Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en Integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en Integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Ett flertal undersökningar i Skolverkets regi har de senaste åren visat på en negativ utveckling avseende elevers kunskaper och inställning till matematik ? ett ämne som allt oftare upplevs som svårt, tråkigt och verklighetsfrämmande. Jag har i denna utredning undersökt ett möjligt tillvägagångssätt för hur man som matematiklärare kan bryta denna utveckling, nämligen tillämpning av ämnesintegrering mellan matematikämnet och gymnasieprogrammens karaktärsämnen ? ämnen som eleverna ofta hyser ett större intresse för och mer konkret upplever ett mål och syfte med. Mitt syfte har varit att utreda vad en sådan ämnesintegrering innebär, om det kan vara en gynnsam undervisningsmetod som inspirerar eleverna och ökar deras motivation och intresse för matematik samt hur man praktiskt kan realisera ämnesintegreringen.För att besvara mina frågor har efterforskningar i befintlig litteratur och övriga pedagogiska publikationer i frågan kompletterats med enkätundersökningar och/eller intervjuer med såväl matematik- och karaktärsämneslärare som elever.

Antalet personer med blodsmitta ökar både globalt men även i Sverige. De vanligaste sjukdomarna orsakade av blodsmitta är Hepatit B (HBV), Hepatit C (HCV) och Humant immunbristvirus (HIV). Bemötandet från vårdpersonal är viktigt för att patienten ska få en positiv upplevelse av vården och sjuksköterskan har till uppgift att ge en god vård på lika villkor till hela befolkningen. Stigmatisering är kopplat till begreppet stigma som innebär en egenskap som avviker från våra normer på ett negativt sätt och leder till att en person inte accepteras i det sociala samspelet. Syftet med denna studie var att beskriva den samlade kunskapen kring stigmatisering hos personer med blodsmitta i vårdsituationer.

Jag börjar allt mer inse vattnets betydelse för sjöfarten.Så lär kung Gustav V ha sagt en gång i samband med dop av ett fartyg. Uttalandet har senare kommit att bli ett sätt uttrycka att något är så uppenbart att det knappast ens behöver sägas.Vilken betydelse har datorer för tänkandet? Frågan är relevant att ställa i en tid när datorer gör intrång på allt fler områden och har blivit en så naturligt Integrerad del av våra liv att användningen av dem sällan ifrågasätts. Svaret på frågan är dock inte lika uppenbart som den om vattnets betydelse för sjöfarten.Denna masteruppsats i yrkeskunnande och professionsutveckling rör sig i gränslandet mellan maskiner och människor och handlar om hur datorer och datoranvändning påverkar det mänskliga tänkandet och den mänskliga kunskapen. Utgångspunkten är den brittiske matematikern Alan Turings arbete och hans berömda artikel från 1950, med titeln Computing machinery and intelligens, där han definierar ett test (Turingtestet) avsett att kunna avgöra maskiners tankeförmåga.

Syftet med denna studie är att få en bredare förståelse kring hur små företag outsourcar sin ekonomifunktion samt anledningarna till val av outsourcing av delar eller hela ekonomifunktionen. Vidare ska studien belysa hur små företag behåller styrningen över ekonomifunktionen när den outsourcas.Det är en kvalitativ studie som utgår ifrån semistrukturerade intervjuer med nio små företag som outsourcar sin ekonomifunktion till en extern part. För att styrka undersökningen och få ett perspektiv från den externa parten har även två intervjuer på en redovisningsbyrå och på en bokföringsbyrå utförts, eftersom de erbjuder tjänster inom ekonomifunktionen. I studien har teorier och tidigare studier använts för att besvara problemformuleringen och syftet.Denna studie visar att alla små företag använder sig av en splittrad outsourcing istället för en Integrerad outsourcing vid outsourcing av sin ekonomifunktion. Orsaken till detta är små företag har möjligheten att utföra vissa delar av ekonomifunktionen internt.

