Introduktion: Från och med januari 2005 ska alla noterade moderbolag inom EU ha anpassat sig till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Syftet med IFRS är att med hjälp av internationella regler skapa en enhetlig, integrerad och mer effektiv europeisk kapitalmarknad. I och med övergången till IFRS är EU nu världens största region med gemensamma redovisningsprinciper. Syftet med studien är att identifiera och klarlägga om merarbete har uppkommit för svenska noterade företag i och med anpassningen till de nya IFRS-standarderna samt att ge en generell bild av posten IAS 19, Ersättningar till anställda.Metod: För att uppnå syftet med vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ inriktning i form av intervjuer. De fyra företagen som intervjuats finns i Jönköpingsregionen.Teoretisk referensram: Teorin presenteras i tre större avsnitt; harmonisering, IFRS samt IAS 19.

Arbete som fokuserar på stadens fysiska strukturer samt stadens funktioner inom ett område i centrala Norrköping. I arbetet redovisas dels en allmänteoretisk beskrivning av begreppen hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer och stadens funktion, och därefter en analys av det aktuella planområdet utifrån dessa aspekter. Inledningsvis återges grundläggande historie-, och nutidsbeskrivning av Norrköping samt problembeskrivning för det planområde som uppsatsen avser ge förbättringsförslag för. Uppsatser ger även fördjupad kunskap i såväl allmänteoretiska som platsspecifika ämnen så som hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Informationen är hämtad hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Det planförslag som presenteras i arbetet syftar till att itergrera de olika delarna i centrala Norrköping ur planeringssynpunkt samt ge ett tryggare och livligare centrum i Norrköping med ett ökat flöde av folk och där vissa kvarter inte bara passeras förbi obemärkta utan även ger invånarna anledning att stanna till. Planförlaget analyseras därefter utifrån både långsiktiga och kortsiktiga konsekvenser för samtliga olika faktorer som tagits upp tidigare. Här skall man tydligt kunna se hur väl planförslaget uppfyller sitt syfte.

Syftet med uppsatsen är att belysa SET (social och emotionell träning), dess metod och hur den används i undervisningssammanhang och vad den enligt grundaren ger för resultat. Undersökningen utfördes på två olika grundskolor. Metoden för undersökningen blev intervjuer med två grundskolelärare, samt en biträdande rektor. Dessutom gjordes en textanalys av läromedlet Livsviktigt, samt en intervju med författaren. Resultatet som kom fram i intervjuerna och textanalysen, samt litteraturdelen visade att social och emotionell kompetens behövs i skolan.

Denna studies huvudsyfte är att ta reda på hur pedagoger planerar och arbetar med att hos sina elever utveckla de fem stora förmågorna inom matematik. Dessa fem förmågor är: Begreppsförmåga, kommunikationsförmåga, procedurförmåga, analysförmåga samt metakognitiv förmåga.För att finna svar på den frågeställning som studien har, gällande hur planeringen och arbetet med förmågorna ser ut, användes en kvalitativ forskningsmetod. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger samlades data in. De data som intervjuerna genererade analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning och litteratur inom området.I den tidigare forskningen och litteraturen presenteras hur en planering och arbetet med de fem stora förmågorna kan och bör se ut. I studien presenteras även en bakgrund till begreppet The Big Five samt hur dessa kan och bör planeras och arbetas med i relation till matematiken.Avslutningsvis presenteras de resultat som framkommit.

I ett samhälle som allt mer belyser vikten av att minska människans påverkan på sin omgivande miljö, har en grönare transport blivit en stor del i planeringen och satsningen på den hållbara staden. I den satsningen är cykeln en viktig del som inte bara kan bidra till en bättre fysisk och mental hälsa hos sina medborgare utan även bidra till en klart bättre levnadsmiljö genom bättre luftkvalitet, minskat buller, större social samhörighet och fler jobb (WHO, 2014). En satsning på cykelvägnätet kan därmed också rädda liv både genom förbättrad hälsa men även genom större säkerhet och trygghet för cyklisten. Arbetets syfte är att sammanfatta och beskriva aktuella metoder för ett välfungerande och effektivt cykelvägnät, med frågeställningen: Vilka metoder för planering av ett effektivt och användarvänligt cykelvägnät används idag? Sammanställningen har resulterat i fem olika kriterier som cykelvägnätet behöver uppfylla för att kunna säkra cykelns framtid som transportmedel. Dessa fem kriterier, direkthet, säkerhet, attraktivitet, sammanhang och komfort, kommer ursprungligen från Nederländerna och en av deras tidiga policydokument om hur cykeln skall hanteras i stadens infrastruktur.

Den här uppsatsen har undersökt om det går att genomföra effektivitetsförbättrandeåtgärder i samband med traditionellt vägbyggande genom att utnyttjamoderna datorprogram för att planera masstransporter. Detta skullekunna resultera i minskad energiförbrukning och därmed också mindre koldioxidutsläpp.Uppsatsen består av två delar, där den första delen är en litteraturstudiesom ger en bakgrund till hur traditionellt vägbyggande går till. Deområden som beskrivs är planering, produktion, materialegenskaper och statligreglering. Uppsatsens andra del består av en fallstudie av Riksväg 73, mellanStockholm och Nynäshamn, där ett datorplaneringsprogram (DynaRoad)har använts. Programmet har utnyttjats för att göra en optimering av masstransporternavid byggandet av delsträcken Överfors - Lässmyran.

