VÄrt arbete lyfter fram de kritiska aspekter som belyses av pedagoger, via intervjuer, samt litteratur, gÀllande arbete med barn med funktionsnedsÀttningar. Det handlar om hur dessa barn, med exempelvis asperger eller ADHD, pÄverkar pedagogers arbete. KrÀver barn med funktionsnedsÀttningar mer tid? Mer eller annan kompetens? Forskningen har sin grund i de kritiska aspekter som tas upp i, anser vi, relevant litteratur och i aktuell forskning. Vi ville fÄ en bra helhetsbild, dÀrför valde vi att granska arbetet i bÄde grundskola och förskola.

Syftet med föreliggande studie Àr att fÄ en inblick i sex pedagogers upplevelser och hantering av utagerande beteende, ta reda pÄ vilket pedagogiskt synsÀtt som tycks rÄda hos de intervjuade pedagogerna, samt undersöka möjliga orsaker till varför utagerande beteende hos elever uppkommer och utvecklas. Som arbetssÀtt anvÀnds semistrukturerade intervjuer. Enligt föreliggande författares tolkning visade resultatet av studien att pedagogerna upplevde att en god förÀldrasamverkan Àr viktig i arbetet med utagerande beteende hos elever. Pedagogernas perspektiv och förhÄllningssÀtt gentemot eleverna varierade. Samtliga av de fyra special- och resurspedagogerna undervisade utifrÄn ett relationellt perspektiv dÄ de ansÄg det viktigt att skapa lÄngsiktiga lösningar för eleven och utgÄ frÄn relationen mellan hem- och skolmiljö.

Syftet med min studie var att undersöka elevers upplevelse av inkludering i sÀrskild undervisningsgrupp. Fokus lÄg pÄ elever med en autismspektrumstörning i sin diagnos. Elevernas upplevelser av inkludering studerades utifrÄn Vernerssons (2007) fyra omrÄden. Dessa Àr lÀraren och undervisningen, social gemenskap, sjÀlvuppfattning och sjÀlvförtroende samt skolans ansvar och organisering. DÀrmed blev det ocksÄ intressant att undersöka ifall eleverna kunde sÀgas vara inkluderade utifrÄn dessa fyra omrÄden.Den metod som anvÀndes i studien var en kvalitativ forskningsintervju.

Det hÀr utvecklingsarbetet har som syfte att ta fram sprÄkutvecklande aktiviteter som motiverar och vÀcker elevernas nyfikenhet. Aktiviteterna Àr tÀnkta att tilltala flera sinnen. Jag har planerat fem aktiviteter som pÄ olika sÀtt ska bidra till elevernas sprÄkutveckling. Av dessa har jag genomfört tre och observerat tvÄ. Eleverna har bland annat trÀnat pÄ att tala, lyssna, skriva och fantisera.

Vi har valt att göra en kvalitativ studie som omfattar intervjuer med fyra förskollÀrare samt fyra specialpedagoger. Vi har Àven genomfört en kvantitativ studie i form av en enkÀt som har besvarats av förskollÀrare i Uppsala Kommun.Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för hur förskollÀrare och specialpedagoger anvÀnder sig av visuellt och multimodalt pedagogiskt stödmaterial i dagens förskoleverksamhet i Uppsala kommun. Vi vill Àven fÄ en ökad förstÄelse för hur samarbetet mellan professionsgrÀnserna fungerar.Studiens resultat visar pÄ att bÄde förskollÀrare och specialpedagoger anser att arbetet med visuellt och multimodalt pedagogiskt stödmaterial har en stor betydelse för barn i behov av sÀrskilt stöd. MÄnga förskollÀrare idag anvÀnder sig av Ipad och olika bildmaterial i verksamheten och ser det som ett positivt stödmaterial. Specialpedagogerna instÀmmer med förskollÀrarna men anser att det ska finnas ett pedagogiskt syfte i arbetet med Ipads.

Syftet med detta arbete Àr att synliggöra fördelar och nackdelar för barn med sprÄkstörning pÄ sprÄkförskola och sprÄkavdelning. Vilka Àr fördelarna respektive nackdelarna med en placering pÄ sprÄkförskola respektive sprÄkavdelning enligt pedagogerna? Hur ser det sociala samspelet ut för barn pÄ en sprÄkförskola respektive sprÄkavdelning? Vad anser pedagogerna att det krÀvs för kompetens pÄ en sprÄkförskola respektive sprÄkavdelning? För att undersöka dessa frÄgestÀllningar gjorde vi intervjuer med pedagoger pÄ sprÄkförskola och sprÄkavdelning samt observationer av barn pÄ en sprÄkförskola och en sprÄkavdelning. Resultatet visar att pedagogerna pÄ sprÄkförskolan har skilda Äsikter nÀr det gÀller inkludering. De pedagoger som arbetar med barnen dagligen anser inte att deras verksamhet Àr inkluderande.

