Att sprida en nyhet, uppmärksamma händelser och personer är det journalistyrket handlar om. Nu är detta inte bara en självklarhet för just journalister utan vem som helst med tillgång till internet kan numera ?agera? journalist. Med hjälp av sociala medier och bloggar kan man som privatperson nå ut till många fler än förr med information och nyheter. Ökad information innebär förändringar för både allmänheten men också för journalisterna i sina arbetsrutiner. Undersökningens syfte är att ta reda på hur journalister ser på denna utveckling och hur det påverkar deras arbete och deras egen syn på källkritik.

Personalarbetet har sedan det introducerades i organisationer präglats av ett skiftande fokus och en otydlig ansvarsfördelning. Detta har resulterat i att personalchefers arbetsroll saknar tydliga gränser och ofta slits mellan att vara operativ och strategisk. Tidigare forskning visar att organisationsstrukturen skapar olika hinder och möjligheter för arbetsrollen och dess inflytande i organisationen. Samtidigt saknar personalchefer ofta den makt och prestige som traditionellt sätt finns i en chefsroll, vilket ytterligare bidrar till att skapa en komplexitet i arbetsrollen. Syftet med studien är att utifrån intervjuer med fem decentraliserat organiserade personalchefer skapa kunskap om hur personalchefer upplever sin arbetsroll och sitt inflytande i organisationen.

Den svenska järnindustrin har en många hundraårig lång tradition och järn har under stora dela av tiden varit en av landets främsta exportvaror. Järnindustrin har därför spelat en viktig roll för såväl den nationella ekonomin som för gruvorternas lokala arbetsmarknad. Den äldsta järnmalmsgruvan med tillhörande industri finner vi i norra Uppland, närmare bestämt i orten Dannemora. Där har järnmalmsbrytningen förekommit sedan tidigt 1500-tal och gruvan har även, tack vare sin högkvalitativa malm, varit landets mest framgångsrika. Den malm som brutits i Dannemora gruva har även varit känt och eftertraktat på både den nationella och internationella marknaden och det är tydligt att gruvan har haft ett gott rykte i stora delar av Europa.Den här uppsatsen vill genom en kvalitativ undersökningsmetod, bestående av litteraturstudier i kombination med intervjuer, försöka svara på hur en verksamhet som Dannemora gruva med lång historia har betydelse för det lokala samhället.

I många svenska städer går det att upptäcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strävar efter en expansiv stadsutveckling. Det är ett hybridlandskap, en expanderad stad där skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt gränslinje. Staden innehåller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belägna som tenderar att glömmas bort, åsidosättas eller placeras i ett väntans läge vid planering. Dessa tomma ytor och håligheter utan definierad funktion är platser som befinner sig i ett gränsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket påverkar den angränsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.

Denna rapport beskriver resonemanget kring framtagandet av en modul som tillåter användaren att, på ett lättanvänt sätt, skripta beteenden hos en redan existerande grafikmotor. Arbetsprocessen beskrivs steg för steg med definition av vad ett skript är, vad som ska kunna gå att skripta och vilka övergripande krav som ställs, design av tekniska lösningar, design av syntax, testning och till sist resultat. Resultatet varierade på de olika punkterna. Den underliggande tekniska lösningen blev lyckad då den uppfyllde kraven på modularisering, robusthet, flexibilitet och prestanda. Ur en tillämpbarhetssynpunkt blev resultatet även här tillfredsställande eftersom det visade sig vara fullt möjligt att skripta kloner på de tre försöksspelen (SkiiFree, BreakOut och Space Invaders) på ett sätt som kändes bra och rättfram.

Under 1990-talet pågick en debatt om revisionspliktens vara eller inte varaför de mindre företagen. Sverige är ett av få länder i Europa som fortfarandehar kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag. Det är inte längre en frågaom det kommer ske en lagändring även i Sverige utan snarare en fråga omnär och hur det kommer att ske.Syftet med rapporten är att beskriva hur den slopade revisionspliktenkommer att påverka revisionsbyråerna samt ta reda på om det kommer attske några former av förändringar inom revisionsbranschen, och i så fall ?vilka?Uppsatsen har huvudsakligen en explorativ karaktär eftersom syftet är attbeskriva eventuella konsekvenser av en lagändring som ännu integenomförts. Genom att använda oss av kvalitativ metod har vi fått en djupareförståelse för ämnet, snarare än en bred och översiktlig.

En harmonisering av redovisningsregler håller just nu på att ske i Europa. International Accounting Standards Board, IASB, har utvecklat en standard som ska medför att redovisningen av finansiella instrument ska vara lika och Europaparlamentet har godkänt den för användning inom unionen. Standarden är IAS 39 och från och med den första januari 2005 är koncerner som är noterade på en börs tvungna att redovisa och värdera sina finansiella instrument efter denna. IAS 39 behandlar redovisning och värdering för alla finansiella tillgångar och skulder och är således mycket omfattande. Mot bakgrund av detta blev syftet i denna studie att undersöka vad svenska företag tycker är positivt respektive negativt med det nya sättet att redovisa finansiella instrumenten, samt varför de tycker som de gör.

