Förskoleklass infördes som en valfri skolform 1998. Avsikten frÄn regeringens sida var att förskoleklassen skulle fungera som en bro mellan förskola och skola, men forskning och undersökningar har visat att det inte riktigt blev som det var tÀnkt, utan att skolans traditioner har krupit ner i Äldrarna. Förskoleklassen styrs sedan 2011 av del ett och tvÄ i Lgr 11 vilket innebÀr att eleverna ska ges möjlighet att utvecklas mot de övergripande mÄlen i lÀroplanens andra del, men avsaknad av tydliga riktliner och brist pÄ definition har bidragit till förvirring över hur verksamheten ska bedrivas. Det finns renodlade förskoleklasser och integrerade klasser F-1 och F-2. Verksamheten sker pÄ de flesta platser i skolinriktad miljö vilket eventuellt kan innebÀra en kulturkrock mellan olika skolkulturer.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur pedagoger i förskolan resonerar kring anvÀndningen av portfolio i den praktiska verksamheten. Syftet Àr Àven att analysera vilken funktion berörda pedagoger anser att portfolion har. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativ undersökning genom enkÀter. Vi har utfört studien bland frivilliga förskolor som arbetar med portfolio. I uppsatsens bakgrund behandlas litteratur som beskriver hur pedagoger kan arbeta med portfolio, det vill sÀga sÄdant som rör portfolions syfte, innehÄll, verktyg och arbetssÀtt.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur lÀrosÀten arbetar med att föra in digitala lÀrresurser som en integrerad del i den nya lÀrarutbildningen, enligt den Digitala agenda som lades fram av regeringen 2011. Studien undersöker hur bÄde lÀrarutbildare och lÀrarstudenter fÄr kompetenshöjning i digitala lÀrresurser. För att uppnÄ syftet har en kvalitativ studie genomförts genom telefonintervjuer med Ätta personer med inblick i lÀrosÀtenas strategier och tankar kring digitaliseringen av den nya lÀrarutbildningen. Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en strÀvan hos lÀrosÀtena att höja den digitala kompetensen hos bÄde lÀrarstudenter och lÀrarutbildare men det finns en tröghet i progressionen bÄde organisationsmÀssigt och personalmÀssigt. Slutsatsen Àr att det krÀvs en tydlig strategi och styrning i digitaliseringsarbetet och samtidigt lÀgga stor vikt vid att bygga upp en medvetenhet om de digitala lÀrresursernas möjligheter..

Under höstterminen 2013 har Stefan Erlandsson och Louise Andersson, designingenjörsstudenter pÄ Högskolan i Skövde, utfört ett produktutvecklingsprojekt i samarbete med entreprenören Lars Willebrand. MÄlsÀttningen för projektet var att utveckla ett lyftverktyg som ska komplettera Willebrands produktserie bestÄende av; travers, svÀngkran, plÄtbyrÄ och lyftverktyg. Lyftverktyget ska vara anpassat för att anvÀndas i kombination med en plÄtbyrÄ, vilket innebÀr att det kommer anvÀndas till att lyfta material frÄn höga och lÄga höjder. Lyftverktyget mÄste dÀrmed konstrueras i syfte att underlÀtta för anvÀndaren och undvika arbetsskador som kan uppstÄ vid dessa lyft. Lyftverktyget ska Àven kunna anpassas till kunder som endast avser att lyfta skivformade produkter i midjehöjd.Projektet inleds med en förstudie dÀr mycket fokus lÀggs pÄ ergonomi och anvÀndaren.

Undersökningens huvudsyfte Àr att ta reda pÄ hur författare sjÀlva förhÄller sig och pÄverkas av masskulturens inverkande faktorer. Idag pÄgÄr en aktiv debatt och en kamp, inom det litterÀra fÀltet, om vad som skall fÄ rÀknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive lÄg litteratur. DÀrför Àr det viktigt att ta reda pÄ hur författarna sjÀlva tÀnker om sina texter eftersom det trots allt Àr de som stÄr bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer prÀglas av ett stort utbud, blir den hÄrda konkurrensen kanske nÄgot som varje författare tvingas vÀga in i sitt författarskap. Studien har anvÀnt sig av kvalitativa intervjufrÄgor dÀr femton slumpmÀssigt utvalda författare, förutom frÄgor om masskulturens pÄverkan pÄ deras texter, Àven besvarat frÄgor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare.

