Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur trÀnare och sjukgymnaster/naprapater i Stockholmsregionen arbetar med specifik bÄltrÀning. Ett sekundÀrt syfte var att se pÄ historiska förÀndringar av trÀningsmetoder.Hur arbetar trÀnare med specifik bÄltrÀning?Hur arbetar sjukgymnaster/naprapater med specifik bÄltrÀning?Hur motiverar de sitt val av trÀningsmetod?Vad sÀger forskningen om vilka fördelar/nackdelar olika metoder av bÄltrÀning har? MetodVi har i vÄr studie anvÀnt oss av intervjuer. En kvalitativ metod för att fÄ en djupgÄende inblick i hur personliga trÀnare och sjukgymnaster/naprapater arbetar med bÄltrÀning. Vi har intervjuat sex personer, tre frÄn vardera yrkeskategorin.

Abstract Westerlund, Charlotta (2011) Inkludering- exkludering; Hur elever med hörselnedsĂ€ttningar upplevt sin skolgĂ„ng (inclusion- exclusion; How students with hearing loss experienced their School time). Skolutveckling och ledarskap, lĂ€rande och samhĂ€lle, Malmö högskola. Att vara hörselskadad betyder ofta att den sociala kommunikationen och samvaron med andra mĂ€nniskor pĂ„verkas. MĂ„nga Ă€r beroende av tekniska hjĂ€lpmedel, sĂ„ som hörapparater och hörselslingor, för att kunna följa med i samtal och för att kunna kĂ€nna sig delaktiga. Att fĂ„ tillgĂ„ng till rĂ€tt hjĂ€lpmedel Ă€r varje landstingsinvĂ„nares och elevs rĂ€tt. Är detta tillrĂ€ckligt för att eleven ska kĂ€nna sig inkluderad i skolans verksamheter? Hur har elever med hörselnedsĂ€ttning upplevt sin egen grundskoletid, utifrĂ„n ett inkluderande perspektiv? Kan man vara inkluderad och Ă€ndĂ„ kĂ€nna sig exkluderad? Är det tillrĂ€ckligt att fĂ„ gĂ„ i samma klass som ?hörande? elever för att kĂ€nna sig inkluderad? Detta Ă€r en undersökning med kvalitativ ansats, som bestĂ„r av tre djupgĂ„ende intervjuer och 20 öppna frĂ„geformulĂ€r, om elevers egna erfarenheter och tankar kring sin grundskoletid.

IntroduktionUtifrĂ„n den samhĂ€llssyn som rĂ„der diskrimineras ofta personer med funktionsnedsĂ€ttningar genom att betraktas som otillrĂ€ckliga för att inkluderas i samhĂ€llet. Inkludering av barn och ungdomar inom idrottsorganisationer ser olika ut. Å ena sidan inkluderas de i idrottsrörelsen genom handikappsidrottsföreningar, Ă„ andra sidan inkluderas de i idrottsföreningar som erbjuder dem att vara medlemmar i verksamheten. Genom att inkluderas i idrottsföreningar kan allmĂ€nhetens attityd om olika funktionsnedsĂ€ttningar avdramatiseras. Orter med begrĂ€nsat deltagarantal kan Ă€ven försvĂ„ra bildandet av speciella handikappidrottsorganisationer.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Abstrakt SamhÀllets förÀnderliga struktur gör att inom förskolan mÄste vi vara flexibla och medvetna om alla barns behov för att kunna möta dessa. Vi har valt att fördjupa oss gÀllande de behov barn med koncentrationssvÄrigheter har, och deras plats i samlingen. VÄrt syfte Àr att lyfta fram hur pedagoger hanterar och stÀller sig till den problematik det innebÀr att anpassa en helsamling i förskoleverksamheten för barn i sÀrskilda behov. De frÄgestÀllningar som vi vill fÄ svar pÄ blir: ? Hur möjliggör pedagogen anpassning i helsamlingar genom bemötande? ? Hur möjliggör pedagogen anpassning genom den fysiska miljön? NÀr vi har analyserat materialet har vi haft en sociokulturell ansats och vi har tittat pÄ vikten av just samlingen och gruppgemenskapen.

Skolan Àr en plats dÀr barn och unga frÄn samhÀllets alla hörn samlas, pedagogerna i skolan har i uppdrag att fostra dessa till demokratiska medborgare, och förmedla vÀrdegrundens innehÄll. Barn och unga som startar pÄ ?minus?, pÄ ett eller annat sÀtt, kan behöva vissa kompensationer för att skolan skall bli likvÀrdig. Skolans personal skall verka för att alla pÄ skolan inkluderas och undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov.Syftet med arbetet var att undersöka hur skolorna organiserar sig för att alla elever skall inkluderas i skolan och vilka metoder de anvÀnder för att identifiera barn och unga i riskzoner för utanförskap. Vidare vill jag veta vilka insatser som skolan sÀtter in nÀr de upptÀcker att barn eller unga, socialt eller kunskapsrelaterat, Àr i behov av dem.Arbetet har utförts med en kvalitativ metod, genom att skapa samtal under intervjutillfÀllena.