Annonseringstjänster på nätet finns idag för alla möjliga ändamål. På grund av detta ökar även bedrägerier och annonser med tvivelaktigt innehåll, för att undvika att sådana annonser publiceras är det viktigt att annonseringsföretagen granskar sina annonser innan dem publiceras.Detta examensarbete har utförts på ett annonseringsföretag som behandlar jobbannonser. Företaget är stationerat någonstans i Europa.Eftersom annonserna granskas av ett externt företag vars tjänster annonseringsföretaget hyr in så är tanken med examensarbetet att skapa en förståelse för hur arbetsprocessen fungerar på granskningsföretaget samt identifiera vad som kan förbättras med det granskningsverktyg som används för att granska annonser idag.Detta har utförts genom kontextuella intervjuer på plats hos granskningsföretaget. Resultatet av dessa har sedan visualiserats i fem olika arbetsmodeller: (flödesmodellen), (sekvensmodellen), (artefaktmodellen), (den kulturella modellen) samt (den fysiska modellen) Beyer och Holtzblatt (1998). Tanken med dessa modeller är att de ska agera som en grund när nya designbeslut fattas och bidra med en förståelse för hur arbetet fungerar hos granskningsföretaget.Rapporten kommer för övrigt presentera en del designförslag som framkommit av de fakta som finns i arbetsmodellerna vilka kan förbättra den nuvarande lösningen.All information i denna rapport är tänkt att fungera som ett stöd för annonseringsföretaget när dem designar nya lösningar som rör granskningen av jobbannonser..

Diabetes mellitus är en folksjukdom som trots preventiva åtgärder har en stadigt ökad prevalens i hela världen, förorsakar 5 % av dödsfallen globalt varje år och som sannolikt kommer att öka mer än 50 % de nästkommande 10 åren. I Sverige likt många andra länder i Europa har invandringen lett till att vi lever i samhällen med kulturella skillnader. Egenvården vid diabetes mellitus är en viktig del av behandlingen som minskar risken för diabeteskomplikationer. Internationellt sett har forskningen mestadels fokuserat på etniska minoritetsgrupper och sjukvård utifrån skillnader mellan sjukdom och dödlighet. Forskningen tenderar att påvisa att socioekonomiska skillnader och etnicitet är viktiga faktorer som påverkar dålig hälsa.

Dagens globaliserade samhälle illustrerar människans levnadsmönster, där fysiska avstånd inte längre har betydelse, eftersom tekniken gör det mesta möjligt tex. gällande transporter och förflyttning. Trots detta är det personliga mötet viktigare än någonsin. Att det personliga mötet blivit en så central del i utvecklingen gynnar mötesindustrin. Denna kan delas in i olika typer av möten och två av dem som behandlas i uppsatsen är mässor och kongresser.

Baserat på en rapport från e-hälsomyndigheten tillsammans med allmänt tillgänglig material från Statens Veterinärmedicinska Anstalt och Statens Jordbruksverk fastslås att expedieringen av antimikrobiella medel till hund och katt i Sverige har minskat med c:a 27 % mellan 2009 och 2014. Största delen av de antimikrobiellamedlen förskrivs till hund (70 %). Den mesta använda gruppen av antimikrobiella medel till båda djurslagenär penicilliner. Därefter vanligast använda grupper av antimikrobiella medel till hund är linkosamider,övriga antibakteriella betalaktamer och antibakteriella kinolonderivat. Till katt används näst penicillinerfrämst antibakteriella kinolonderivat och linkosamider.

Från och med 1 januari år 2005 tillämpar börsnoterade företag inom Europa International Financial Reporting Standards (IFRS) i sina koncernredovisningar. Detta nya regelverk, på svenska ofta kallat internationella redovisningsprinciper, består av fem standarder och innebär en del förändringar för företagen, jämfört med tidigare regler. I och med övergången till IFRS ska immateriella tillgångar, enligt standard nummer 3, särskiljas från goodwill och delas in och redovisas i separata poster i balansräkningen eller i noterna. Förut redovisades alla immateriella tillgångar som en del av goodwill. Med en immateriell tillgång menas en tillgång som har ett bestående värde för företaget, utan att vara synligt påvisbar.

Bakgrund: Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) är den vanligaste orsaken till allvarlig synnedsättning hos den äldre delen av befolkningen i Europa, och övriga högutvecklade delar av världen. Sjukdomen finns i två olika former, en torr och en våt. De främsta riskfaktorerna för sjukdomen är åldern och hereditet, och dessa faktorer kan man inte påverka själv. Påverkbara riskfaktorer som diskuterats är bl.a. rökning, högt blodtryck, övervikt, kostsammansättning och exponering av UV-ljus.

Max Weber talade om byråkratiseringen av det västerländska samhället som en process tätt sammanknippad med samhällsmoderniseringen och industrialiseringen. Byråkratiserings-processen inkluderar maximeringen av formell effektivitet, rationaliseringen av statligt styre och en betoning av institutionernas betydelse i historiska sammanhang, framför individuella egenskaper (karisma) hos härskarna. Denna process återspeglas mycket tydligt i det normerande fredsskapande som tar vid efter krig. Freden i Nystad 1721 uppvisar hur stor vikt tillmäts individerna som aktörer och hur den byråkratiska processen ännu var relativt outvecklad. Internationella maktstrukturer spelade stor roll för utkomsten av freden, som snarare hade karaktären av ett tillfälligt vapenstillestånd än ett institutionsbyggande internationellt fredsprojekt.

Syftet med arbetet är att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det går och få svar på varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka har ett speciellt utseende med en väldigt liten centralort i förhållande till kommunens storlek. De flesta av invånarna i kommunen bor i utbredda villaområden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gå in på vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. När man talar om Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvägar, stora köpcentrum och utbredda städer.