Visby is a city that at first glance is of medieval origins. The popular image of scientists today is that the city was formed in the Middle Ages. According to some of the researchers Visby was formed during the Viking Age, it is based on the basis that the area has been used for a long period. Urban development in the Nordic countries is complex and there are different opinions as to why the Nordic cities emerge. It is important to shed light on the underlying process on why cities are emerging to provide clarity as to why Visby city is emerging.

Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

Att utvÀrdera om rektorer och specialpedagoger inom sÀrskolor i olika kommuner uppfattar att man ger sina elever optimala möjligheter att nÄ uppsatta mÄl..

Syfte: Uppsatsen söker frilÀgga det specialpedagogiska forskningsomrÄdets ideologiska konstruktioner via framskrivningar i specialpedagogisk programlitteratur, avseende grÀnsdragningar mellan vetenskaper, specialpedagogiska perspektiv och karaktÀristika.Teori: Med inbegripande av kontrastiva konstruktioner mellan vetenskaper för visst ideologiskt frÀmjande, ger begreppet grÀnsarbete (Gieryn, 1983) signifikans Ät omrÄdets konstruktion. GrÀnsarbeten kan innebÀra retoriska framskrivningar av vetenskapliga perspektivs karaktÀristika, med funktion av medel för makt framför beskrivning av vetenskap. Enligt marxistisk s.k. negativ ideologitradition har ideologier bl.a. vidmakthÄllande funktioner för stat och styrande grupper.

Syftet med studien var att belysa begreppet inkludering utifrÄn nÄgra lÀrares perspektiv samt vilken uppfattning de har kring möjligheterna att arbeta inkluderande i sina verksamheter. Detta i ett led att pÄ sÄ vis komma Ät den kunskap som behövs för att kunna arbeta för ett skolutvecklande arbete med en inkluderande verksamhet som mÄl. Som en del i det undersöktes Àven lÀrarnas attityd gÀllande ett inkluderande arbete.Som metod har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer anvÀnts. Sex lÀrare som alla har erfarenhet av inkluderande arbete har intervjuats. LÀrarna arbetar i samma kommun pÄ tre olika skolor.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att ge en bild av hur verksamma historielÀrare pratar om och arbetar med det mÄngkulturella uppdraget som ligger latent i all undervisning i skolan. MÄngkulturalitet i det hÀr avseendet fokuserar pÄ hur lÀrare tÀnker kring etnisk mÄngfald och pÄ hur detta avspeglas i undervisningen. För att kunna uppfylla uppsatsens syfte har historielÀrare som Àr genuint intresserade av mÄngfaldsfrÄgor intervjuats, eftersom ett genuint intresse ocksÄ betyder en större medvetenhet om sin historieundervisning utifrÄn ett mÄngkulturellt perspektiv. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ, eftersom detta har kunnat ge det bÀsta resultatet, dÄ uppsatsen handlar om att fÄ ta del av verksamma lÀrares erfarenheter, tankar och dagliga arbete. För att kunna tolka lÀrarnas utsagor har en modell som Àr en sammanstÀllning av olika forskares resultat gÀllande det mÄngkulturella perspektivets integrering i historieundervisningen anvÀnts.

Jag har gjort en undersökning för att se vilka förÀndringar som sker nÀr en specialpedagogisk enhet drabbas av nedskÀrningar. Syftet med undersökningen Àr att pröva Giota & Lundborgs (2007) teori som visar pÄ ett negativt samband mellan specialpedagogiskt stöd och mÄluppfyllelse i Äk 9. Detta har jag undersökt genom att studera förÀndringar av en specialpedagogisk enhets tjÀnstefördelning, enhetens besöksfrekvens av elever, elevernas slutbetyg samt hur skolans lÀrare uppfattar förÀndringarna av enhetens arbetsuppgifter. Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie dÀr datainsamlingsmetoderna har bestÄtt av arkivdata, observationer, enkÀter och intervjuer. Det genomsnittliga meritvÀrde av slutbetygen pÄ den undersökta skolan har sjunkit samtidigt som nedskÀrningar har gjorts pÄ den specialpedagogiska enheten.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera OMHEX utveckling och integrering pÄ den baltiska marknaden och utifrÄn etablerade modeller utveckla en specifik modell för OMHEX. Vi hart valt att angripa vÄrt Àmne genom att göra en fallstudie. VÄrt empiriska material bygger pÄ intervjuer med OMHEX och utgör stommen för vÄr analys. Empirin har testats mot befintliga teorier och modeller för sedan kompletteras och utvecklas till en, för caset, specifik modell. Befintliga teorier och modeller rÀcker inte till för att förklara OMHEX etablering och integrering av den baltiska marknaden.

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.