I detta arbete diskuteras anvÀndningen av skönlitteratur i SO-undervisningen i Är 4-6. Arbetet bygger dels pÄ en litteraturstudie, dels pÄ en intervjuundersökning. I litteraturstudien analyseras didaktisk litteratur som behandlar frÄgor kring skönlitterÀr lÀsning i SO-undervisning. Den skönlitterÀra texten beskrivs i denna litteratur genomgÄende som ett viktigt komplement till lÀromedlen för att undervisningen skall uppnÄ de mÄl som kursplanerna formulerar för SO-undervisningen, sÄsom förstÄelse för andra mÀnniskor och kulturer, upplevelse av mening och sammanhang. Skönlitteraturens möjligheter att vÀcka intresse för och konkretisera allmÀnmÀnskliga och samhÀlleliga förhÄllanden framhÄlls ocksÄ.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ vilken syn pedagoger verksamma i förskoleklass har om skolgÄrden samt hur de anvÀnder sig av den. För att ta reda pÄ detta har vi utfört kvalitativa intervjuer med fyra förskoleutbildade pedagoger i en skola i Norrbotten. I bakgrunden behandlas litteratur som visar pÄ vilket sÀtt skolgÄrden har anvÀnts samt vilken roll pedagogerna upplevts ha haft i utemiljön. I resultatet har vi kommit fram till att skolgÄrden pÄ ett medvetet sÀtt inte utnyttjas till fullo, dÀrför att bÄde litteratur samt undersökning har gett oss en uppfattning om att ett missnöje finns. Det visar sig ocksÄ att pedagogerna hellre tar sig ivÀg frÄn skolgÄrden och genomför de utomhuslagda lektionerna i annan nÀrmiljö.

Personer som fÄr palliativ vÄrd löper stor risk att utveckla trycksÄr. DeÄtgÀrder som finns för att behandla och motverka trycksÄr kan varasmÀrtsamma och det kan dÀrför vara svÄrt för vÄrdpersonal att veta hur deska agera. Syftet med denna litteraturöversikt Àr att studera vilkaomvÄrdnadsÄtgÀrder som anvÀnds samt inte bör anvÀndas för att behandlaoch förhindra trycksÄr hos personer som fÄr palliativ vÄrd. Rapporten Àr enkunskapsöversikt som genom en systematisk sökning i fyra databaserresulterade i 21 artiklar som svarade mot syftet. Efter analys med hjÀlp avmatrismetoden identifierades sju preventiva interventioner, sju behandlandeinterventioner samt symtombehandling av trycksÄr inom tre omrÄden.Centralt i omvÄrdnaden av personer som fÄr palliativ vÄrd Àr vÀlbefinnandeoch komfort.

Bakgrund och problem: I december 2013 introducerades det första ramverket för integreradrapportering, vilket syftar till att hjÀlpa företag utveckla sin rapportering. Genom att anvÀndaramverket kan företag uppnÄ en mer omfattande redovisning av sitt vÀrdeskapande. Rapportenblir kortfattad och Àmnar beskriva hur företag skapar vÀrde pÄ kort, medellÄng och lÄng sikt.Konceptet Àr en utveckling av hÄllbarhetsredovisning och ambitionen Àr att nÄ ökadhÄllbarhet. Sedan 90-talets skandaler inom klÀdbranschen har det arbetats mycket med socialtansvar och miljöfrÄgor, vilket konsumenter kan ta del av i klÀdföretagens rapporter. Docksker det diskussioner kring om informationen kan bli mer omfattande och transparent.Syfte: Studiens syfte Àr att ur ett företagsperspektiv undersöka om och till vilken utstrÀckningföretag inom klÀdbranschen integrerar sina rapporter med utgÄngspunkt frÄn ramverket omintegrerad rapportering samt vilka drivkrafter som ligger bakom valet av rapportutformning.Metod: För att möjliggöra studien har kvalitativa metoder anvÀnts.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom Àr en sjukdom som vanligtvis orsakas av tobaksrökning. Syftet med denna integrerade litteraturöversikt var att sammanstÀlla och beskriva omvÄrdnadsÄtgÀrder för patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Tretton artiklar analyserades och tre teman framkom i resultatet som har benÀmnts som; Undervisning, Avslappning och Extra stöd. I resultatet framkom att undervisning och information kan minska rökning, förbÀttra livskvaliteten och i kombination med trÀning ge en förbÀttrad fysisk funktion. Avslappningsövningar kan ge en förbÀttrad livskvalitet genom bland annat minskad dyspnérelaterad oro och osÀkerhet.