AbstractArbetets art: C- uppsatsSidantal: 44Titel: Är man ?sĂ€r? bara för att man inte kan? - En studie av hur man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd i skolan. Författare: Pauline Bengtsson och Helena StrandkvistHandledare: Ann- Sofi RĂ„stamDatum: Höstterminen 2005Bakgrund: VĂ„r studie grundas pĂ„ hur och var man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Vi har tittat pĂ„ tvĂ„ skolor i samma kommun. Den ena skolan kallar vi för skola A, dĂ€r Ă€r eleverna i behov av sĂ€rskilt stöd placerade i grundskolan.

Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.

Today there are many students with behavioral and developmental disorders in schools. One of these disorders is ADHD. The medical designation ADHD stands for Attention Deficit Hyperactivity Disorder. I have chosen to research how two students with ADHD can be included in a fifth grade classroom.This research paper addresses the issues surrounding the student?s day-to-day life with a focus on the classroom.

Jag har valt att ?vers?tta en popul?rvetenskaplig text fr?n spanska till svenska och d?refter unders?ka de metaforer som f?rekommer i k?lltexten, vad de f?rmedlar samt p? vilket s?tt dessa hanteras i ?vers?ttningen. I b?de k?ll- och m?ltexten f?rmedlades ?ldrandet som en linj?r, ej cyklisk process best?ende av f?rs?mringar av kroppsliga funktioner. M?nniskan liknades vid en maskin medan ting besj?lades och fenomen besj?lades.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ vilka tankar som finns angÄende helhetsperspektivet i den stundande gymnasiereformen Gymnasieskola 2007 (GY-07). För att fÄ reda pÄ detta intervjuades tvÄ rektorer och Ätta lÀrare som fick ge sin syn pÄ den kommande reformen. De tillhörde tvÄ olika program, ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande och dessa program kontrasteras mot varandra. Resultatet visar att alla informanter har en positiv instÀllning till reformen men att det yrkesförberedande programmet Àr mer positivt instÀllda Àn det studieförberedande programmet som hyser mindre tillförsikt till implementeringen av reformen..

En kvalitativ studie av pedagogers uppfattningarom arbetet med att integrera asylbarn i förskolan.

Mitt syfte Àr att beskriva olika förestÀllningar om samverkan mellan musik och matematik samt erfarenheter och resultat av sÄdan samverkan i pedagogisk verksamhet. Studien Àr en litteratur-studie över ST Math + Music. Jag har Àven intervjuat tvÄ lÀrare pÄ en svensk skola. Jag har be-skrivit samverkan genom överspridningseffekter, musikens inneboende matematik och undervis-ning i matematik med hjÀlp av musik. Resultaten tyder pÄ att det finns sÄvÀl förestÀllningar om som erfarenheter av att integrering av musik och matematik kan ha en gynnsam inverkan nÀr det gÀller matematisk förstÄelse..

Syftet Àr att genom en litteraturgranskning av vetenskapligt publicerade forskningsartiklarundersöka vad peer-tutoring som en form av kooperativt lÀrande kan innebÀra för möjlighetentill social interaktion och lÀrande nÀr elever med funktionsnedsÀttning inkluderas i enidrottsundervisningssituation. MÄnga elever med funktionsnedsÀttning Àr inte inkluderade iidrottsundervisningen som de skulle önska, detta begrÀnsar deras pÄverkansmöjlighet till godhÀlsa genom fysisk aktivitet. Kooperativt lÀrande och peer-tutoring har visat sig gemöjligheter till ökad social interaktion och lÀrande. Sökmetod: Tio vetenskapligt publiceradeartiklar granskades och tre Äterkommande omrÄden kunde skönjas. Dessa var socialinteraktion, lÀrande hos eleverna och lÀrarens roll i undervisningssituationen.

Elektronisk handel (e-handel) mellan företag ofta kallad B2B Àr ingen ny företeelse. Olika företag har genom Ären investerat mycket i att automatisera sina interna processer, som har lett till stora effektivitetsbesparingar. Med hjÀlp av teknikens framfart fick man ocksÄ möjligheter att utbyta information automatiskt mellan olika företag. Systemintegration kan ses ur ett tekniskt perspektiv och ur ett affÀrsprocessperspektiv . Det tekniska perspektivet inriktar sig pÄ databaser och tekniker medan affÀrsprocessperspektivet fokuserar pÄ de processer som utförs i en verksamhet.