivering för att befrias frÄn en avtalsförpliktelse Àr den tyska OmöjlighetslÀran som vÀxt fram pÄ grundval av den romerska rÀttsgrundsatsen - impossibilum nulla obligatio est. Denna lÀra föresprÄkar attvid förekomst av objektiv ursprunglig omöjlighet, dvs.

Syftet med studien Àr att utforska och förstÄ de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. HÀr ingÄr Àven berÀttelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvÄrd och myndighetsutövning. Studien bestÄr av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fÄtt barn inom den offentliga sjukvÄrden sedan detta blev tillgÀngligt den 1 juli Är 2005. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att parens beslut har föregÄtts av en process dÀr alternativ har vÀgts mot varandra. HÀr Äterfinns tvÄ typer av tolkningsrepertoarer dÀr svensk sjukvÄrd har fÄtt företrÀde pÄ grundval av externa omstÀndigheter.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick i folkskollÀrarnas syn pÄ sinnesslöa barn och deras undervisning genom att undersöka hur dessa diskuterades, behandlades och debatterades i tidskrifterna Svensk LÀraretidning och Folkskolan ? Svensk LÀrartidning under perioden 1920-1956. UtifrÄn ett differentieringsperspektiv, med inspiration frÄn Michel Foucaults idéer om makt klargörs vilka attityder som förmedlades i lÀrardiskursen och hur man förhöll sig till de sinnesslöa som grupp. Studien bygger pÄ ett textanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt och intresserar sig för hur debatten förÀndrades över tid. Resultaten visar att lÀrardiskursen prÀglades av socialdarwinistiska idéer, att de sinnesslöa sÄgs som ett samhÀllsproblem som inte hörde hemma i folkskolan och att de mÄste avskiljas frÄn ?normalt? begÄvade barn.