Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en Integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Syfte: Syftet med denna undersökning var att ur specialpedagogisk synvinkel kartlägga hur fem NO-lärare beskriver att de använder text i sin undervisning. Frågeställningarna var: Hur använder lärarna text i sin undervisning? Vilka läsförståelsestrategier undervisar lärarna om? Hur samverkar lärarna med specialpedagog kring elever med lässvårigheter? Vilket stöd efterfrågar lärarna för att utveckla sin undervisning? Teori: Då denna studie behandlar läsförståelse och undervisning, i vilken läraren har en aktiv roll och använder sig av dialog och kommunikation för att förklara fenomen och begrepp, har ett sociokulturellt perspektiv valts som teoretisk utgångpunkt.Metod: Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem NO-lärare verksamma på högstadiet i olika stadsdelar i en storstad. Intervjuerna utformades som samtal utifrån en intervjuguide som tog sin utgångspunkt i undersökningens syfte och frågeställningar. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades.Resultat: Resultatet visar att samtliga lärare i undersökningen beskrev NO-texter som abstrakta, faktaspäckade och en utmaning för eleverna att ta till sig.

Uppsatsens övergripande syfte är att granska kommunernas roll och självstyrelse i en föränderlig samhällsorganisation. Ansvarskommitténs reformförslag till ny samhällsorganisa-tion granskas genom att undersöka tidigare kommunindelningsreformer som genomförts i Sverige. Detta för att förstå de demokratiska effekterna av dessa förändringar.Resultat av den forskning som uppsatsen redovisar visar att reformerna har påverkat den kommunala demokratin, främst genom att antalet förtroendevalda har minskat samtidigt som antalet kommunala tjänstemän ökat. Avståndet mellan valda och väljare har växt. De svenska partierna har problem i hanteringen av den demokratiska processen och förank-ringen på den kommunala såväl som på den nationella nivån.Uppsatsens metod är en kvalitativ textanalys.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en Integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Malnutrition är en viktig faktor för utvecklande av trycksår. Äldre personer har samma behov av vitaminer och mineraler som yngre, men ofta en mindre aptit. Detta betyder att matens näringstäthet behöver vara hög för att täcka behoven. Fett, kolhydrater och proteiner är energigivande näringsämnen som behövs för kroppens grundläggande funktioner och som ger energi åt sårläkningen. Som omvårdnadsansvarig måste sjuksköterskan vara medveten om vad som påverkar risken att utveckla trycksår och vilka omvårdnadsåtgärder som kan minska uppkomst och påskynda läkning.

På en marknad där fler och fler aktörer slåss om konsumenternas uppmärksamhet räcker det inte längre att konkurrera genom ett uppdaterat sortiment och aggressiv prissättning. Den ökade vikten av att förmedla mervärden till kunden har bidragit till att varumärkesbyggande fått ökad betydelse under de senaste åren. Ett varumärke är en tillgång som sänder ut företagets värderingar till kunden som förhoppningsvis tilltalas av den image varumärket förmedlar. En metod för företaget att stärka sitt varumärke är att genomföra en omprofilering, vilket innebär att företaget tillämpar en strategi där de vill ändra sin image och signalera till kunder och andra intressenter att företaget förändrats.Trots att omprofileringens syfte är att ändra kundens uppfattning om varumärket till det bättre innebär en omprofilering svårigheter och det är vanligt att företag som tillämpar strategin misslyckas. En av svårigheterna i att skapa önskad image är komplexiteten i kommunikationen till kunden, det är kundens samlade erfarenheter från varumärket som skapar kundens uppfattning.

