Sök:

Sökresultat:

377 Uppsatser om Integrerade vćrdplaner - Sida 18 av 26

"Jag vill ju bara att dom ska bli bra mÀnniskor" : En kvalitativ studie om la?rares arbete med och tankar om skolans va?rdegrund

Syftet med fo?ljande kvalitativa studie a?r att med hja?lp av intervjuer underso?ka la?rares arbete med och tankar om skolans va?rdegrund na?r det kommer till demokrati, fostran, ett ma?ngkulturellt samha?lle och ja?mlikhet. Fra?gesta?llningarna inkluderar a?ven en avsikt att studera hur undervisningen ga?r till, om denna enbart a?r planerad eller om de intervjuade la?rarna vittnar om icke planerade la?rsituationer. Metoden som anva?nds a?r semistrukturella intervjuer som sammansta?lls, transkriberas och analyseras genom att applicera Deweys teorier om intelligent action pa? resultatet.

Populationsbiologi av kronrost pÄ havre

Den genetiska diversiteten och populationsstrukturen hos svenska individer av Puccinia coronata, vilken orsakar kronrost i havre, undersöktes för att utreda hur viktig den sexuella reproduktionen Àr hos arten. Syftet med studien var att bidra till utvecklandet av integrerade vÀxtskyddsmetoder för havre. Provtagning skedde i sex havrefÀlt i mellansverige under sensommaren 2009 och 2014. En populationsstudie utfördes pÄ svenska prover med hjÀlp av mikrosatelliter utvecklade för amerikanska isolat. Utav 37 genetiska markörer anvÀndes 12 i denna studie för att analysera genotyper frÄn 108 olika prov. Samtliga insamlade prover var genetiskt unika vilket tyder pÄ stor genetisk variation.

OMX Nordiska Börs, en integrerad handelsplats. Vilket medlemsland erhÄller störst diversifieringseffekt ur ett portföljfrontsperspektiv?

Möjligheter till internationell diversifiering Ă€r en av de frĂ€msta drivkrafterna bakom den konsolidering och internationalisering mellan vĂ€rldens börser som sker idag. Även de nordiska börserna har speglats av denna utveckling. I Oktober 2006 invigdes OMX Nordiska börs och den svenska, danska samt finska börshandeln integrerades dĂ€rmed till en handelsplats. FrĂ„n ett teoretiskt portföljvalsperspektiv vĂ€xer dĂ€rmed respektive domestik marknad till ett gemensamt urval av de tre lĂ€ndernas noterade bolag. Fler investeringsmöjligheter borgar for diversifiering och dĂ€rmed reduktion av ickesystematisk risk.

Alla Àr inte stöpta i samma form : en studie om förskolepedagogens vision om en förskola för alla

Syfte: Syftet med denna studie var att presentera och diskutera nÄgra pedagogers vision om ?En förskola för alla?. Vad begreppet ?En förskola för alla? innebar för pedagogerna och hur de arbetade med verkstÀllandet av en förskola dÀr alla barn Àr vÀlkomna? Jag har dessutom studerat pedagogernas beskrivningar av deras arbete med integrering. För att komma fram till ett resultat har en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer som redskap anvÀnts.

Industrimiljö under omvandling : ett gestaltningsförslag av de offentliga miljöerna i Gustavsbergs hamn

Idag finns mÄnga nedlagda industrimiljöer som formats om för att fungera för nya ÀndamÄl. En del har övergÄtt till att bli bostadsomrÄden medan andra har blivit omrÄden för handel. Gustavsbergs hamn Àr en del av ett historiskt industriomrÄde för porslinstillverkning. OmrÄdet ligger i Gustavsberg som Àr centralort i VÀrmdö kommun. Kommunens geografiska lÀge Àr Stockholms lÀns inre skÀrgÄrd.

IFRS 3 - I vilken utstrÀckning följs upplysningskraven gÀllande rörelseförvÀrv tvÄ Är efter implementeringen?

Bakgrund: Ett flertal lĂ€nder runt om i vĂ€rlden har under de senaste Ă„ren drabbats av företagsskandaler, den kanske mest omtalade Ă€r Enronskandalen i USA. Även en allt högre grad av globalisering har lett till mer integrerade kapitalmarknader och dĂ€rigenom ett större behov av mer enhetliga redovisningsstandarder. IASB publicerade i mars 2004 IFRS 3, RörelseförvĂ€rv, vilken implementerades för koncerner noterade pĂ„ börsen i Sverige frĂ„n och med 1 januari 2005. IFRS 3 reglerar bland annat vilka upplysningar som ska lĂ€mnas i Ă„rsredovisningen om rörelseförvĂ€rv.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka i vilken utstrĂ€ckning bolagen inom segmentet Large Cap pĂ„ Stockholmsbörsen efterlever upplysningskraven avseende rörelseförvĂ€rv genomförda under 2006 i enlighet med IFRS 3 punkt 67 och 68.Teori: Den teoretiska utgĂ„ngspunkten Ă€r frĂ€mst teorin om informationsasymmetrin men Ă€ven intressentteorin och den institutionella teorin har legat till grund för uppsatsen.Metod: En granskning av bolagens Ă„rsredovisningar har genomförts och resultaten presenteras i ett flertal diagram dĂ€r de har klassificerats efter i vilken grad de följer upplysningskraven.Slutsats: Vid granskningen av bolagens Ă„rsredovisningar kan enligt författarna konstateras att företagen i tĂ€mligen hög grad följer samtliga upplysningskrav i enlighet med IFRS 3 punkt 67 och 68. I de första delarna av punkt 67 som berör namn, beskrivning, tidpunkt, andel röstrĂ€tt, och anskaffningsvĂ€rde har företagen till hög grad följt kraven om upplysning.