Forskning visar att naturmiljöer har positiva hÀlsoeffekter. Gröna rehabiliteringsverksamheter anvÀnder sig av natur och trÀdgÄrd men de har ingen enhetlig utformning. I studien intervjuades samtliga psykologer (n=6) som arbetade eller nyligen hade arbetat med psykisk ohÀlsa inom svensk grön rehabiliteringsverksamhet. Syftet var att undersöka deras roller inom och erfarenheter av att arbeta med grön rehabilitering. Intervjuerna analyserades enligt tematisk analys.

IT-anvÀndandet i byggbranschen har banat vÀg för nya, effektivare arbetssÀtt och det finns visioner om hur det ska fungera. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ byggbranschens anvÀndande av, och vision om BIM. Vad Àr BIM ? Building Information Model?Kort beskrivet Àr BIM en modell dÀr all information för ett byggprojekts hela livscykel kan hanteras. BIM förenklar det fortlöpande arbetet genom hela byggprocessen genom att tillhandahÄlla information om projektet som Àr relevant, uppdaterad, integrerad, fullt koordinerad och av hög kvalité.

Bakgrund: Till Är 2020 ska antalet exportmogna svenska destinationer ha mer Àn fördubblats. Detta enligt projektet Nationell strategi som bland andra aktörerna Visit Sweden, Svensk Turism och Swedavia igÄr i. Visit Swedens roll i projektet Àr att marknadsföra Sverige till mÄlgrupper utomlands.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Visit Sweden arbetar för att marknadsföra Sverige och dess destinationer till sina utvalda mÄlgrupper internationellt.FrÄgestÀllning:Hur arbetar Visit Sweden för att attrahera utvalda mÄlgrupper?Vilken kommunikation finns med mÄlgrupperna?Hur arbetar Visit Sweden för att stÀrka Sveriges image hos resenÀrerna?Metod: I denna uppsats har kvalitativa metoder anvÀnts med djupintervjuer och litteraturstudier för att ge författarna en bredare och djupare bild av Àmnet för att kunna svara pÄ frÄgestÀllningarna. Intervjuer gjordes med representanter frÄn Visit Sweden och Svenska Institutet.Teori: De teorier som utgör uppsatsens teoretiska referensram berör image, integrerad marknadskommunikation, positionering, differentiering samt platsmarknadsföring.Slutsats: Visit Sweden definierar sina mÄlgrupper utifrÄn analyser för att kunna rikta marknadsföringen till rÀtt mÄlgrupp.

Huruvida det ska finnas en vÀsterlÀndsk kanon i skolan eller ej Àr ett omdiskuterat Àmne. FrÄn att ha varit en sjÀlvklarhet i svenskundervisning och sedd som nÄgonting berikande har den kommit att bli uppfattad som elitisk och uteslutande i vissa hÀnseenden. I den hÀr uppsatsen diskuteras detta vidare genom att undersöka frÄgor som vad som egentligen Àr vÀsterlÀndsk kanon och vilken litteratur som ingÄr i den, varför man ska lÀsa denna litteratur, samt ta reda pÄ verksamma lÀrares och elevers Äsikter om kanons legitimitet i skolan.Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ verksamma svensklÀrare pÄ gymnasiet, samt fyra elever varav hÀlften lÀser studieförberedande gymnasieprogram, och den andra hÀlften yrkesförberedande dito. Undersökningen visade att lÀrarna hade bÄde skilda Äsikter men Àven kunskaper om kanons legitimitet i skolan; den ena var emot den, men anvÀnde sig av litteratur ur den, medan den andra föresprÄkade den. Elevernas kÀnnedom om kanon var mindre, likvÀl stÀmde deras kunskaper om varför den Àr berÀttigad i skolan vÀl överens med rÄdande forskning som menar att den Àr allmÀnbildande, för vidare kulturarvet, och mer sprÄkutvecklande Àn exempelvis populÀrlitteratur.

I detta arbete beskriver jag FMT-metoden ? Funktionsinriktad musikterapi och visar pÄ hur den kan motsvara mÄl som Àr formulerade i grundsÀrskolans lÀroplan. Jag lyfter vid sidan av den Àven fram Salamancadeklarationen. Jag gör en kort beskrivning av SI-terapi ? sensorisk integrationsterapi och jÀmför den med FMT-metoden. Min slutsats Àr att metoden lÀmpar sig ypperligt vid arbete i sÄvÀl grundsÀrskolan, som i den ordinarie grundskolan.