Hur förÀndrades de gestaltningar som anvÀnds i svensk press om klimatfrÄgan efter FN:s klimatmöte i Köpenhamn i november 2009, en tid som omsusades av den sÄ kallade Climategate-skandalen, jÀmfört med samma mÄnad Äret innan och Äret efter? Gestaltningsteori Àr en teori som anvÀnds primÀrt av forskare inom medie- och kommunikationsvetenskaperna för att studera hur mÀnniskor förstÄr sin omgivning och samspelar med andra mÀnniskor. Gestaltningar Àr ?tolkningsscheman? som individer anvÀnder för att tolka, förmedla och förstÄ budskap. Med kvalitativ textanalys metod har vi analyserat gestaltningar i journalistiska texter som handlar om klimatfrÄgan.

Trots att det finns en lag om att bevara patientens rÀttigheter, finns ÀndÄ bemötandeproblem i vÄrden som har varit en följetong i svensk media. Bemötande i vÄrden bör anpassas till patientens behov, dÀr empati Àr en grundlÀggande aspekt inom vÄrden. Syftet med denna studie var att studera hur bemötande sker mellan vÄrdpersonalen och de Àldreboende. Fyra timmars fÀltobservationer gjordes med tio vÄrdpersonalen och fyra intervjuer med fyra vÄrdanstÀllda pÄ ett Àldreboende. RÄdata analyserades och en triangulering gjordes med grundad teori.

Denna studie undersöker hur lÀrare anser att de kan stÀrka elevers ord- och begreppsförstÄelse för att uppnÄ lÀroplanens kunskapskrav i det svenska sprÄket. PÄ grund av globaliseringen vÀljer mÄnga familjer att bostÀtta sig utomlands vilket medför att det bedrivs mÄnga svenska skolor runt om i vÀrlden. Studien utgÄr ifrÄn en svensk skola i England, dÀr fyra lÀrare i de tidigare Ären har intervjuats. Intervjuerna genomfördes via skype vilket medför bÄde positiva och negativa konsekvenser för studien. Studien fokuserar bland annat pÄ ord- och begreppsförstÄelse, lÀrarbakgrund, förvÀntningar samt elever med ett annat modersmÄl.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar om lÀrande som generellt begrepp men ocksÄ i förhÄllande till informell kontra en formell kontext. I studien har jag valt att anvÀnda fritidshemmet som den plats som stÄr för en informell kontext och skolan som den plats som stÄr för den formella kontexten. Detta pÄ grund av att jag varit intresserad av att undersöka om den integrering som enligt LGR11 bör finnas mellan fritids och skola, uppfattas av eleverna. Undersökningens empiri bygger pÄ kvalitativa intervjuer med 12 elever i Ärskurs tre. Studiens resultat visar att lÀrande som begrepp Àr starkt förknippat med skolans vÀrld och den formella kontexten.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera den företagsinterna implementeringsprocessen rörande Svensk kod för bolagsstyrning i nÄgra företag, diskutera instÀllningen till Koden och dess sjÀlvregleringsprincip, samt söka samband mellan dessa bestÄndsdelar och hur vÀl företagen följer bestÀmmelserna.Metod: VÄr kvalitativa undersökning baseras pÄ en tidigare utförd kvantitativ studie, varefter vi har anvÀnt oss av fallstudier.Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen innefattar corporate governance, agentteorin, intressentteorin samt olika organisatoriska förÀndringsteorier, vilka samtliga kopplas till Svensk kod för bolagsstyrning. Empiri: Det empiriska materialet Àr en sammanstÀllning av telefonintervjuer med sakkunniga respondenter med varierade befattningar pÄ sex noterade bolag, vilka har varit involverade i den företagsinterna implementeringen av Koden.Slutsatser: Det finns varierande sÀtt att implementera Svensk kod för bolagsstyrning inom ett företag, men vÄra fallföretag har visat sig anvÀnda snarlika metoder. Vidare har vi inte funnit nÄgra utmÀrkande skillnader mellan deras instÀllning till Koden, dess sjÀlvreglerande funktion samt sanktioner kopplade till denna. Bortsett frÄn att de företag som till viss del anvÀnt sig av extern hjÀlp har visat sig vara goda kodföljare, har vi inte kunnat pÄvisa nÄgra direkta kopplingar mellan fallföretagens arbetsmetoder, instÀllning i olika avseenden samt hur vÀl de följt Koden..

