Syftet med vÄr undersökning var att se om man med olika metoder kan öka elevers intresse för böcker och lÀsning. Undersökningen utfördes i samband med slutpraktken vid samma skola men i tre olika klasser. Eleverna vid praktikplatsen gick i skolÄr 1-3 och hade hunnit olika lÄngt i sin lÀsutveckling. Arbetet under praktikperioden omfattade lÀsning i olika former, bokprat och integrering av bild och skrivande. Nyckeln till arbetet var att föra in mycket böcker i elevers nÀrhet och förmedla att lÀsning Àr roligt.

Den fysiska miljön i förskolan kan innebÀra bÄde möjligheter och hinder i arbetet med att skapa en inkluderande miljö. För att lyfta vilka faktorer i förskolans utrymme och inredning som pÄverkar kvaliteten och verksamhetens förutsÀttningar att skapa en miljö som prÀglas av inkludering och delaktighet Àr det systematiska kvalitetsarbetet viktigt. Denna studie ingÄr i ett större projekt vars syfte Àr att undersöka hur nÄgra förskolor kan bidra till förÀndringsmöjligheter för en inkluderande verksamhet för alla barn och för varje barn. Syftet i denna studie Àr att ta del av nÄgra pedagoger och barns upplevelser och beskrivningar av den fysiska miljön utifrÄn ett inkluderingsperspektiv.Genom ECERS-metoden har skattning av omrÄdet utrymme och inredning gjorts enskilt av bÄde mig och arbetslaget vilket visade att kvaliteten pÄ avdelningen var lÄg. UtifrÄn en aktionsforskningsinriktad ansats genomfördes fyra reflektionssamtal med ett arbetslag bestÄende av tre pedagoger dÀr deras beskrivning av tillgÀnglighet och begrÀnsningar i utrymme och inredning synliggörs.

En lÀrares uppdrag innebÀr att man ska utgÄ frÄn varje enskild elevs förutsÀttningar. VÄr stora utmaning Àr att hitta olika inlÀrningsstrategier som utgÄr frÄn varje elevs starka sida och bygger vidare dÀrifrÄn. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om specialpedagoger/speciallÀrare ser nÄgot samband mellan specialpedagogik och sprÄklig mÄngfald. Vi vill Àven ta reda pÄ om de anvÀnder sig av sprÄklig mÄngfald i sin undervisning. I vÄr teoridel tar vi upp nÄgra forskares perspektiv pÄ lÀrande, lÀroplanen för grundskola och sÀrskola, specialpedagogikens historia och vad specialpedagogik och sprÄklig mÄngfald Àr.

Syftet med vÄr studie var att undersöka vilka upplevelser av inkludering elever i behov av sÀrskilt stöd i Àmnena svenska, engelska eller matematik som fÄr sin undervisning delvis förlagd i liten grupp men till största delen i helklass, hade dÄ de befann sig i helklass. Med inkludering avseddes i den hÀr studien olika dimensioner av delaktighet, nÀmligen uppgiftsorienterad delaktighet, social delaktighet samt upplevd tillhörighet (se avsnitt 3). NÄgot som vi ytterligare ville ta reda pÄ var till vilken dimension av delaktighet elevernas upplevelser av inkludering lÀttast och svÄrast kunde hÀnföras. Den metod som anvÀndes i studien var en kvalitativ forskningsintervju. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi att intervjua sex elever i Ärskurs nio.

The study seeks to from professionals perspectives describe and analyze the beliefs they have about women with intellectual disabilities and their pregnancy and motherhood. We will also discuss and reflect on the possible support that professionals find important for women to handle pregnancy and motherhood. The information has been gathered through interviews with five different professions that have come in contact with the audience in their work. In our material we found three distinctive perspectives: a childÂŽs perspective, a parentÂŽs perspective and a community perspective. From these perspectives, we could find many similarities in the informantsÂŽ perceptions, which resulted in different themes.

Abstrakt Olsson, Maria (2011) Elevers uppfattningar av ÄtgÀrdsprogram. (StudentsŽ reflections about their Individual Educational Plan). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur elever uppfattar sina ÄtgÀrdsprogram samt att analysera hur deras medvetenhet kring ÄtgÀrdsprogram ser ut. Vet eleverna vad ett ÄtgÀrdsprogram innebÀr, och fÄr eleverna det stöd de anser att de behöver för att klara sitt skolarbete? Min undersökning har baserats pÄ enkÀter med bÄde slutna och öppna svarsalternativ.

This study is about different teacher?s ÂŽconception of remedial classes and its function in TodayÂŽs School. ?A school for everyone? the utopia that all schools and teachers aspire for. All pupils, regardless of ethnic background, class, and religious affiliation should be able to go to school without being segregated and are seen as different.