 I dagens skola finns det elever med Aspergers syndrom som är Integrerade. För dessa elever krävs ett annat tankesätt hos de verksamma lärarna. Eftersom Aspergers eleverna har svårigheter med motoriken, det sociala samspelet och behöver en tydlig struktur för att kunna känna sig inkluderade krävs det att lärarna i Idrott och Hälsa tänker utefter dessa elever i sin planering.Vårt huvudsyfte med studien är att studera hur lärarna i Idrott och hälsa arbetar för att skapa en inkluderande idrottsundervisning för elever med Asperger syndrom. Ett delsyfte är att studera hur skolmiljön är anpassad utefter elever med Aspergers. Det visar sig i olika tidigare studier att lärarna ute på skolorna bör arbeta på vissa sätt för att elever med Aspergers syndrom skall känna sig inkluderande.

Då allt fler mobiltelefoner med Integrerad digitalkamera sprider ut sig bland allmänheten skapas ökade möjligheter för många människor att spontant kunna fotografera sina omgivningar. Kameratelefonen är dessutom svår att skilja från en vanlig mobiltelefon, vilket gör att en person kanske inte ens vet om att denne blir fotograferad. Genom kameratelefonernas kommunikationsteknik kan sedan dessa bilder enkelt spridas via Internet eller annat medium och nå tusentals mottagare.Den personliga integriteten kan på så sätt hotas av kameratelefonernas användning. Målsättningen med uppsatsen var att undersöka vilken effekt kameratelefoner kan ha på den personliga integriteten samt diskutera hur dessa eventuella effekter kan komma att förändras över tiden, i takt med att allt fler använder kameratelefoner. Uppsatsen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med forskare och lektorer från den akademiska världen, journalister, politiker, näringslivsrepresentanter och privatpersoner.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en Integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en Integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Laborativt arbete som en Integrerad del av undervisningen har sitt ursprung i 1800-talet och har länge använts för att bekanta elever med naturvetenskapliga fenomen och koncept. Samtidigt har det länge pågått en diskussion kring nyttan med laborationer i den naturvetenskapliga utbildningen. Idag finns få studier som beskriver bedömning av laborativt arbete och lärare har väldigt lite stöd i forskningen vad gäller ?god? bedömning av laborativa moment. Det gäller såväl vad som ska bedömas i samband med laborationer, som hur dessa mål ska bedömas.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett utbrett problem i samhället, och det har visat sig att personer med psykisk ohälsa löper större risk att drabbas av somatisk ohälsa än övriga individer. Den ökade risken för samsjuklighet innebär att dessa personer med multipla behov kommer vårdas inom den somatiska vården och således något som allmänsjuksköterskor möter i sitt arbete. Sjuksköterskor inom somatisk vård behöver därför vara förberedda att vårda patienter med samtidig somatisk och psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykisk ohälsa som vårdas inom somatisk vård. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga originalartiklar, tre kvantitativa och sju kvalitativa.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en Integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en Integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Den här studien bygger dels på en narrativ analys av artiklar i Smålandsposten och deras gestaltning av Orrefors Kosta Boda, dels på en fallstudie över Orrefors Kosta Bodas externa och interna kommunikation där den externa kommunikationen hamnar i fokus. Problemformuleringen ställer följande frågor:Hur konstruerar de lokala medierna bilden av Orrefors Kosta Boda och vad är det som utmärker deras texter?? Kan en organisation få publicitet i de lokala medierna utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi och hur går det att förstå detta?? Om Orrefors Kosta Boda använder sig av kommunikativa strategier för att synas i de lokala medierna, vilka är dessa?? I vilken uträckning har Orrefors Kosta Boda AB samma budskap till sina medarbetare som till medier?? Vilken relation och kommunikation har Orrefors Kosta Boda med de kommuner där de har sin verksamhet?Studien bygger på fem olika nyckelord: organisationskommunikation, ledarskap, strategisk kommunikation, Integrerad kommunikation samt mediekonstruktioner ? narratologi.Resultatet visar att det går att få publicitet utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi gentemot medier. Det finns flera andra faktorer som spelar in förutom en riktad marknadsföring. I det här fallet har Orrefors Kosta Boda blivit uppköpt av New Wave Group som har skapat stort intresse i både medier och affärsvärlden.