Sökresultat:
586 Uppsatser om Integrerat massa- och pappersbruk - Sida 4 av 40
Integreringens betydelse för beslutssituationer: en studie av SOS Alarm AB:s informationssystem
Denna uppsats behandlar hur integrering av informationssystem påverkar beslutssituationer i en kritisk verksamhet, vilken betydelse integreringen har i detta sammanhang. Syftet är att visa vilka konsekvenser förändringar kan leda till samt peka på argument för integration av informationssystem som kan underlätta beslut. Vi har försökt skapa en helhetsbild av ämnesområdet genom litteraturstudier och en fallstudie på SOS Alarm AB. Fallstudien omfattar fem intervjuer som behandlar ett gammalt informationssystem som delvis var integrerat och ett nytt informationssystem som är mer integrerat och som skall ersätta det gamla. Utifrån dessa intervjuer har vi gjort en jämförelse och analys för att se integreringens betydelse för beslutssituationer.
CSR integrerat i affärsidén- har det någon betydelse för företagens framgång?
Titel: CSR integrerat i affärsidén ? har det någon betydelse för företagens framgång?Nivå: Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi, 15 hpFörfattare: Aida Mekonnen & Victoria KlyukinaHandledare: Agneta SundströmExaminator: Lars-Johan ÅgeDatum: 2014- JuniSyfte: Syftet med studien är att undersöka hur små och medelstora företag arbetar med CSR och att analysera om det finns en koppling mellan framgångsrika företag och integration av CSR i deras affärsidén.Metod: Arbetet grundar sig på både kvantitativ och kvalitativ sekundär data. Empirisk data har samlats in från 100 slumpmässigt utvalda svenska företag som listas i Högskolans databas FRAMFÖR. Vi har utgått från kvantitativ metod när vi samlat in data från Internet, företagens omsättning (åren 2010-2012), samt genom statistiska beräkningar. Den kvalitativa metoden har använts när vi samlat in data i FRAMFÖR-databasen som tar upp företagens affärsidésbeskrivning.Resultat: Resultatet visar att cirka 80% av företagen i studien strävar efter att implementera CSR i verksamheten.
Förbättringsarbete för tunga transporter av plast i vagn
Fjärrvärme är idag den vanligaste formen av fastighetsuppvärmning i Sverige. Förutom värmeanläggningar som byggts just för ändamålet att leverera fjärrvärme har pappers- och massaindustrin blivit en betydande aktör på marknaden i de orter där industrin finns. BillerudKorsnäs massa- och pappersbruk på Gruvön i Grums kommun levererar fjärrvärme till kommunen och till det intilliggande sågverket. Syftet med projektet är att genom kartläggning av Gruvöns sekundärvärmesystem på barrsulfatlinjen belysa effektiviseringsmöjligheter med en ökad fjärrvärmeleverans som följd. Målet är att upprätta en simuleringsmodell i programmet Wingems och med hjälp av den se vad dessa effektiviseringsmöjligheter kan leda till i form av ökad fjärrvärmeleverans. Metoden i arbetet har utgått från att kartlägga energiflöden till två vattencisterner på barrsulfatlinjens sekundärvärmesystem. Driftdata för vattenflöden i sekundärvärmesystemet har inhämtats i form av flödesstorlek och temperatur, vilka har legat till grund för en simuleringsmodell i Wingems. Sekundärvärmesystemet på barrsulfatlinjen består av en ljumvatten-cistern, en hetvatten-cistern och ett antal värmeväxlare och kondensorer.Ett av de identifierade problemenen med systemet är att temperaturen i ljumvatten-cistern är högre än den borde.
Uppföljning av ett hälsoprojekt hos medelålders män på ett pappersbruk
Under åren 1992 ? 1999 genomfördes i samarbete mellan företagshälsovård och primärvård ett hälsoprojekt kallat ?Frisk i Sydväst? inom Grums och Säffle kommuner. Målet var att minska insjuknandet i förtida hjärt- och kärlsjukdomar. Projektet riktades till 40-åriga män i de två kommunerna. Dessa inbjöds till en hälsoundersökning med åtföljande hälsosamtal hos företagssköterska eller distriktssköterska.Syftet med den aktuella studien var att se vilken effekt på individnivå, som uppnåtts av detta hälsoprojekt riktat till medelålders män, som arbetar på ett pappersbruk.En enkät utformades för att kartlägga aktuellt hälsotillstånd och eventuellt gjorda förändringar av levnadsvanor efter det tidigare hälsosamtalet.