Syftet med detta examensarbete har varit att fÄnga förskolebarnens icke-verbala kommunikation, för att förstÄ dess betydelse i relation till inkluderande och exkluderande lek. Ambitionen har Àven varit att ta del av förskollÀrares tankar och tolkningar kring dessa leksituationer, i förhoppning att fÄ ytterligare förstÄelse. Preciserade frÄgestÀllningar var: Hur kommer barnens icke-verbala kommunikation till uttryck och hur gÄr barnen tillvÀga för att inkludera respektive exkludera varandra? Hur tolkar förskollÀrarna videoobservationernas olika leksituationer? Den empiriska undersökningen genomfördes med hjÀlp av videoobservation och intervju med förskollÀrare pÄ en förskola. Undersökningsgruppen utgjordes av 27 barn i Äldern tre till fem Är samt tvÄ förskollÀrare.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vad den specialpedagogiska undervisningen innebÀr idag och att kartlÀgga hur de allmÀnpedagoger, som deltagit i min undersökning, ser pÄ den uppgift som blivit pÄlagt dem vad gÀller undervisning av elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag vill ocksÄ försöka redogöra för hur pedagogerna tycker sig hantera uppgiften och om de anser att de har kompetens nog för att genomföra ett arbete som kan leda till ett bra resultat. I arbetet ges lÀsaren en teoretisk genomgÄng om specialpedagogikens historia, vad specialpedagogiken ska innebÀra nÀr det gÀller ?en skola för alla?, vad styrdokumenten sÀger om specialpedagogisk undervisning, vad specialpedagogiken innebÀr teoretiskt, hur lÀrare har arbetet med specialpedagogik förr och hur de arbetar idag samt dagens lÀge för specialpedagogiken. Med hjÀlp av kvalitativa enkÀtfrÄgor som metod vill jag se hur grundskolelÀrare för de tidiga Äldrarna sjÀlva ser pÄ utvecklingen av specialpedagogiken och det ansvar de fÄr axla i dagens lÀge.

Syftet Àr att undersöka allmÀn sjuksköterskans upplevelse av möjligheter och förutsÀttningar att arbeta efter generella omvÄrdnadsÄtgÀrder och givna lokala riktlinjer, exemplifierat inom postoperativ omvÄrdnad. Datainsamling gjordes genom semi- strukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor delaktiga som arbetar inom kirurgisk verksamhet. Analys av insamlat material genomfördes med hjÀlp av innehÄllsanalys. Ett flertal hinder samt förutsÀttningar för att kunna arbeta utifrÄn vetenskaplig kunskap kunde identifieras. Upplevda hinder var bland annat tidsbrist, dÄligt uppdaterade riktlinjer och ostrukturerad integrering av ny kunskap.

Studiens syfte har varit att undersöka förskollÀrares erfarenheter av en förskola som Àr anpassad till alla barn. Det har Àven undersökts hur etablerade olika begrepp Àr i den dagliga verksamheten sÄsom normalitet, avvikande beteenden, barns olikheter samt inkludering. Studien har utförts genom sex kvalitativa intervjuer med förskollÀrare pÄ tvÄ förskolor i SkÄne. Resultatet och analysen av intervjuerna visade pÄ att begreppen normalitet och olikheter Àr vÀl anvÀnda samt reflekterande i den dagliga verksamheten. Vid samtalet kring barns avvikande beteenden talade informanterna hellre kring barn i behov av sÀrskilt stöd.

VÄrt arbete lyfter fram de kritiska aspekter som belyses av pedagoger, via intervjuer, samt litteratur, gÀllande arbete med barn med funktionsnedsÀttningar. Det handlar om hur dessa barn, med exempelvis asperger eller ADHD, pÄverkar pedagogers arbete. KrÀver barn med funktionsnedsÀttningar mer tid? Mer eller annan kompetens? Forskningen har sin grund i de kritiska aspekter som tas upp i, anser vi, relevant litteratur och i aktuell forskning. Vi ville fÄ en bra helhetsbild, dÀrför valde vi att granska arbetet i bÄde grundskola och förskola.

Syftet med föreliggande studie Àr att fÄ en inblick i sex pedagogers upplevelser och hantering av utagerande beteende, ta reda pÄ vilket pedagogiskt synsÀtt som tycks rÄda hos de intervjuade pedagogerna, samt undersöka möjliga orsaker till varför utagerande beteende hos elever uppkommer och utvecklas. Som arbetssÀtt anvÀnds semistrukturerade intervjuer. Enligt föreliggande författares tolkning visade resultatet av studien att pedagogerna upplevde att en god förÀldrasamverkan Àr viktig i arbetet med utagerande beteende hos elever. Pedagogernas perspektiv och förhÄllningssÀtt gentemot eleverna varierade. Samtliga av de fyra special- och resurspedagogerna undervisade utifrÄn ett relationellt perspektiv dÄ de ansÄg det viktigt att skapa lÄngsiktiga lösningar för eleven och utgÄ frÄn relationen mellan hem- och skolmiljö.

Syftet med min studie var att undersöka elevers upplevelse av inkludering i sÀrskild undervisningsgrupp. Fokus lÄg pÄ elever med en autismspektrumstörning i sin diagnos. Elevernas upplevelser av inkludering studerades utifrÄn Vernerssons (2007) fyra omrÄden. Dessa Àr lÀraren och undervisningen, social gemenskap, sjÀlvuppfattning och sjÀlvförtroende samt skolans ansvar och organisering. DÀrmed blev det ocksÄ intressant att undersöka ifall eleverna kunde sÀgas vara inkluderade utifrÄn dessa fyra omrÄden.Den metod som anvÀndes i studien var en kvalitativ forskningsintervju.

Det hÀr utvecklingsarbetet har som syfte att ta fram sprÄkutvecklande aktiviteter som motiverar och vÀcker elevernas nyfikenhet. Aktiviteterna Àr tÀnkta att tilltala flera sinnen. Jag har planerat fem aktiviteter som pÄ olika sÀtt ska bidra till elevernas sprÄkutveckling. Av dessa har jag genomfört tre och observerat tvÄ. Eleverna har bland annat trÀnat pÄ att tala, lyssna, skriva och fantisera.