   Bedömning inom skolan Ă€r nĂ„got komplext och bedömningsbegrepp likasĂ„, hur de definieras, tolkas och anvĂ€nds. Hur bedömning förmedlas till en elev Ă€r av stor betydelse för det fortsatta lĂ€randet. RĂ€tt utformad kan denna förmedling resultera i ett ökat engagemang hos eleven och en förbĂ€ttring av elevens lĂ€rande. Behovet av att förstĂ„ bedömningsprocesser och olika former av bedömning Ă€r idag högaktuellt inom svensk grundskola i och med att landets skolor och rektorer givits i uppdrag att utforma skriftliga omdömen frĂ„n skolĂ„r 1. Även om det gĂ„tt snart ett Ă„r sedan uppdraget gavs Ă€r det i kontakter med lĂ€rare och rektorer tydligt att utformandet av skriftliga omdömen i mĂ„nga fall Ă€r en process som Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n klar.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare som arbetar med att integrera och inkludera elever med autismspektrumdiagnoser uppfattar detta fenomen. Mina frÄgestÀllningar behandlar hur skolverksamheter arbetar för att stödja elever med autismspektrumdiagnoser och hur lÀrare anpassar sin pedagogik till elever i behov av sÀrskilt stöd. Slutligen redovisas vad nÄgra lÀrare anser om att integrera och inkludera elever med autismspektrumstörning i vanlig klass.Studien byggs upp utifrÄn hur specialpedagog och lÀrare ska tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd, att specialpedagogiken Àr en annan typ av pedagogik Àn vad som Àr normen. Detta bygger pÄ att elever med autismspektrumstörningar uppvisar svÄrigheter i lÀrandet och sociala begrÀnsningar. Som metod har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomförts.Studien byggs upp utifrÄn hur specialpedagog och lÀrare ska tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd, att specialpedagogiken Àr en annan typ av pedagogik Àn vad som Àr normen.

Idag finansieras svensk filmproduktion till största delen av stöd frÄn Svenska Filminstitutet, SFI. Det förhandsstöd som utdelas hÀrifrÄn utgör oftast en förutsÀttning för att kunna implementera en idé men behöver för den sakens skull inte innebÀra att projektets fortskridning tryggats. En medeldyr filmproduktion Àr följaktligen beroende av ytterligare kapital som kan komma frÄn en mÀngd olika instanser och aktörer bÄde inom samt utanför branschen. Fler inblandade finansiÀrer kan dock innebÀra att fler aktörer och intressenter blandar sig i filmens innehÄll och budskap, vilket kan komma att ifrÄgasÀtta filmskaparens konstnÀrliga frihet.Undersökningen belyser hur finansieringsprocessen kan se ut under en filmproduktion och ger en beskrivning av bÄde vanliga och mindre vanliga finansieringskanaler som kan komma i frÄga. Den visar Àven vad nÄgra av svensk films olika aktörer, sÄsom producenter och regissörer, anser om balansen mellan kommersialitet och konstnÀrligt skapande samt om det Àr tvÄ faktorer som gÄr att förena..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns löneskillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda med svensk högskoleutbildning, samt undersöka om en eventuell skillnad kan beskrivas av individspecifika egenskaper. Undersökningen Àr baserad pÄ data för 2005 hÀmtat frÄn LINDA-databasen. Materialet analyseras med Mincerregressioner och Oaxaca- dekomponeringar. Med Oaxaca-dekomponeringar kan vi sÀrskilja löneskillnader som beror pÄ olika uppsÀttningar av egenskaper hos grupperna. Resultaten visar pÄ en löneskillnad mellan grupperna pÄ nÀra Ätta procent som dock verkar minska nÄgot i takt med att vistelsetiden ökar.

