Denna kvalitativa textanalys tar fram och analyserar de uttryck som lÀrarna skriver i ÄtgÀrdsprogrammen kopplade till individen eller omgivningen. Syftet Àr att undersöka vad lÀraren skriver ifrÄga om vem som Àr den s k problembÀraren i varje Àrende och hur ÄtgÀrderna utformas efter detta. En skola för alla Àr ett uttryck som myntades redan Är 1980 och innebÀr att alla elever har rÀtt till likvÀrdig utbildning efter individuella behov och förutsÀttningar. Detta uttryck innebÀr ocksÄ att skolan inte ska försöka anpassa eleven efter omgivningen utan istÀllet anpassa omgivningen efter eleven. Tidigare forskning visar pÄ att det varit för stort fokus pÄ individen i arbetet med ÄtgÀrdsprogrammen. Vi valde textanalysen som metod eftersom vi var intresserade av att se vad lÀraren skrev. Vi samlade in tio ÄtgÀrdsprogram frÄn tre enheter och tolkade uttrycken lÀraren anvÀnde i dokumenten.

Behovet av beslutssto?dsystem o?kar sta?ndigt bland fo?retagen va?rlden o?ver. Fo?r att ett beslutssto?dsystem skall vara anva?ndbart och generera en nytta till ett fo?retag, sa? finns det krav pa? att den information som visualiseras skall uppna? en viss datakvalitet. Sa?ledes a?r syftet med detta arbete att underso?ka vilka problem som uppsta?r vid utveckling av dashboards i stra?van efter att uppna? en ho?g datakvalitet.I stra?van efter att identifiera vilka problem och sva?righeter som uppsta?r vid utveckling av dashboards fo?r beslutssto?d sa? utfo?rdes intervjuer med sex olika utvecklare av dashboards fra?n olika fo?retag i Sverige.

I uppsatsen studeras den kommunikativa planeringsteorin utifrÄn en utgÄngspunkt om att den inbegriper en inbyggd konflikt i att Ä ena sidan syfta till att skapa ett mer rÀttvist och demokratiskt samhÀlle, samtidigt som flera problemomrÄden identifierats vilka hindrar deltagandeprocesser att uppnÄ detta mÄl. Genom att studera en detaljplaneprocess i BiskopsgÄrden i Göteborg dÀr stadsbyggnadskontoret sjÀlva valt att engagera en medborgargrupp, syftar uppsatsen till att skapa en djupare förstÄelse för hur den kommunala planprocessen kan arbeta med frÄgor om inkludering, konsensus, lokal demokrati och legitimitet. Den för studien aktuella medborgargruppen har fÄtt ett relativt gott genomslag för sina förslag i planprocessen. Uppsatsen menar dock att detta inte frÀmst beror pÄ den detaljplaneprocess som dialogarbetet genomfördes i, utan snarare för att Àven andra planeringsnivÄer varit förmögna att införliva gruppens förslag i sina respektive processer. Grunden till detta Àr att vidden av deltagandegruppens perspektiv pÄ stadsdelens utveckling övergÄr detaljplaneprocessens möjlighet till utvecklingsarbete. Vad gÀller undersökningen av uppsatsens vÀrdeladdade begrepp, kan den aktuella medborgardeltagandeprocessen anses ha uppnÄtt en relativt hög grad av inkludering i sina praktiker.

Studien tar sin utgÄngspunkt i centrala begrepp inom handikappolitiken sÄsom delaktighet och jÀmlikhet. Studiens syfte Àr att studera och beskriva delaktighet och medbestÀmmande pÄ Föreningen Grundens dagliga verksamheter. Föreningens styrelse bestÄr enbart av per-soner med intellektuell funktionsnedsÀttning och föreningen arbetar för att alla ska vara med och bestÀmma om sÄvÀl stora som smÄ saker. Genom kvalitativa metoder vill vi ut-forska pÄ vilket sÀtt delaktighet och medbestÀmmande yttrar sig i olika situationer samt i vilken utstrÀckning deltagarna Àr delaktiga och med och bestÀmmer. Vidare vill vi Àven studera vilka möjligheter och hinder deltagarna kan möta pÄ vÀgen mot ökad delaktighet och ökat medbestÀmmande.

