Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.

Skolan Àr en plats dÀr barn och unga frÄn samhÀllets alla hörn samlas, pedagogerna i skolan har i uppdrag att fostra dessa till demokratiska medborgare, och förmedla vÀrdegrundens innehÄll. Barn och unga som startar pÄ ?minus?, pÄ ett eller annat sÀtt, kan behöva vissa kompensationer för att skolan skall bli likvÀrdig. Skolans personal skall verka för att alla pÄ skolan inkluderas och undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov.Syftet med arbetet var att undersöka hur skolorna organiserar sig för att alla elever skall inkluderas i skolan och vilka metoder de anvÀnder för att identifiera barn och unga i riskzoner för utanförskap. Vidare vill jag veta vilka insatser som skolan sÀtter in nÀr de upptÀcker att barn eller unga, socialt eller kunskapsrelaterat, Àr i behov av dem.Arbetet har utförts med en kvalitativ metod, genom att skapa samtal under intervjutillfÀllena.

Abstrakt SamhÀllets förÀnderliga struktur gör att inom förskolan mÄste vi vara flexibla och medvetna om alla barns behov för att kunna möta dessa. Vi har valt att fördjupa oss gÀllande de behov barn med koncentrationssvÄrigheter har, och deras plats i samlingen. VÄrt syfte Àr att lyfta fram hur pedagoger hanterar och stÀller sig till den problematik det innebÀr att anpassa en helsamling i förskoleverksamheten för barn i sÀrskilda behov. De frÄgestÀllningar som vi vill fÄ svar pÄ blir: ? Hur möjliggör pedagogen anpassning i helsamlingar genom bemötande? ? Hur möjliggör pedagogen anpassning genom den fysiska miljön? NÀr vi har analyserat materialet har vi haft en sociokulturell ansats och vi har tittat pÄ vikten av just samlingen och gruppgemenskapen.

AbstractArbetets art: C- uppsatsSidantal: 44Titel: Är man ?sĂ€r? bara för att man inte kan? - En studie av hur man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd i skolan. Författare: Pauline Bengtsson och Helena StrandkvistHandledare: Ann- Sofi RĂ„stamDatum: Höstterminen 2005Bakgrund: VĂ„r studie grundas pĂ„ hur och var man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Vi har tittat pĂ„ tvĂ„ skolor i samma kommun. Den ena skolan kallar vi för skola A, dĂ€r Ă€r eleverna i behov av sĂ€rskilt stöd placerade i grundskolan.

Jag har valt att ?vers?tta en popul?rvetenskaplig text fr?n spanska till svenska och d?refter unders?ka de metaforer som f?rekommer i k?lltexten, vad de f?rmedlar samt p? vilket s?tt dessa hanteras i ?vers?ttningen. I b?de k?ll- och m?ltexten f?rmedlades ?ldrandet som en linj?r, ej cyklisk process best?ende av f?rs?mringar av kroppsliga funktioner. M?nniskan liknades vid en maskin medan ting besj?lades och fenomen besj?lades.

Today there are many students with behavioral and developmental disorders in schools. One of these disorders is ADHD. The medical designation ADHD stands for Attention Deficit Hyperactivity Disorder. I have chosen to research how two students with ADHD can be included in a fifth grade classroom.This research paper addresses the issues surrounding the student?s day-to-day life with a focus on the classroom.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ vilka tankar som finns angÄende helhetsperspektivet i den stundande gymnasiereformen Gymnasieskola 2007 (GY-07). För att fÄ reda pÄ detta intervjuades tvÄ rektorer och Ätta lÀrare som fick ge sin syn pÄ den kommande reformen. De tillhörde tvÄ olika program, ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande och dessa program kontrasteras mot varandra. Resultatet visar att alla informanter har en positiv instÀllning till reformen men att det yrkesförberedande programmet Àr mer positivt instÀllda Àn det studieförberedande programmet som hyser mindre tillförsikt till implementeringen av reformen..

En kvalitativ studie av pedagogers uppfattningarom arbetet med att integrera asylbarn i förskolan.

Mitt syfte Àr att beskriva olika förestÀllningar om samverkan mellan musik och matematik samt erfarenheter och resultat av sÄdan samverkan i pedagogisk verksamhet. Studien Àr en litteratur-studie över ST Math + Music. Jag har Àven intervjuat tvÄ lÀrare pÄ en svensk skola. Jag har be-skrivit samverkan genom överspridningseffekter, musikens inneboende matematik och undervis-ning i matematik med hjÀlp av musik. Resultaten tyder pÄ att det finns sÄvÀl förestÀllningar om som erfarenheter av att integrering av musik och matematik kan ha en gynnsam inverkan nÀr det gÀller matematisk förstÄelse..

