Centrala SkellefteÄ har en rutnÀtskaraktÀr och i stadens periferi Äterfinns en trÀdstruktur. Denna uppdelning av olika strukturer bidrar till en fragmentering mellan stadens centrum och periferi, TrÀdgÄrdsgatan som löper i nord-sydlig riktning har potential att minska denna barriÀr. För att kunna minska denna barriÀr mÄste vi vara medvetna om att TrÀdgÄrdsgatan Àr ett offentligt rum kopplat till staden som helhet. Arbetet har resulterat i ett förslag, dÀr redovisas hur TrÀdgÄrdsgatan har potential att utvecklas för att minska den fragmentering som finns i staden. Resultatet fokuserar inte bara pÄ TrÀdgÄrdsgatan som ett stadsrum, utan Àven som stadsrum kopplad till staden som helhet.

VÄrt huvudsyfte med studien var att undersöka om praktisk matematikundervisning i idrottshallen kan motivera och stÀrka elevers lÀrande. Undersökningen utfördes med enkÀter i fyra Ärskurs sju klasser, med totalt 72 elever i samt intervjuer med fyra lÀrare, pÄ tvÄ olika grundskolor i södra Sverige under perioden januari-februari 2008. Eftersom urvalsgruppen var liten, kan vi inte dra nÄgra generella slutsatser. Bakgrunden till vÄr undersökning var att vi hade fÄtt uppfattningen om att praktisk matematikundervisning inte förekom sÄ ofta i grundskolan. Studien visar att lÀrarna anvÀnder praktiska undervisningsmetoder som ett stöd för att fÄ djupare förstÄelse hos eleverna.

Syftet med denna litteratur studie var att undersöka om den preoperativa patient- informationen hade nÄgon effekt pÄ patientens oro, samt om den preoperativa informationen och oron hade nÄgon inverkan pÄ patientens postoperativa smÀrta. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie. Resultatet var baserat pÄ tio vetenskapliga artiklar av kvantitativ design. Litteratur sökningen gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Cochrane Library Resultatet visade att patienter som fick sjukhusets rutininformation i kombination med specifik preoperativ information hade en statistisk signifikant lÀgre grad av oro under sjukhusvistelsen. Studien visade Àven att patienter som fick specifik preoperativ information hade signifikant lÀgre grad av postoperativ smÀrta..

Syftet med vÄr uppsats var att visa förÀldrabegreppets mÄngfacettering och vi exemplifierade förÀldraskapet genom att studera lesbiska förÀldrar som fÄtt barn genom insemination. För att uppnÄ syftet gjordes bÄde litteraturstudier och kvalitativa respondentintervjuer. Studien hade ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, rÀttsligt baserade perspektiv och ett visst barnperspektiv som teoretiska utgÄngspunkter. Dessa nyttjades Àven som analysverktyg och för att utforska motsÀgelserna i vÄrt material anvÀndes ett dialektiskt analysverktyg. Materialet analyserades enligt en ad-hoc metod.

Det hÀr arbetet undersöker anvÀndandet av informationsteknik sÄ som datorer, internet och digitala lÀrresurser i skolors undervisning, med fokus pÄ grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebÀr att varje elev fÄr tillgÄng till en egen dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur det Àr att arbeta pÄ en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT pÄverkar undervisningen dÀr. Svaren pÄ denna frÄgestÀllning fÄs genom ett antal intervjuer med grundskollÀrare som arbetar i ?en till en?-projekt.

Syftet med denna undersökning Àr att belysa flickor och pojkars upplevelser och tankar kring deras lÀsutveckling. Finns dÀr skillnader i flickors och pojkars lÀsutveckling? Syftet Àr Àven att belysa pedagogers upplevelser och hur de arbetar för att frÀmja elevers lÀsutveckling. Denna undersökning har visat att elevers lÀslust skapas av inre bilder och det Àr nÄgot som pedagoger mÄste frÀmja i elevers undervisning för att skapa goda lÀsare. Elevers val av litteratur styrs utav deras intressen och Àven det bör beaktas.

I skolverkets styrdokument för de yrkesförberedande gymnasieprogrammen Àr det tydligt attmatematikundervisningen ska integreras med de aktuella karaktÀrsÀmnena. En genomgÄng avlitteratur i Àmnet, bland annat rapporten Fem gymnasieskolor under omvandlingstryck, visar attskolan har svÄrt att leva upp till denna integrering. Rapporten visar att svÄrigheterna Àr störstinom matematiken. Lundin (2008), Mouwitz, Emanuelsson & Johansson (2003) Mouwitz(2004) menar att matematikundervisningen och skolmatematiken Àr mycket traditionsbundenoch Àmnesfokuserad. En integrering innebÀr att undervisningen blir elevfokuserad och att manlÀmnar den traditionella matematikundervisningen.

HÀlso- och sjukvÄrden stÄr inför en stor utmaning, bÄde i Sverige och i vÀrlden. Kraven ökar pÄ bÄde kvalitet, sÀkerhet och effektivitet. Informatik Àr ett vÀrdefullt verktyg för att hantera dessa nya krav. Trots det nyttjas inte den tillgÀngliga informations- och kommunikationsteknologin fullt ut. Den hÀr systematiska litteraturstudien undersöker vilken betydelse informatik har för omvÄrdnadsarbetet, ur sjuksköterskor verksamma i svensk hÀlso- och sjukvÄrds perspektiv.