The number of students who finished special upper secondary school for pupils with intellectual disabilities without an employment has drastically decreased over the last decades. The purpose of this paper is to increase the knowledge of how career counselors at special upper secondary schools collaborate with the Employment Service, and how the special upper secondary school prepares their pupils for working life. The collection of data started with a national questionnaire survey which was directed to career counselors at schools.The result shows that the collaboration appears foremost in the pupils last year in special upper secondary school, and that the special upper secondary schools do not use the Employment Service's assistance to any great extent. In addition, the collaborative process consists of both inhibiting and promoting factors.The results also indicates that the collaboration between the special upper secondary schools and the local labor market can be developed more for the pupils to gain experience from working life..

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett komplext Ă€mne nĂ€r det gĂ€ller att bedriva en inkluderande undervisning dĂ€r alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingĂ„. Problematiken ligger i att Àmnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett utpekande Ă€mne dĂ€r du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis fĂ„r eleven en direkt feedback pĂ„ sin kompetens vilket kan vara kĂ€nsligt för alla berörda parter.Vikten av att lĂ€rare Ă€ndĂ„ arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse dĂ„ skolorna skall vara anpassade till alla och dĂ€r denna debatt stĂ€ndigt Ă€r aktuell. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka huruvida lĂ€rare inom Idrott och hĂ€sla pĂ„ grundskolenivĂ„, Ă„rskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.

RES-direktivet antogs av EU under 2009 i syfte att öka Europas totala andel förnybar energi till 20 procent. Sverige tilldelades en kvot pÄ 49 procent och regeringen valde att höja mÄlet till 50 procent. Vid ökad anvÀndning av förnybar energi kan mÄlkonflikter uppstÄ. De förnybara resurserna kan exempelvis anvÀndas i andra syften vilket skapar konkurrens. EnergiomstÀllningen beskrivs som en intstitutionell utmaning som krÀver politisk vilja och svÄra avvÀgningar.

Syftet med detta examensarbete Àr att titta pÄ hur lÀrare motiverar och inkluderar sina elever i matematikundervisningen. Vi tittar vidare pÄ elevernas syn pÄ undervisningen och vilka faktorer som gör dem motiverade i Àmnet matematik. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervjumetod dÀr bÄde lÀrare och elever intervjuats. Studien visar att elevers motivation ofta styrs av elevers förkunskaper samt av lÀraren och lÀrarens förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder..

ABSTRAKT Fack, Jeanette & Linderum, Maria (2010). LÀsförstÄelseundervisning och samverkan ? att utmana det invanda (Reading comprehension teaching and interaction ? to challenge the inherent) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med detta arbete Àr att kartlÀgga hur lÀrare beskriver lÀsförstÄelseundervisning i Är 3. Ur en specialpedagogisk synvinkel vill vi kartlÀgga lÀrarnas uppfattningar om gynnsamma metoder för elever med svÄrigheter i lÀsförstÄelse samt hur lÀrare med specialpedagogisk kompetens och klasslÀrare samverkar kring lÀsförstÄelseundervisning. Undersökningen Àr kvalitativ och vi anvÀnder oss av halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med studien Ă€r att belysa upplevelser och erfarenheter hos elever med fysiskfunktionsnedsĂ€ttning samt hos idrottslĂ€rare som arbetar dessa elever. Studien har Ă€ven syftet attstĂ€lla dessa delstudier mot varandra. DĂ„ varken lĂ€roplanen eller lĂ€rarutbildning ger nĂ„got konkretstöd hur man ska bemöta dessa elever i undervisningen i idrott och hĂ€lsa sĂ„ vill vi belysa dennafrĂ„ga med följande studie. I ett reportage frĂ„n handikappförbundet skriver ordförande IngridBurman att elever med en funktionsnedsĂ€ttning fĂ„r sĂ€mre utbildning Ă€n andra elever och fĂ„r intemöjlighet att utvecklas sĂ„ lĂ„ngt som möjligt utifrĂ„n sin egen förmĂ„ga. Även Skolinspektionenrapporterar att skolor i Sverige har stora svĂ„righeter med att anpassa lĂ€randemiljön efter enskildaelevers behov samt att lĂ€rare förlitar sig pĂ„ att eleverna sjĂ€lva tar ett eget ansvar att informera omsina svĂ„righeter.