Färsk ved till Hallstaviks pappersbruk :
Hallstaviks papermill is an industry plant within Holmen Paper. Hallstavik is a mechanical
mill and produce newspaper and journal paper. During year 2000, Hallstavik used
approximate 1.200 m3f spruce, either as logs or chips from sawmills. Due to that the
production is running continuously the mill also needs raw material at the same rate. At some periods the supply of raw material cannot keep up pace.
Analys av Svartlut med Aktiv Akustisk Spektrometri : Analysis of Black Liquor with Active Acoustic Spectrometry
Vid kemisk massatillverkning finns behov av mättekniker som möjliggör ytterligare optimering av processen. Möjligheten att analysera svartlut med hjälp av aktiv akustisk spektrometri utreddes genom att ett online instrument konstruerdes och installerdes på ett pappersbruk. Analyser med multivariata metoder utfördes på resultaten. På grund av yttre omständigheter försenades arbetet, och ett tillräckligt dataunderlag för en definitiv slutsats erhölls ej. En rad vidare arbeten föreslås..
Närsaltstyrning för en biologisk reningsanläggning: modelleringsansats för ett pappersbruk
Vid SCA Packaging i Munksund fördes diskussioner med olika företag om att bygga en ny biorening. Munksundsfabriken är ett sulfatpappersbruk som tillverkar ca 360000 årston liner där ca 30% är vitt papper och resten brunt papper. Pappersbruken har ca 300 st anställda och ligger vid Piteälvens mynning. Detta examensarbete handlar om hur man ska dosera mängden närsalter när inkommande processavloppsvatten till bioreningen varierar i form av COD och flöde. Vitsen med en styrning på mängden närsalter är att man vill minimera kemikalieförbrukning och utsläpp av närsalter till recipient samt maximera COD-reduktion och tillgänglighet.
Matematik och estetiska uttrycksformer i förskolan : En kvalitativ undersökning om hur matematik och musik integreras
Syftet med denna rapport var att undersöka hur matematik och musik integreras i förskolan. Hur synliggör pedagogerna matematiken som finns i musikstunder? Vilka begrepp förekommer? Observeras någon skillnad i bemötandet gentemot flickor respektive pojkar. Fyra förskolor och fyra förskollärare deltog i intervjuer och observationer. Dessa förskolor valdes ut med ett målinriktat urval då vi ville undersöka förskolor som arbetar integrerat med matematik och estetiska uttrycksformer. I de observerade musikstunderna förekommer mycket matematik. Många ej förväntade begrepp så som talordning, olika strategier för räkning som pekräkning, motsatsord och jämförelseord förekom under observationerna.
Varför, och varför inte, integrerar NO-lärare ämnena i grundskolan?
Under vår skolförlagda utbildning har vi varit på olika skolor, där vi sett att lärarnas undervisning varierade stort i dessa skolor. Vi undrar varför det är så mycket ämnesstrukturerad undervisning ute på skolorna och varför inte lärarna undervisar mer ämnesintegrerat när vi ser att det finns möjligheter till detta. En av de viktigaste uppgifterna som verksamma lärare bör ha, är att ge eleverna möjligheter till överblick och sammanhang mellan ämnen. Syftet med vår studie var att undersöka varför lärarna integrerar och varför inte lärarna integrerar i skolorna. Vår undersökning grundar sig på telefonintervjuer med 25 lärare från två kommuner.Vår studie visar att lärarna integrerar ämnena för att eleverna ska förstå samband och se helheter.
