Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Varje år drabbas ungefär 50 000 personer i Sverige av cancer. Detta innebär att en halv miljon svenskar om året har en nära anhörig som drabbas. Cancersjukdomens inverkan på de närståendes liv är påtaglig. Förutom att bemöta och ta hand om patienten ska sjuksköterskan även uppmärksamma de närståendes upplevelser och behov. Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva nära en anhörig som drabbats av cancer.

Syftet med undersökningen är att studera ungdomars intressen och inställning till samhället, och dess institutioner, samt etiska ställningstaganden, rörande droger, brott och om att få respekt, i förhållande till i vilken miljö ungdomarna spenderar sin fria tid. Undersökningsfrågorna kretsar kring om något mönster kan ses, och hur det i så fall ser ut, när det gäller social inställning och intressen bland fritidsgårdsaktiva ungdomar i jämförelse med föreningsidrottade, i en mindre stad i jämförelse med en större, bland barn till föräldrar med låg respektive hög yrkeskvalifikationsnivå, separat respektive sammanboende, med etnisk svensk eller annan bakgrund samt vilket av dessa eventuella mönster som syns vara tydligast. Teoribakgrunden består av definitioner av de centrala begreppen social, prosocial, antisocial, yrkeskvalifikationsnivå,habitus, fält och olika former av kapital, samt teorier och tidigare forskning kring ungdomars attitydsbildning, stadier av moraliskt resonerande, samt fritidsgården och utveckling av antisocialt beteende. Studien har genomförts i form av intervjuer med användande av enkät under ledning. Urvalsgrupperna har bestått av sammanlagt 77 ungdomar, mellan 15 och 19 år, på två fritidsgårdar i södra Sverige (undersökningsgrupper) samt i idrottsföreningar på respektive orter (kontrollgrupper). När det gäller huvudanalysperspektiven syns föräldrarnas yrkeskvalifikationsnivå, efter en kvantitativ analys, ha störst samband med inställningen till polisen och mopedfortkörning i Lillstad (där arbetarbarnen har en närmast antisocial inställning). I övrigt visar fritidsgårdsaktivitet i jämförelse med föreningsidrottande på tydligast mönster med störst skillnader avseende inställning till polisen i Storstad samt för båda orterna när det gäller inställning till skolan och studieinsats samt intresset för musicerande. Ungdomarna på denna studies fritidsgårdar har en generellt prosocial inställning. I Storstad är inställningen överlag mer prosocial bland de fritidsgårdsaktiva än de lokala föreningsidrottarna i kontrollgruppen. Enda gemensamma undantaget är inställningen till polisen..

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Förskolegårdar med inslag av träd, buskar och kullar som är väl integrerade i lekplatser utgör stödjande miljöer för ökad fysisk aktivitet, ökad koncentration samt solskyddad utevistelse. OPEC är ett verktyg utformat för att bedöma förskolegården och dess potential för att fungera som en stödjande miljö på detta sätt. Syftet med studien var att kartlägga aspekter av utemiljön som rörde möjligheten till fysisk aktivitet, koncentration och förekomst av solexponering på förskolegårdarna i en kommun i södra Sverige samt att undersöka förskolepersonalens erfarenheter av den fysiska miljön på förskolegårdarna. Som fokus för studien valdes Eksjö kommun p.g.a. dess tillgänglighet.

Bakgrund: Användningen av teknikkonsulter inom svensk industri har ökat kraftigt under 2000-talet. Trots detta finns det en brist i forskningen gällande vilka anledningar som ligger bakom och vilka konsekvenser som kan följa av användningen av teknikkonsulter. Vidare finns det teoretiska indikationer på att teknikkonsulter inte är tillräckligt integrerade för att skapa den helhetsförståelse och vilja att kommunicera över avdelningsgränser som krävs i produktutvecklingen inom stora svenska industriföretag. Denna problematik har legat till grund för studiens syfte.Syfte: Studiens syfte är att utreda vilka motiv och behov som ligger bakom ett svenskt industriföretags nyttjande av extern kunskap i form av teknikkonsulter samt vilka konsekvenser som användningen av teknikkonsulter kan medföra för företagets tvärfunktionella arbete.Definitioner: Teknikkonsulter är olika typer av ingenjörer som hyrs ut företag för att arbeta tillsammans med de fastanställda inom framförallt produktutveckling.Genomförande: En fallstudie har utförts på två sektioner inom Scania R&D. Två representanter på chefsnivå inom varje sektion har intervjuats.Resultat: Studien har identifierat två motiv och fyra behov som är betydelsefulla för inhyrningen av teknikkonsulter i svenska industriföretag.

