Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

Syfte: Studien syftar till att undersöka rektorers och lÀrares uppfattningar om hur en institutionsskola för elever med rörelsehinder och en kommunal skolas vÀrld gestaltar sig i nulÀget med tanke pÄ delaktighet, samarbete och gemenskap i en för dem gemensam skola samt vilka framtidsvisioner som finns.Problemformulering:? Hur möts de bÄda vÀrldarna i nulÀget i det praktiska vardagsarbetet?? Vilka framtidsvisioner finns?TeorianknytningExamensarbetet knyter an till det kategoriska och till relationella perspektivet som framstÀllts av Persson (2003). I det kategoriska perspektivet utgÄr man frÄn de konsekvenser, som följer efter det att det skett en diagnosticering grundad pÄ en medicinpsykologisk modell som lÀgger fokus pÄ avvikel-serna hos elever. I det relationella perspektivet förutsÀtts att de förÀndringar och anpassningar som görs i miljön genomförs efter faktumet att individerna Àr olika, beror snarare pÄ en systemförÀndring Àn en individförÀndring. Metod: En kvalitativ fallstudie valdes och metoden för arbetet var semistrukturerade intervjuer med fyra rektorer och sex lÀrare.Resultat: I undersökningen framkom att rektorernas syn pÄ nulÀget för de bÄda skolformerna inte Àr samstÀmmiga nÀr de gÀller verksamhetsfrÄgor.

Syftet med denna studie var att, utifrÄn ett lÀrar- och elevperspektiv, undersöka olika faktorers betydelse för inkludering av elever med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) i skolan. I studien lades fokus pÄ tre faktorer som, enligt tidigare forskning, har betydelse vid inkludering av elever med ADHD i skolan: förvÀntningar och bemötande, den fysiska miljön samt anpassat arbetssÀtt. Som undersökningsinstrument valdes i denna studie kvalitativa individuella intervjuer med sammanlagt sex informanter: tre tidigare elever med ADHD samt tre lÀrare. I svaren frÄn eleverna framkom att lÀrares lÄga förvÀntningar pÄ elever med ADHD samt den negativa stÀmplingen pÄ eleverna pÄverkade utfallet av skolgÄngen negativt. Den fysiska miljön hade betydelse för elevernas koncentrationsförmÄga men lÀrarnas och elevernas uppfattningar kring de viktigaste distraktionsfaktorerna i klassrumsmiljön skiljde sig Ät. LÀrarna i studien ansÄg att anpassning Àr av stor betydelse för att inkludering av elever med ADHD ska fÄ ett lyckat utfall.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en skola för alla framstÀlls i 2011-Ärs skollag jÀmfört med 1985-Ärs skollag samt i 2011-Ärs lÀroplan, Lgr11, jÀmfört med 1994-Ärs lÀroplan, Lpo94. Empirin har begrÀnsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av sÀrskilt stöd, i de bÄda skollagarna och lÀroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrÄn tvÄ av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundlÀggande demokrativÀrden.

Sandahl, Sture och Sjödin, Anna. (2005). Den odefinierade specialpedagogiken. (The undefined special education.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga de förestÀllningar rektorer har om elever i behov av sÀrskilt stöd och specialpedagogisk kompetens nÀr de fattar beslut som berör det specialpedagogiska verksamhetsomrÄdet. I arbetet ges lÀsaren en teoretisk genomgÄng om bland annat specialpedagogik, kategoriskt och relationellt perspektiv, ledarskap och skolutveckling samt en teori baserad pÄ Foucaults tankar om avvikelse ? normalitet och maktstrukturer, som ligger till grund för bearbetandet av vÄra slutsatser.

As artificial intelligence (AI) has gained more influence in recruitment, both recruitment processes and the role of the recruiter are changing. This study aims to describe and analyze how recruiters translate, use, and relate to AI in their work. Through a qualitative method based on semi-structured interviews and document analysis, the study explores recruiters? experiences, attitudes, as well as perceived obstacles and opportunities regarding the use of AI in recruitment. With a theoretical foundation in translation theory, fashion, and imitation, the study examines how AI is not only followed as a trend, but also shaped and adapted locally through translation, depending on organizational identity and needs.

Syfte: Syftet med denna undersökning var att belysa hur nÄgra grundskoleelever medÄtgÀrdsprogram helst ville organisera sin specialundervisning. För att nÄ vÄrt syfte följde vinÄgra centrala frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt vill eleverna organisera sin specialundervisning?Hur motiverar de sitt val? Vad kan det bero pÄ? Hur medvetna och delaktiga Àr eleverna ibesluten av stödÄtgÀrder?Bakgrund och teori: NÀr vi i höst pÄbörjade vÄr utbildning till speciallÀrare ökade vÄrtintresse för den specialpedagogiska litteraturen. Med erfarenhet av arbete medspecialundervisning ville vi fördjupa oss inom Àmnet. Under arbetets gÄng studerade vilitteratur om specialundervisningens historia, vÄra nationella och internationella styrdokumentsamt specialpedagogisk litteratur om inkludering, segregering, integrering ochmedbestÀmmande.Metod: Vi anvÀnde en induktiv ansats och analysen av intervjupersonernas synpunkterutgjorde utgÄngspunkten för arbetet.