Jordbrukets miljöpĂ„verkan genom diffusa lĂ€ckage och transport av nĂ€ringsĂ€mnen Ă€r ett problem som det arbetas aktivt med pĂ„ nationell, regional och lokal nivĂ„. I Sverige berĂ€knas jordbruket stĂ„ för 43 % av de totala kvĂ€veutslĂ€ppen samt 44 % av de totala fosforutslĂ€ppen. Stor del av dessa utslĂ€pp transporteras till havet dĂ€r de bidrar till övergödning och algblomning. Östersjön Ă€r det hav som fĂ„r ta emot utslĂ€ppen dĂ„ de transporteras hit med floder, Ă„ar och grundvatten. Samtidigt anses jordbruket behöva öka matproduktionen för att tillgodose en vĂ€xande befolkning.

Att utveckla hÄllbart innefattar att behoven hos den nuvarande generationen möts utan att Àventyra framtida generationers möjligheter. En integrerad syn pÄ hÄllbarhet Àr viktig eftersom de tre dimensionerna (ekologisk, ekonomisk och social) Àr förbundna med varandra. SamhÀllet stÀller krav pÄ arbete kring hÄllbarhetsfrÄgor och att företag tar ansvar för sina organisationer. Offentliga upphandlingar innehÄller krav pÄ att företag kommunicera sitt arbete kring hÄllbar utveckling. Studien visar pÄ att IT- företag kÀnner denna press och de arbetar stÀndigt med att förbÀttra sÀttet de kommunicerar och presenterar arbetet kring hÄllbarhet.

Syftet med arbetet har varit att söka svar pÄ vÄr problemformulering samt att fÄ en större inblick i Àmnet EQ; emotionell intelligens. VÄra frÄgestÀllningar var: · Vad Àr EQ?· Hur kan man arbeta med EQ i skolan? · PÄ vilket sÀtt behövs EQ i skolan? Vi har i vÄr litteraturstudie valt att utgÄ frÄn den emotionella intelligensens fem grundbegrepp; att hantera sina kÀnslor, sjÀlvkÀnnedom, motivation, empati och social kompetens. Vi har valt att göra en etnografisk fallstudie och en kvalitativ enkÀtundersökning. Det Àr hÀr vi har lagt vÄr betoning pÄ EQ i skolan.

SammanfattningI det hÀr examensarbetet undersöker vi IT som verktyg i skolan.  Hur lÀrare anvÀnder sig av dator, smartboard, smartphone, surfplatta eller digital kamera, dessa kallar vi digitala redskap, i undervisningen. En smartboard Àr en interaktiv tavla med touchfunktion som Àr kopplad till en dator och projektor. VÄrt syfte Àr att undersöka i vilken omfattning de digitala redskapen integreras i undervisningen och de frÄgor vi stÀller oss Àr: I hur stor omfattning anvÀnder sig lÀrare av digitala redskap i undervisningen? Hur beskriver lÀrare sina möjligheter- tankar kring-att anvÀnda IT i undervisningen? Det material studien bygger pÄ Àr inhÀmtat genom intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor. IntervjufrÄgorna Àr utformade efter den litteratur vi lÀst och utifrÄn det vi vill undersöka.

Examensarbetet handlar om hur det Àr att som lÀrare ha en individualintegrerad elev i sin klass. PÄ 1800-talet gick bÄde lindrigt förstÄndshandikappade och normalbegÄvade elever i folkskolan. Under flera decennier var de förstÄndshandikappade pÄ institutioner för att skydda dem frÄn samhÀllet men ocksÄ för att samhÀllet skulle skyddas frÄn dem. Nu förekommer det flera varianter av undervisningen för de förstÄndshandikappade parallellt, dels sÀrskolor dÀr det bara Àr förstÄndshandikappade i klassen, dels att förstÄndshandikappade undervisas tillsammans med normalbegÄvade elever i normalklass. Tyngdpunkten för intresset i arbetet ligger pÄ de elever som Àr integrerade i normalklass.

Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrars instÀllning till höglÀsning, yttre betingelser kring höglÀsning och val av litteratur samt anvÀndning av tekniska hjÀlpmedel. Studien har baserats pÄ en enkÀtundersökning som besvarats av 77 förÀldrar med barn i Äldrarna sex till tio Är. Resultatet visar att i stort sett alla förÀldrar lÀser högt för sina barn nÄgon gÄng i veckan och att de anser att höglÀsning framför allt frÀmjar barns sprÄk- och lÀsutveckling. De menar ocksÄ att höglÀsning ger en stunds gemenskap med barnet och stimulerar till samtal kring Àmnen som tas upp i böckerna. FörÀldrarnas höglÀsning minskar för Àldre syskon som uppnÄtt egen lÀsförmÄga och orsaken till detta Àr bland annat yngre syskons val av litteratur, att förÀldrarna anser att barnet ska trÀna upp sin egen lÀsfÀrdighet och tidsbrist hos förÀldrarna.

Syftet var att undersöka hur chefer och medarbetare upplever att stödet Àr anpassat för att hjÀlpa unga vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning, samt om det behöver förbÀttras för framtiden. Det genomfördes med kvalitativ ansats dÀr tvÄ chefer och tvÄ omsorgsassistenter intervjuades med stöd av en intervjuguide. Intervjuguiden tÀckte de fyra teman normalisering, identitet, utanförskap och socialt tillhörighet. Resultatet analyserades via en induktiv tematiserings metod och via teorierna KASAM och empowerment. Det mest framtrÀdande resultatet var att informanterna Àr ense om att stödet har brister och inte Àr anpassat till den valda mÄlgruppen, speciellt nÀr det kommer till sjÀlvbestÀmmande, familjebildning och arbetsmarknaden..