Integrerad rapportering : en jÀmförande fallstudie av tre skogsföretag

I och med att frÄgor rörande hÄllbar utveckling och hÄllbart företagande blivit allt mer aktuellt i dagens samhÀlle stÀlls allt högre krav pÄ företagen av deras intressenter. Detta har lett till att de flesta större företagen publicerar sÄ kallade hÄllbarhetsredovisningar dÀr de beskriver hur företaget arbetar med hÄllbarhet. PÄ senaste tiden har företag Àven börjat integrera sina hÄllbarhetsredovisningar i sina ordinarie finansiella Ärsredovisningar, sÄ kallade integrerade rapporteringar. Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om integrerad rapportering och dess för- respektive nackdelar. Den empiriska studien syftar till att ge en bild av vad olika företag anser om integrerad rapportering och hur de anvÀnder sig av den. Detta eftersom mÄnga företag inte riktigt vet vad integrerad rapportering egentligen innebÀr och dÀrför har svÄrt att tÀnka sig en implementering av den. Studien genomförs med hjÀlp av en jÀmförande fallstudie mellan tre stycken företag; Holmen, BillerudKorsnÀs och Sveaskog.

"VÀlkommen hem igen" - en undersökning av kvinnors identitetsförÀndring i det svenska samhÀllet

I vÄr undersökning ville vi belysa unga förtagenerations-invandrarkvinnors identitets förÀndring. Dessa unga kvinnor lever under inflytande av tvÄ kulturer dÀr deras identitetstillhörighet till sitt ursprung oftast bestÀms av ett essentialistiskt synsÀtt, vilket innebÀr att den definieras av ett gemensamt ursprung och en speciell kulturtillhörighet. Men kvinnorna i vÄr studie visar att deras identitet egentligen bygger mer pÄ ett konstruktivistiskt synsÀtt dÀr den kulturella identiteten inte bestÀms av en gemensam tillhörighet utan att identiteten förÀndras och omskapas hela tiden beroende pÄ den situation man befinner sig i. Vi har gjort ett urval dÀr vi har valt aktiva och kvinnor som har anstrÀngt sig för att integreras i det svenska samhÀllet och inte valt ?den traditionella hemmafrun?.

Det ska va' slÀtt!: attityder till vÀrdegrundsrelaterad undervisning inom vuxenutbildningen

Syftet med studien var att beskriva attityder till vÀrdegrundsrelaterad undervisning bland lÀrare inom vuxenutbildningen. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien var följande: Hur definierar lÀrarna skolans vÀrdegrund? Hur förhÄller sig lÀrarna kÀnslomÀssigt till vÀrdegrundsrelaterad undervisning? Integrerar lÀrarna vÀrdegrundsrelaterade frÄgor i den dagliga undervisningen? I sÄ fall hur? samt Föreligger det nÄgon skillnad i attityder gentemot vÀrdegrundsrelaterad undervisning mellan olika ÀmneslÀrare? Utöver dessa frÄgestÀllningar undersöktes Àven tÀnkbara yttre faktorer som kan pÄverka tillÀmpningen av vÀrdegrundsrelaterade frÄgor. Den metod som valdes var kvalitativ och innefattade dels en enkÀtundersökning och dels fördjupande intervjuer. Studieresultatet bearbetades huvudsakligen utifrÄn strukturfunktionalistisk teori samt de tre attitydkomponenterna kognitiv, affektiv och intentionell komponent, vilka dessutom diskuterades i förhÄllande till Festingers dissonansteori.

SÀrskolan eller integrering i grundskolan? NÄgra pedagogers tankar kring sÀrskoleelever och valet av skolform med förÀldrainflytande.