Denna studie centrerar kring en lärares resa för att förändra sin undervisning, sitt tänkande och sina förhållningssätt i en formativ riktning. Syftet med studien är att stödja och dokumentera denna process. Det primära fokus kommer att ligga på lärarens erfarenheter, tankar och reflektioner kring denna omvandling. För att kunna hjälpa läraren och komma dennes upplevelser nära så användes en aktionsforskningsinspirerad metod. Denna metod utgör dessutom studiens sekundära fokus, där aktionsforskning som metod för utvecklingsarbete inom skolan diskuteras. Aktionsforskning där praktikern själv bedriver forskningen utgör alltså en central del av uppsatsen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en Integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Bakgrund: Dagens ungdomar utgör den första generation som växer upp med den nya digitala tekniken och den kan ses som Integrerad del av deras liv. Studier har visat att ungdomar uppskattar tillgång till hälsoinformation via Internet som annars kan kännas pinsamt att fråga efter personligen. De uppskattar även möjligheter att möta och utveckla relationer med andra människor via Internet. Ungdomar ställs inför olika utmaningar i övergången från barndom till vuxen ålder och psykiska och psykosociala problem ökar bland åldersgruppen i Sverige liksom i andra europeiska länder. För att utveckla Internet som en möjlig källa till hälsoinformation och socialtstöd är det viktigt att få information om ungdomars egna synpunkter och önskemål.Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om ungdomars inställning till Internets roll i främjandet av hälsa och välbefinnande.Metod: Fokusgruppdiskussioner genomfördes i sex grupper om totalt 26 ungdomar, 16-20 år och datamaterialet analyserades enligt modifierad grounded theory.

Uppsatsen syftar till att beskriva Gröna Lammets värdekedja samt dessframtidsutsikter. Gröna Lammet är en ekonomisk förening som är KRAV-certifierad.Problemen vi identifierade under arbetets gång handlar främst om värdekedjansuppbyggnad och vilka som ingår i den. Vidare ställde vi oss frågan: är helavärdekedjan ekologisk?Vi har utfört intervjuer och studiebesök i föreningens kedja för att skapa enövergripande bild av hur processen från djur till konsument fungerar. Intervjuobjektenvaldes framför allt efter tillgänglighet samt efter vilken information de skulle kunnatänkas ge oss.

Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling. För att möjliggöra en sådan undersökning har vi definierat begreppet hållbar utveckling som ett begrepp som innefattar en Integrerad syn på ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhåller sig till hållbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hållbar utveckling och kommit fram till att det är möjligt att skapa enhållbar utveckling främst inom ramen för den ekologistiska ideologin. Hållbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsättning mellan synen på tillväxt och ekologisk hänsyn.

In the early 1990?s more and more companies of the Swedish public sector were exposed to competition, and this started the debate on how such actions might affect the business and even society.The first chapter examines how the public sector and especially health care, is financed and managed. We also explore what it means to be exposed to competition and find that there are many different ways of exposing the public sector to competition. The study examines dental care as an example of a market with both publicly and privately owned companies. The purpose of this paper is to explore how publicly and privately owned health care companies view their relationship with their consumers.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en Integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en Integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Bakgrund: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och den patient hen vårdar är dynamisk och tillit är en Integrerad del i utvecklingen av förbindelsen. I skapandet av denna förbindelse, förklarad av Halldórsdóttir (1996) som ?bron?, kan hinder uppstå vilka hämmar utvecklingen och istället skapar det som Halldórsdóttir beskriver som en ?vägg?. Den komplexa bilden av personer som lider av missbruksproblematik och narkotikaberoende involverar samhällets stigmatisering, utanförskap samt fysisk och psykisk ohälsa relaterat till beroendet. Behandling av beroende involverar främst återfallsprevention och liknande annan långvarig ohälsa återkommer ofta symptomen vid uppehåll av behandlingen. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med narkotikarelaterad missbruksproblematik.