Sammanfattning Uddling, Christin (2013). Betyg i grundsÀrskolan belyst ur ett elevperspektiv (Grades in special schools from a student perspective). SpeciallÀrarprogrammet inriktning utvecklingsstörning, Institution: Skolutveckling och ledarskap, Fakultet: LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola Nyckelord: betyg, bedömning, grundsÀrskolan, kunskap, lÀrande, utvecklingsstörning. ProblemomrÄde: Bedömning och betygsÀttning i grundsÀrskolan Àr ett relativt outfors-kat omrÄde och den forskning som har gjorts har i liten utstrÀckning fokuserat pÄ det pedagogiska arbetet (Berthén, 2007). I stÀllet har utmaningen med integrering samt sÀrskoleelevers samspel med varandra studerats (ibid.). Det finns forskningsrapporter och examensarbeten som belyser bedömning och betygsÀttning i grundsÀrskolan och grundskolan, men dessa Àr belysta ur pedagogernas perspektiv. Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur elever i grundsÀrskolan upplever betyg och vilken betydelse betygen har, belyst ur elevernas perspektiv. Metod: I studien har jag utgÄtt frÄn ett kvalitativt perspektiv.

I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lĂ€rarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, dĂ„ lĂ€roplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) sĂ€ger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrĂ„n fyra klasslĂ€rares undervisningspraktik undersöka, om och i sĂ„ fall hur inkludering sker för elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter i Ă„rkurs tvĂ„. För att belysa detta syfte anvĂ€ndes en kvalitativ metodansats dĂ€r fyra klasslĂ€rare intervjuades om deras syn pĂ„ inkludering och hur de sĂ„g pĂ„ detta begrepp i förhĂ„llande till sin undervisning med elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. Även tvĂ„ lektionsobservationer gjordes hos varje klasslĂ€rare för att ta reda pĂ„ om och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt det fanns en inkluderande undervisning.

BakgrundI studien anvÀnds sokratiska samtal. Samtalsmetoden bidrar till kritiskt reflekterande och intellektuell visdom. Samtalen utgÄr frÄn en bild. Det ger samtalen karaktÀren av bildtolkning och bildanalys. Allt detta genomsyras av den filosofiska andan.

Det som undersökningen beskriver Àr hur EU:s sÀkerhetsstrategi pÄverkade de utrikespolitiska mÄlen inför militÀra insatser i Demokratiska Republiken Kongo 2006, Tchad/Centralafrikanska republiken 2008 och Somalia 2009.VÄr utrikespolitiska vilja och dess utrikespolitiska mÄl motiverar vÄrt deltagande i militÀra insatser utomlands. Dessa mÄl skall vara vÀgledande och skall genomsyra insatsens genomförande. Detta generade en problemstÀllning i denna uppsats som lyder:PÄ vilket sÀtt har bakomliggande sÀkerhetspolitiska resonemang till EUs sÀkerhetsstrategi pÄverkat utformandet av de nationella svenska motiven till internationella insatser i de EU-ledda militÀra insatserna i Afrika 2006-2009? Kan incitament och motiv identifieras som inflytelser i propositioner frÄn samma period?Syftet var att undersöka mÄlsÀttningarna i dokumentet Ett sÀkert Europa i en bÀttre vÀrld, en Europeisk sÀkerhetsstrategi (ESS), för att se hur dessa mÄlsÀttningar pÄverkat de svenska propositionerna inför de EU-ledda insatserna.Som metod anvÀndes en kvalitativ textanalys deduktivt, genom att analysera de utrikespolitiska mÄlen med ett analysverktyg indelat i sÀkerhets-, vÀlfÀrds- och idémÄl.Resultatet visade att EU:s övergripande sÀkerhetsstrategi genomsyrade vÄra motiv i propositionerna men att det fanns sammantaget en avsaknad av EU:s tydlighet med att vara aktiv, preventiv och handlingskraftig i propositionerna. För att fÄ effekt i vÀlfÀrdsmÄlsÀttningar anser EU att detta skall integreras med olika resurser och dÀr Àven med civil och militÀr integrering.