I denna uppsats undersöks hur några musiklärare går tillväga för att bygga en fungerande blåsorkesterverksamhet i de musik- och kulturskolor de är verksamma. Vad lärarna anser om planering, vilka mål de har med verksamheten samt hur de arbetar för att uppnå sina mål är frågor som besvaras i uppsatsen. Resultaten diskuteras med utgångspunkt i teorier om samspel och ledarskap. Datamaterialet består av intervjuer med fyra musiklärare på tre olika musik-/kulturskolor. Två av skolorna finns i Sverige och en i Norge.

Syftet med denna studie har varit att ge underlag till att utveckla pedagogiken kring att arbeta med högt presterande musikelever i heterogena elevgrupper på högstadiet. I studien har jag intervjuat tre musiklärare på olika högstadieskolor i landet, för att genom tolkning och analys av deras svar i min slutsats försökt se handlingsmönster och effekter av deras undervisning.Resultatet visade att två av lärarna använde sig mer av sin improvisationsförmåga i klassrummet, än av att planera för den heterogena grupp de skulle möta. Den tredje läraren planerade mer i detalj för att möta högt presterande elever. Metoderna som lärarna använde sig av i klassrummet var dels att hitta svårare musikaliska utmaningar för dessa elever, men också metoden att använda nämnda elever som hjälplärare. Resultatet visade också att högt presterande elever får mindre lärartid än andra, och att dessa elever ofta övar och spelar vid sidan av grundskolan.I diskussionen har jag analyserat resultatet och dragit slutsatserna att lärare i sin planering bör möta de utmaningar som högt presterande elever behöver i musik, och att också ge tid till detta i sin planering.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av världens vanligaste ämnesomsättningssjukdomar. WHO uppskattar att 180 miljoner människor världen över lider av sjukdomen i någon form. En siffra som beräknas fördubblas fram till år 2030. Socialstyrelsen menar att det övergripande målet för behandling är att förhindra akuta och långsiktiga komplikationer med bibehållen fysisk och psykisk hälsa. Vidare bör vårdpersonal ha en väl integrerad kunskap om olika aspekter av sjukdomen samt arbeta för en god kontinuitet i vården.

Denna uppsats är en upptäcktsstyrd fallstudie av jämförande typ inom vilken tre kommuners vindkraftsplaner studeras. Syftet med arbetet är att studera kommunernas hantering och ställningstaganden kring vindkraftens visuella påverkan på landskapet samt ljudnivåerna. Arbetet har genomförts med hjälp av en fallstudie där de tre utvalda kommunernas hantering och ställningstaganden kring vindkraftens påverkan på landskapet samt ljudnivån har analyserats för att sedan jämföras med varandra. Analysen har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. De studerade kommunerna har valts ut utifrån energiföretaget O2:s ranking av Sveriges kommuners vindkraftspotential.

Bakgrunden till mitt val av Karlskrona som arbetsområde är ett intresse för hur förbättringar av cykelvägnätet kan öka förutsättningarna för användningen av cykeln som transportmedel i min hemstad. Karlskrona har en god potential att bli en mer aktiv cykelstad. Trots att staden har en speciellt form med sin placering på ett antal öar är den ändå väl samlad på en begränsad yta. Klimatet är bättre än för många andra cykelorter i Sverige, även om vinden är ett påtagligt inslag stora delar av året. I den teoretiska delen redogör jag för de vilkor och förutsättningar som gäller för planering av cykelvägar.

Detta examensarbete undersöker hur man med hjälp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsättningar för trygghet och säkerhet i 60-talens bostadsområden. Som ett exempelområde har Dalbo i Växjö använts. Efter en historisk och teoretisk genomgång presenteras förslag till förändringar som kan gynna tryggheten och säkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förändringsarbeten i socialt utsatta område ges. Den visar att den samhällsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhällspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan på vad som byggdes. Erfarenheter från förändrings-arbeten visar att det krävs ett multisektoriellt arbetssätt för att lyckas i de mest utsatta bostadsområdena.

Stadsförnyelse i innerstadsnära läge. Utarbetning av en strukturplan för stadsdelen Rothenburgsort i Hamburg.

Landskapsarkitektur påverkar den fysiska miljöns utseende och funktion och därmed hur människor lever sina liv. Den här uppsatsen har skrivits för att undersöka hur ett genusperspektiv kan användas inom landskapsarkitektur. Målet är att mer specifikt undersöka hur planering och gestaltning kan bidra till en jämställdhetsfrämjande aktivitetspark. Idén bakom uppsatsen kommer dels från mitt eget intresse för hur landskapsarkitektur kan användas som ett redskap för samhällsförändring. Dels kommer det från en specifik förfrågan från Fritidsförvaltningen i Landskrona som vill undersöka hur en skejtpark skulle kunna locka en bredare målgrupp.

På operativ och högre taktisk ledningsnivå inom den svenska Försvarsmakten användsidag ledningssystemet Sweccis, Swedish Command and Control Information System.Detta system kan användas till planering och genomförande av insatser inom riketsgränser. Sweccis samlar ett antal funktioner, exempelvis en kartfunktion, ettgeografiskt informationssystem, en logistik-funktioner och en portal förinformationsspridning, i ett system. Till skillnad från tidigare system som använts förledning på högre nivå inom Försvarsmakten är Sweccis ackrediterat för att hanteraHemlig/Secret-information.Sweccis syftar till att möjliggöra funktionen ledning på operativ och högre taktisknivå, i enlighet med de doktriner som Sverige idag använder. Målet är att samordnafysiska faktorer, exempelvis våra arméförband, för att genomföra aktiviteter som skallleda till effekter hos motståndaren. Dessa effekter skall sedan kunna utvärderas för attanvändas som grund för ett kommande genomförande tillsammans med yttre faktorer,så som en ny uppgift från en högre chef.