Trots att sportintresset Àr stort i Sverige och tidningarna lÀgger stora resurser pÄ bevakningen av sport har sportjournalistik alltid varit försummat som forskningsomrÄde. I den hÀr uppsatsen har jag undersökt kritiska omdömen i svensk sportjournalistik genom en kvalitativ analys av krönikor skrivna i Dagens Nyheter (DN), Svenska Dagbladet (SvD), Aftonbladet och Expressen efter att det svenska landslaget förlorat en tÀvlingsmatch. Det jag velat ta reda pÄ Àr hur sprÄket har sett ut, vilka som tillskrivits ansvar för förlusten och vilka skillnader och likheter som finns mellan de olika tidningarna. Jag har gÄtt tillbaka till VM 1990 och granskat sammanlagt 28 matcher, cirka 112 artiklar. I vissa fall har inte alla tidningar haft en opinionsartikel om matchen, i andra fall har nÄgon tidning haft mer Àn en.

Malmö Högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2006 Nyman Lise-Lotte. (2006). LÀs - och skrivinlÀrningsmetoder för sÀrsko-leintegrerade elever i grundskolan Är 1-3.(Reading and writing methods for students with learning diabilities in the compulsory school year 1-3 ). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbild-ning, LÀrarutbildning, Malmö högskola. Mitt syfte Àr att undersöka vilka metoder lÀrare i Är 1-3 anvÀnder sig av nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen för sÀrskoleintegrerade elever. Jag vill Àven undersöka hur jag som specialpedagog pÄ bÀsta sÀtt kan stödja och stötta bÄde lÀraren och eleven i Är 1-3 nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka tolv grundskollÀrares instÀllning till integrering, samt om och hur de utifrÄn sin instÀllning skapar förutsÀttningar för lÀrande för integrerade elever i grundskolan. Eftersom förutsÀttningar för lÀrande Àr ett vitt begrepp har vi valt att fokusera pÄ interaktion. Studien utgÄr frÄn de tvÄ specialpedagogiska perspektiven, kategoriskt/ relationellt, för att beskriva lÀrares instÀllning till integrerade elever och hur det pÄverkar integrerade elevers förutsÀttningar för lÀrande. Det sociokulturella perspektivet beskrivs för att pÄtala interaktionens betydelse för lÀrande. Studien har en kvalitativ forskningsansats.

I och med omregleringen pÄ den svenska apoteksmarknaden sÄ stÀlls svenska farmaceuter inför ett delvis nytt etiskt dilemma: valet mellan att se till patientens/kundens bÀsta, som en del av svensk hÀlso- och sjukvÄrd, eller att se till arbetsgivarens intressen. Denna förÀndring i apotekskedjornas och farmaceuternas omvÀrld gjorde att flera intressenter i apoteksbranschen ville stÀrka apotekens och farmaceuternas roll som en del av hÀlso- och sjukvÄrd. SÄledes publicerade intressenter i apoteksbranschen, gemensamt, en etisk riktlinje ? svensk Good Pharmacy Practice. Samtidigt som riktlinjen innebar ett förslag pÄ en lösning pÄ ett problem sÄ gav den ocksÄ upphov till en osÀkerhet för de enskilda apotekskedjorna; en osÀkerhet som varje enskild organisation mÄste hantera.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om och hur kulturen pÄverkar svenska och thailÀndska förskollÀrares förhÄllningssÀtt till barn och till sitt uppdrag. Studien har genomförts i en svensk och i en thailÀndsk förskola i Thailand för att kunna uppmÀrksamma skillnader. För att besvara syftet och frÄgestÀllningarna har kvalitativa intervjuer och observationer genomförts. Resultatet av intervjuerna och observationerna har visat att kulturen pÄverkar förskollÀrarnas förhÄllningssÀtt. FörskollÀrarna sÄg sitt uppdrag och förhÄllningssÀtt pÄ olika sÀtt.

Inspired by the great arts of scientist and poet Robert J. Oppenheimer, the purpose of this paper is to unveil and highlight the attitudes towards the atomic bomb in Swedish newspapers during the early and most vivid years of the atomic era. By pinpointing and analysing central discourses caused by this paradigm breaking invention, this academic effort reveals the morbid moral of the story caused by loose speculations and the lack of knowledge..