SÀrskola eller integrering i grundskola Àr en frÄga som förÀldrar till sÀrskoleelever kan stÀllas inför. NÀr en elev blir antagen till sÀrskolan och erbjuds en skolgÄng dÀr sÄ har förÀldrarna rÀtt att neka det, till förmÄn för en skolgÄng som integrerad elev i grundskolan. Genom tidigare studier har det visat sig att skola och vÄrdnadshavare kan ha olika uppfattning om vilken skolform som lÀmpar sig bÀst för en sÀrskoleelev. För pedagoger inom grundskolan kan det dÀrför vara betydelsefullt att fÄ en förstÄelse för sÀrskoleelever, deras vÄrdnadshavare och valet av skolform med förÀldrainflytandet och vilka konsekvenser det kan innebÀra, eftersom mötet med sÀrskoleelever och deras vÄrdnadshavare nÀr som helst kan bli en del i en pedagogs vardag. Syftet med undersökningen Àr dÀrför att fÄ ta del av nÄgra pedagogers tankar, attityder och erfarenheter av sÀrskoleelever, deras vÄrdnadshavare och valet av skolform med förÀldrainflytande, för att fÄ en förstÄelse utifrÄn dessa pedagogers perspektiv.

Beröring. Tala till barnets hud

Syftet med det hÀr arbetet har varit att dels fördjupa mina egna kunskaper om beröringens betydelse för mÀnniskan och mÀnniskans utveckling och dels att söka kunskap om vilka reaktioner som sker i kroppen vid positiv beröring. Kunskaperna kommer sedan att ligga till grund för mötet med mina elever i framtiden. Resultaten bygger pÄ lÀst litteratur inom omrÄdet och pÄ en intervju med en person som har stor erfarenhet av beröring och massage i skolan. Vi kan inte överleva om ingen rör oss, ingen ser oss, ingen bryr sig om oss. Beröring Àr inte bara vÀgen till kÀnslomÀssig kontakt, den taktila kommunikationen Àr ocksÄ relaterad till inlÀrning.

SkolgÄrden som ?undervisningsplattform?

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

Outsourca rÀtt - en modell i tre steg

Syfte: Att genom anvÀndning utvÀrdera en egenhÀndigt sammansatt modell. Modellen Àr baserad pÄ transaktionskostnadsteorin, resursbaserat synsÀtt och nÀtverksteori. Den Àr utformad för att ta fram underlag inför outsourcingbeslut och för utvÀrdering och felsökning av redan befintliga outsourcingrelationer. Att genom en fallstudie visa pÄ hur vÄr modell kan anvÀndas i praktiken. Vi hoppas pÄ sÄ sÀtt dels kunna guida lÀsaren i hur modellen ska anvÀndas, dels kunna upptÀcka och visa pÄ vilka eventuella brister och/eller begrÀnsningar modellen har.

Ringön: en stadsdel dÀr industrin fÄr plats : hur stadsutvecklingsprocesser kan medges i en tid av Äterindustrialisering

I det hÀr examensarbetet undersöks industrins plats i staden med Ringöns industriomrÄde i Göteborg som objekt för undersökningen. Arbetet tar upp flera anledningar till att ifrÄgasÀtta industriverksamhetens frÄnvaro i vÀstvÀrlden och, framför allt, i staden. I takt med att handel och tillverkning globaliserats, har avindustrialiseringen i vÀst blivit ett faktum. En stor del av tillverkningsindustrin har av ekonomiska skÀl flyttats till lÄglönelÀnder, och informationssamhÀllet har kommit att betraktas som industrisamhÀllets ersÀttare. I stadsbyggandet har detta tydligt visat sig i omvandlingen av tidigare industriella omrÄden till bostads-, kontors-, och handelskomplex. Denna utveckling, med industrins frÄnvaro i vÄr del av vÀrlden och dess stÀder, har börjat omvÀrderas av flera forskare. Det finns de som anser att tillverkningsindustrin mÄste komma tillbaka, bÄde av ekonomiska och miljömÀssiga skÀl.

Med historiskt perspektiv pÄ matematiken- Den kunskapsteoretiska grunden till ett historiskt perspektiv i matematikundervisningen

I skolans styrdokument, Lpo/Lpf 94 liksom i kursplanerna i matematik för grundskolans senare Är och gymnasieskolan, anges bl.a. att matematiken skall ge eleverna ?insikt i Àmnets historiska utveckling, betydelse och roll i vÄrt samhÀlle?. En studie av de teoretiska stÄndpunkter och argument som ligger till grund för formuleringar som denna visar att ett historiskt perspektiv pÄ matematikundervisningen framförallt kan motiveras utifrÄn tvÄ olika kunskapsaspekter, Ä ena sidan matematiken som bidragande till elevernas bildning och medborgerliga kunskaper, Ä andra sidan matematiken som bidragande till elevernas förstÄelse inte endast för ?skolmatematik? utan ocksÄ för de matematiska strukturer som finns integrerade överallt i vÄr kultur via teknik och infrastruktur.En studie av matematikhistoriens roll i undervisningen dels utifrÄn ett bildnings-, dels ett förstÄelseperspektiv, visar att det finns ett flertal motiv för att ta in historiska exempel och problemi matematikundervisningen.

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->