Utredning och effektivisering av Gruvöns sekundärvärmesystem på barrsulfatlinjen : En studie med målet att möjliggöra en ökad fjärrvärmeleverans
Fjärrvärme är idag den vanligaste formen av fastighetsuppvärmning i Sverige. Förutom värmeanläggningar som byggts just för ändamålet att leverera fjärrvärme har pappers- och massaindustrin blivit en betydande aktör på marknaden i de orter där industrin finns. BillerudKorsnäs massa- och pappersbruk på Gruvön i Grums kommun levererar fjärrvärme till kommunen och till det intilliggande sågverket. Syftet med projektet är att genom kartläggning av Gruvöns sekundärvärmesystem på barrsulfatlinjen belysa effektiviseringsmöjligheter med en ökad fjärrvärmeleverans som följd. Målet är att upprätta en simuleringsmodell i programmet Wingems och med hjälp av den se vad dessa effektiviseringsmöjligheter kan leda till i form av ökad fjärrvärmeleverans. Metoden i arbetet har utgått från att kartlägga energiflöden till två vattencisterner på barrsulfatlinjens sekundärvärmesystem. Driftdata för vattenflöden i sekundärvärmesystemet har inhämtats i form av flödesstorlek och temperatur, vilka har legat till grund för en simuleringsmodell i Wingems. Sekundärvärmesystemet på barrsulfatlinjen består av en ljumvatten-cistern, en hetvatten-cistern och ett antal värmeväxlare och kondensorer.Ett av de identifierade problemenen med systemet är att temperaturen i ljumvatten-cistern är högre än den borde.
Integrerat växtskydd i rapsodling
Under andra delen av 1900-talet utvecklades ett stort antal kemiska bekämpnings-medel (pesticider) som gav goda kontrolleffekter mot ogräs och växtskadegörare. Dessa medel blev vanliga att använda inom det konventionella lantbruket. Under senare år har dock resistens mot bekämpningsmedel börjat utvecklas hos insekter, svampar och ogräs. Vidare har antalet tillgängliga pesticider minskat på marknaden beroende bland annat på ökade krav på låg miljöpåverkan. År 2009 tog Europeiska unionen (EU) beslut om direktivet ?Hållbar användning av bekämpningsmedel?.
Rejekthantering vid Smurfit Kappa Kraftliner Piteå
Smurfit Kappa Kraftliner är Europas största kraftlinerbruk och ligger beläget i centrala Piteå. Den 21 april 2005 upphandlades en ny biobränslepanna som möjliggör förbränning av eget spillmaterial såsom bark, spån, bioslam och returfiberrejekt. Returfiberrejekt är en restprodukt bestående av 50% massa och 50% plast samt metallföroreningar. Den aluminiumhalt som idag råder i returfiberrejektet uppgår till 0,225% av torrsubstans, ett värde som enligt pannleverantörerna inte får överstiga 0,05%. För att möjliggöra en förbränning av returfiberrejektet krävs det att aluminiumhalten reduceras.
Integrerat växtskydd - en del av ett hållbart lantbruk : teoretisk och praktisk genomgång av EU-direktivet 2009/128/EG om hållbart användande av bekämpningsmedel
I
och
med
införandet
av
EU-?direktivet
(2009/128/EG)
om
hållbart
användande
av
bekämpningsmedel
och
dess
krav
på
att
alla
yrkesverksamma
inom
lantbruk
ska
tillämpa
integrerat
växtskydd
(IPM)
senast
den
1
januari
2014,
kommer
en
rad
förändringar
att
ske
i
det
svenska
lantbruket.
I
Sverige
ligger
ansvaret
på
Jordbruksverket
att
fördela
och
informera
om
IPM
och
hur
implementeringen
kommer
att
genomföras.
Examensarbetet
(fortsättningsvis
kallad
rapporten)
syftar
till
att
visa
hur
den
teoretiska
och
praktiska
tillämpningen
av
integrerat
växtskydd
(IPM)
kommer
att
se
ut.
Rapporten
innefattar
tre
områden;
växtskyddsproblem
i
Sverige
och
EU,
med
innebörden
samt
den
teoretiska
tillämpningen
av
integrerat
växtskydd,
växtskyddspolitik
i
Sverige
och
EU,
där
lagar
och
rättsakter
som
berör
växtskydd
och
integrerat
växtskydd
tas
upp,
och
hur
IPM
bör
tillämpas
i
praktiken,
där
för?
och
nackdelar
med
integrerat
växtskydd
samt
informationsflödet
mellan
myndigheter,
rådgivare
och
odlare
tas
upp
genom
en
intervjustudie.
I
början
av
1900?talet
introducerades
de
första
syntetiska
bekämpningsmedlen
till
lantbrukarnas
lycka.
Bekämpningen
av
skadegörare
kunde
nu
utföras
effektivare
och
forskningen
gick
snabbt
framåt
inom
området.
Den
alltmer
intensiva
användningen
av
bekämpningsmedlen
ledde
under
1950-?talet
till
problem
med
resistens
i
fält
och
skador
på
närliggande
miljö.