Behovet av beslutssto?dsystem o?kar sta?ndigt bland fo?retagen va?rlden o?ver. Fo?r att ett beslutssto?dsystem skall vara anva?ndbart och generera en nytta till ett fo?retag, sa? finns det krav pa? att den information som visualiseras skall uppna? en viss datakvalitet. Sa?ledes a?r syftet med detta arbete att underso?ka vilka problem som uppsta?r vid utveckling av dashboards i stra?van efter att uppna? en ho?g datakvalitet.I stra?van efter att identifiera vilka problem och sva?righeter som uppsta?r vid utveckling av dashboards fo?r beslutssto?d sa? utfo?rdes intervjuer med sex olika utvecklare av dashboards fra?n olika fo?retag i Sverige.

Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.

Syftet Àr att genom en litteraturgranskning av vetenskapligt publicerade forskningsartiklarundersöka vad peer-tutoring som en form av kooperativt lÀrande kan innebÀra för möjlighetentill social interaktion och lÀrande nÀr elever med funktionsnedsÀttning inkluderas i enidrottsundervisningssituation. MÄnga elever med funktionsnedsÀttning Àr inte inkluderade iidrottsundervisningen som de skulle önska, detta begrÀnsar deras pÄverkansmöjlighet till godhÀlsa genom fysisk aktivitet. Kooperativt lÀrande och peer-tutoring har visat sig gemöjligheter till ökad social interaktion och lÀrande. Sökmetod: Tio vetenskapligt publiceradeartiklar granskades och tre Äterkommande omrÄden kunde skönjas. Dessa var socialinteraktion, lÀrande hos eleverna och lÀrarens roll i undervisningssituationen.

Elektronisk handel (e-handel) mellan företag ofta kallad B2B Àr ingen ny företeelse. Olika företag har genom Ären investerat mycket i att automatisera sina interna processer, som har lett till stora effektivitetsbesparingar. Med hjÀlp av teknikens framfart fick man ocksÄ möjligheter att utbyta information automatiskt mellan olika företag. Systemintegration kan ses ur ett tekniskt perspektiv och ur ett affÀrsprocessperspektiv . Det tekniska perspektivet inriktar sig pÄ databaser och tekniker medan affÀrsprocessperspektivet fokuserar pÄ de processer som utförs i en verksamhet.

Komplexitetsteori ger ett nytt synsÀtt pÄ hÀlso- och sjukvÄrdens organisation, vilken beskrivs som ett komplext adaptivt system, vars ingÄende delar stÄr i en inbördes relation till varandra och interagerar i dynamiska, icke linjÀra mönster. Detta synsÀtt kontrasterar mot det mer traditionella som ser sjukvÄrden som en hierarkisk och linjÀr organisationsstruktur. Denna litteraturstudie har som syfte att beskriva hur omvÄrdnad kan pÄverkas av en organisationsstuktur prÀglad av teorin om komplexa adaptiva system. Elva artiklar granskades och analyserades, varvid fyra teman framtrÀdde: ledarskap och medinflytande, samverkan, intellektuell mÄngfald och informationsflöde. Resultatet visar att omvÄrdnadsproblem uppmÀrksammades och ÄtgÀrdades snabbare pÄ enheter som organiserats med fokus pÄ medarbetarnas delaktighet och dÀr ledarskapet frÀmjat en hög grad av samverkan inom och mellan vÄrdens olika professioner samt verkat för ett klimat dÀr alla medarbetare fritt kunde framföra och delge sina Äsikter.

Uppsatsen Àmnar undersöka hur gymnasielÀrare med Àmneskombinationen svenska/engelska ser pÄ anvÀndandet av dramapedagogik som metod i sina Àmnen. Uppsatsen bygger pÄ intervjusvar frÄn Ätta kvalitativa intervjuer gjorda med svensk/engelsklÀrare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i Kalmar under vÄren 2008. Resultatet visar att mÄnga lÀrare Àr positiva till dramapedagogik men att det Àr fÄ som anvÀnder det i en större utstrÀckning. SkÀlen att inte anvÀnda drama Àr enligt de intervjuade framförallt okunskap, tidsbrist samt organisatoriska svÄrigheter..