Den hÀr uppsatsen handlar om elever med Ushers syndrom och inkludering i klassrummet. Ushers syndrom bestÄr av en kombinerad syn- och hörselnedsÀttning och synen försÀmras med tiden framförallt i synfÀltet. Med Ushers syndrom innebÀr det Àven svÄrigheter att se i mörkret. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur inkludering kan skapas i klassrummet utifrÄn elever pÄ aktörsnivÄ och skolan och lÀrare pÄ institutionell nivÄ. Anpassningarna Àr viktiga faktorer för att eleverna ska bli inkluderade och jag undersöker Àven vilka anpassningar som uppstÄr och hur gÄr de tillvÀga för att lösa problem i klassrummet.

Johansson, Jenny och Overup, Charlotte (2014). ?Fem pedagogers syn pÄ inkluderingsbegreppet?. En hermeneutisk studie ur ett specialpedagogiskt perspektiv. (Five educators view on inclusion A hermeneutic study from the perspective of special education).

Syfte: MĂ„let med detta arbete Ă€r att göra en jĂ€mförande studie utifrĂ„n ett Skoldatateks tvĂ„ arbetsmodeller för att undersöka i vilken omfattning och hur IKT anvĂ€nds i det vardagspedagogiska arbetet. Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur IKT kan anvĂ€ndas som ett integrerat verktyg för att uppnĂ„ pedagogisk inkludering pĂ„ den aktuella skolan.Teori: Arbetet vilar pĂ„ en sociokulturell teoribas med tillhörande specialpedagogisk teoribildning och perspektiv med inkludering som fokusomrĂ„de. Även IKT-relaterad teori och forskning Ă€r inkluderad i studien.Metod: Som metod har intervju, enkĂ€tundersökning och observationer anvĂ€nts. I arbetet ingĂ„r tvĂ„ grupper elever, tvĂ„ klasslĂ€rare och en specialpedagog. Totalt genomfördes tre intervjuer med skolpersonal, tvĂ„ enkĂ€tundersökningar med elever och 14 observationer i elevgrupp.

En kvalitativ studie med en deduktiv ansats dÀr syftet Àr att undersöka vad begreppen normalitet/ annorlundahet, funktionsnedsÀttning/ funktionsfullkomlighet innebÀr i arbetet pÄ en teater dÀr skÄdesplare med intellektuell funktionsnedsÀttning arbetar. Avsikten Àr att besvara följande frÄgestÀllningar om teaterverksamheten: ? De olika individernas motiv för teaterarbetet?? MÄl med teaterarbetet för de olika individerna?? Vad Àr möjligt och vari ligger begrÀnsningarna för teaterarbetet?Materialinsamlingen har gjorts genom kvalitativ forskningsintervju och analysen har gjorts med begrepp hÀmtade frÄn cripteori; Funktionsfullkomlighet/funktionsnedsÀttning, normalitet/ annorlundahet och normaten. Resultatet visar att förhÄllandet till normalitet och annorlundahet pÄ teatern Àr prÀglat av ambivalens och motsÀttningar. Motiv och mÄl Àr av olika karaktÀr och beror till viss del pÄ vilken position man har i verksamheten.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vad som styr lÀrares val, avseende estetisk integrering i undervisningen. Undersökningen omfattar klasslÀrare i grundskolans tidiga Är.Empirin samlades in genom enkÀtundersökning med slutna och öppna frÄgor samt genom halvstrukturerade samtalsintervjuer. Under intervjuerna gavs möjlighet att stÀlla fler frÄgor som fokuserade pÄ faktorer som kan vara förutsÀttningar för estetisk integrering i undervisningen. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrÄn studiens frÄgestÀllningar samt ramfaktorteorin.Tidigare forskning visar positiva effekter av att arbeta med estetiska uttryckssÀtt i undervisningen. Forskningen belyser Àven en mer komplex bild av den estetiska integreringen.

I denna studie undersöks vilka uppfattningar SUM-elever, elever med sÀrskilda utbildningsbehov i matematik, har av matematikundervisning nÀr de i klassrummet fÄr specialpedagogiskt stöd i Àmnet och hur de kÀnner sig nÀr de följer med speciallÀraren ut frÄn klassrummet. Det övergripande syftet med studien Àr att belysa inkludering och exkludering ur ett elevperspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med Ätta SUM-elever frÄn Äk 4 och 5. Till grund för analysen anvÀnds Asp-Onsjös (2006) tre olika aspekter pÄ inkludering; rumslig, social och didaktisk. Resultatet visar att den inkludering som eleverna anser vara viktigast nÀr de lÀr sig matematik Àr den didaktiska inkluderingen, inte den rumsliga eller sociala. Alla elever i studien kÀnde sig socialt inkluderade och vad gÀller den rumsliga inkluderingen spelade den inte nÄgon större roll för dessa SUM-elever.