Problemen
ledde
fram
till
att
alternativa
metoder
inom
lantbruket
började
undersökas,
där
den
kemiska
bekämpningen
minimerades
i
ett
försök
att
skapa
hållbara
ekosystem.
Det
var
detta
som
blev
förgrunden
till
det
som
vi
idag
kallar
IPM.
Begreppet
IPM
innebär
att
lantbrukaren
använder
sig
av
förebyggande
metoder
för
att
minska
angrepp
av
skadegörare,
genom
att
skaffa
sig
kunskap
om
skadegörarens
biologi
för
att
kunna
förbereda
odlingen
på
ett
sätt
så
att
angrepp
kan
minimeras,
genom
förebyggande
och
odlingstekniska
åtgärder
för
att
minska
kemikalieanvändningen.
I
Sverige
fördelas
växtskyddsfrågor
över
ett
flertal
myndigheter
och
organisationer,
där
Jordbruksverket
är
expertmyndighet
inom
lantbruk.
Genom
olika
projekt
som
exempelvis
Greppa
näringen,
arbetar
myndigheter,
växtrådgivningsföretag
och
organisationer
samlat
för
att
kunna
ge
råd
och
informera
snabbt
om
förändringar
och
problem
som
sker
i
lantbruket.
Arbetet
med
implementeringen
av
EU-?direktivet
(2009/128/EG)
innebär
en
del
förändringar
i
den
svenska
lagstiftningen.
Direktivet
behandlar
frågor
som
berör
regleringen
och
användningen
av
bekämpningsmedel.
Genom
att
anpassa
odlingarna
till
IPM
och
därigenom
börja
tillämpa
mindre
bekämpningsintensiva
odlingsmetoder
kommer
andelen
kemiska
bekämpningsmedel
att
minska.
Sverige
håller
i
dagsläget
på
att
ta
från
handlingsplaner
för
införandet
av
IPM
och
hur
lantbrukarna
skall
kunna
uppvisa
att
de
tillämpar
IPM.
III
Både
rådgivare
och
odlare
som
ingick
i
intervjustudien
ser
positivt
på
IPM
och
tror
att
det
kommer
att
tillföra
något
till
deras
odlingar.
Det
framkom
även
en
del
orosmoment
till
exempel
att
de
svenska
kraven
för
hur
IPM
ska
tillämpas
inte
får
missgynna
de
svenska
lantbrukarna
i
jämförelse
med
övriga
lantbrukare
inom
EU
och
att
det
i
dag
råder
brist
på
information
om
implementeringsprocessen.
Både
rådgivare
och
odlare
saknar
alternativ
till
tillåtna
kemiska
bekämpningsmedlen
som
finns
idag
och
att
utbudet
på
verksamma
substanser
i
medlen
måste
bli
bättre
för
att
minska
risken
för
resistens.
Det
är
därför
viktigt
med
forskning
och
utvecklingen
inom
alternativa
bekämpningsmedel..
Ett på allvar integrerat svenskämne? : En studie av uppgiftskulturen i läromedlet Känslan för ord.
The aim of this paper is to analyze and problematize the content in the teaching media Känslan för ord through an integrative perspective. This is done by using two sets of questions based on two of the didactic questions what and how. How is the content of the Swedish subject constructed in Känslan för ord? and How is this content integrated in Känslan för ord? The used material consists of a fairly large amount of literature which provides different approaches, priorities, and methods about the Swedish subject. This literature forms the base for the model used to analyze the course books.The results are based on an analysis of the exercise culture (uppgiftskultur) in the two books and are extensive.
Eftermarknadsstrategier för originaltillverkare: en fallstudie på Metso Paper Service
Metso Paper är en global marknadsledande leverantör av utrustning och tillverkningslinjer för massa- och pappersindustrin. Detta examensarbete är utfört vid Metso Service Sundsvall ett dotterbolag till Metso Paper. Metso Service Sundsvall, ansvarar för servicen på eftermarknaden för den installerade maskinbasen av kemisk och mekanisk massateknologi hos Metso Papers kunder. Massa- och pappersindustrin har under de senaste åren genomgått en transformation som kommer att bli allt mer tydlig i framtiden. Vinsterna för företagen inom massa- och pappersindustrin har sjunkit till följd av bland annat fallande världsmarknadspriser.