Det finns vissa svårigheter med marknadskommunikation inom offentlig sektor då produkten och kunden skiljer sig från den privata sektorn. För en stad kan exempelvis produkten ses som en social effekt och kunder ses som medborgare. Samtidigt kan inte medborgarna endast ses som kunder, då de också är delaktiga i skapandet av stadens produkt och varumärke, utan måste också betraktas som interna medarbetare. Svårigheter i marknadskommunikation inom offentlig sektor är dessutom att offentliga organisationer måste ta hänsyn till en mängd olika värden.Vi har studerat hur olika värden inom Borås Stad tar sitt uttryck i marknadskommunikationen och hur kommunikationen med medborgarna sker. Vi vill kartlägga kommunikationen för att se hur Borås Stad arbetar för att positionera sig som textilstad, i och med pågående satsningar på det textila klustret Textile Fashion Center.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka uppfattningar som några pojkar i årskurs 4 hade om hur arbetet med skrivplattan stöder dem i deras textskrivande. Studiens datainsamling avsåg att besvara två frågeställningar:? Hur uttrycker några pojkar att användandet av skrivplattan stöder dem när de skriver texter?? Hur beskriver några pojkar att skrivplatan förändrar motivationen till att skriva texter?Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv i vilket det är centralt att studera hur individer lär; både individuellt och i samspel. Detta samspel kan utgöras av andra människor men också av artefakter. Artefakten skrivplatta är central i denna studie.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Uppsatsen är en studie av det sätt på vilket författaren Johanne Hildebrandt har använts sig av den fornskandinaviska mytologin när hon skrivit sin trilogi om Freja och Valhalla. Hon har använt flera karaktärer, myter och beskrivningar från bronsålder, Skandinaviens i allmänhet och Sveriges i synnerhet, och lagt dem som grund för sina böcker. Hon väljer att vinkla boken ur ett feministiskt perspektiv och sätter stort fokus på matriarkatet. Ingen vet säkert hur samhället var uppbyggt för 2700 år sedan, och Hildebrandt såg sin chans att skriva boken ur ett perspektiv där kvinnan och Gudinnan stod i centrum.Hon har onekligen använt mycket från mytologin. Ju mer påläst man är om fornskandinavisk religion desto mer kopplingar märker man.

Denna studie kretsar kring tre andraspråkselevers samtal om texter. Studien är inspirerad av aktionsforskning och har haft ett uttalat syfte att utveckla författarens undervisning. Den har genomförts utifrån frågeställningarna: Hur påverkar muntligt textsamtal/elevstöttning den skriftliga produktionen hos andraspråkselever? Hur påverkar elevers textsamtal kvaliteten på skriftlig produktion av berättande text? Vad kan jag som lärare göra för att utveckla min nuvarande undervisning?De metoder som använts är dels observation av textsamtal samt analys av elevernas framväxande texter som en följd av textsamtalen. De analysverktyg som använts är dels utifrån Holmberg & Wirdenäs (2010) och dels utifrån Faigely & Witte (1981, refererad i Paulus 1999, se bilaga 5).Samtalsanalysen visar att eleverna förhandlade i texter avseende stavning, grammatiska strukturer men också avseende hur handlingssekvenser i en narrativ/berättelse kan utvecklas.

Uppsatsen behandlar ämnet affärssystem och studerar systemet med utgångspunkt från vårdföretaget Carema Omsorg. Affärssystem är en typ av informationsteknologi som har till syfte att integrera informationsflödet i en organisation för att skapa högre effektivitet och sänka kostnaderna. Mötet mellan en organisation och affärssystemet kan vara en mycket komplex process som bidrar till både negativa och positiva upplevelser för företaget. Syftet med studien är att undersöka hur Carema Omsorg upplever att affärssystemet har påverkat organisationen i förhållande till den teori som presenteras kring affärssystem som främst bygger på produktionsföretags erfarenheter av systemet. Problematiken ses utifrån att erfarenheter och kunskap om affärssystem främst bygger på produktionsföretagens upplevelser av affärssystemets påverkan på företaget. Den teoretiska infallsvinkeln är främst utifrån Davenport och Markus & Tanis som har publicerat ett flertal ansedda artiklar angående affärssystem. Studien har genomförts genom en empirisk undersökning i form av intervjuer och en enkätundersökning.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur elever ser på ämnet matematik och matematikundervisning. Vår ambition har även varit att få syn på vad elever finner lustfyllt och mindre lustfyllt med matematiken och matematikundervisning.Utgångspunkten till det valda ämnet är att många elever som slutar grundskolan inte når upp till betyget Godkänd i matematik (SOU, 2004). Med hjälp av enkätfrågor ställda till 30 stycken elever i år 4, varav 7 elever som ingår i en mindre undervisningsgrupp under matematiklektioner, försökte vi finna svar på våra frågor. De 7 elever som ingår i den mindre undervisningsgruppen har även svarat på enkäten utifrån hur de upplevde matematiklektionerna när de var integrerade i den stora undervisningsgruppen. Vårt syfte med detta har varit att göra en jämförelse mellan de olika gruppernas upplevelse.Resultatet av enkätundersökningen visade att majoriteten av eleverna i den mindre undervisningsgruppen tycker att matematik är "så där", vilket handlar om att eleverna upplevde matematik både som roligt och tråkigt.

Följande studie behandlar upplevelser av medarbetarskapet. Studiens syfte är attundersöka hur rättvisande den enhetliga bild av medarbetarskapet är som återges delsfrån litteratur i ämnet och från organisationers uppfattningar om medarbetarnasengagemang. Studien syftar även till att belysa om arbetsberikning i form av vidgat ansvaroch utökade arbetsuppgifter får effekt på upplevelsen av medarbetarskap. För att uppnådessa syften har jag använt mig av följande frågeställningar:- Finns olikheter eller likheter i upplevelsen av medarbetarskap hos medlemmar ilikartade arbetsenheter i en organisation?- Påverkar de enskilda arbetsuppgifterna upplevelsen av medarbetarskap och i så fallpå vilket sätt?För att sätta in studien i en kontext och anskaffa användbara verktyg till analysenkoncentrerade jag mig på Hällsten och Tengblads modell "medarbetarskapshjulet" för attdefiniera medarbetarskapets innehåll.

Denna studie a?mnar att bidra till fo?rsta?else kring gestaltningen av maskulinitet, detta genom en analys av samtida medierepresentationer av ma?n. Syftet med studien a?r att se hur maskulinitet gestaltas i tv-serien Sons of Anarchy. Fo?r att uppna? detta har de teoretiska begreppen hegemonisk maskulinitet och manlig homosocialitet operationaliserats i en tematisk analys av tre utvalda avsnitt av serien.