AbstraktTitel: Att styra i kreativa företag - för att stimulera kreativitet och nå lönsamhetFörfattare: Josefin Ahrenius och Annika SelerudHandledare: Petter BoyeExaminator: Thomas KarlssonKurs: 2FE71E - Företagsekonomi III - Ekonomistyrning, examensarbete 15 hpFrågeställning: Hur kan ett kreativt företag styras mot lönsamhet och samtidigt bibehålla kreativitet hos medarbetarna?Syfte: Syftet är att beskriva hur kreativa företag kan utveckla en mer effektiv styrning och samtidigt behålla medarbetarnas kreativitet. Syftet är även att förstå varför företagsstyrningen kan behöva anpassas till de specifika förutsättningar som gäller för kreativa företag. Vi har också som syfte att ta fram och identifiera särskilt viktiga saker att tänka på vid styrning av företag som LEON och andra företag i en liknande situation.Metod: Denna studie utgår från ett abduktivt angreppssätt. En kvalitativ undersökningsmetod har används för att få en djupare förståelse kring problemet som studerats.

The purpose of this thesis is to examine how the Management Control System is affected by a change in the owner structure from family owned to not-family owned. The study also tries to identify explaining factors behind the possible effects to the Management Control System. The study is based on a comprehensive case study on the company Alcro-Beckers which, in year 2001, was acquired from the owner Lindéngruppen fully owned by Ulf G Lindén. The acquirer was the non-family owned company Kemira OY, a Finnish stock listed group. The empirical foundation mainly comes from interviews conducted with people who were/are directly connected to the company, either as employees or as representatives for the owner.

SammanfattningExamensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, ekonomistyrning, Kurskod 2FE 90E Metod och examensarbete, VT 2010.  Titel:                                                        Konkurrenskraft genom rätt strategier. En kvalitativ studie om småföretagens konkurrensstrategier inom den svenska trycksaksbranschen. Bakgrund:                                                Varje företag har idag konkurrensstrategier vare sig de är medvetna eller omedvetna. Vikten av att ha en stark konkurrenskraft är stor inom en sådan bransch som trycksaksbranschen. Författare:                                               Peter Andersen och Dragan Vergic Handledare:                                             Dr. Magnus Willesson Syfte:                                                       Syftet med studien är ta reda på vilka konkurrensstrategier som de undersökta företagen använder sig av samt om de med hjälp av dessa strategier har lyckats upprätthålla en uthållig konkurrensfördel. Avgränsningar:                                        Vi avgränsar oss till att undersöka tre företag samt att vi enbart fokuserar oss på ämnen runt konkurrensstrategier. Metod:                                                     Vår studie har utgått ifrån en abduktiv ansats. Vidare har vi använt oss av en kvalitativ metod och upplysningar har insamlats genom intervjuer. Slutsatser:                                               Alla företag har tydliga strategier för vad de gör även om dessa är outtalade.

I kollektivtrafiken är socialt oacceptabla beteenden vanligt förekommande och många anställda blir utsatta för kränkningar såsom utskällningar, förolämpningar och/eller svordomar (Strandberg et al. 2008). Branschstatistik visar att ungefär hälften av samtliga arbetsskadeanmälningar till Arbetsmiljöverket mellan åren 2005-2007 kunnat kopplas till våld, hot eller rån (Strandberg 2008). Både polis och socialsekreterare har en lägre anmälningar andel än kollektivtrafiken, medan endast yrkesgrupperna kriminalvårdare och väktare har en högre andel.För att ha en möjlighet till att reducera dessa oacceptabla beteenden är det viktigt att studera kundbeteenden och hitta orsaken till att kunder blir missnöjda. Företag och organisationers kunskap om kundbeteenden är en viktig framgångsfaktor.

Affärssystem är ett relativt nytt och outforskat ämne. Därför tyckte vi att det verkade intressant att ta reda på lite mer om ämnet. Affärssystem är standardiserade verksamhetsövergripande systemstöd och en integrerad del av företaget. Vi valde att fokusera oss på upphandlings- och implementeringsprocessen av ett affärssystem på grund av att det är den avgörande fasen för ett affärssystems vara eller icke vara.I vår uppsats har vi valt att undersöka hur upphandlings- och implementeringsprocessen på Stora Enso sett ut. De har under årets början (2007) infört ett nytt affärssystem (SAP/R3) i sin verksamhet.

Bolagsstyrning och intern kontroll har diskuterats mycket de senaste åren. Företagens kontrollsystem har synats och gjorts publika på olika sätt i försök att minska risken för fel och oegentligheter. Den ökade fokuseringen på företagets kontrollprocesser är enligt många ett steg i rätt riktning för ökad tillförlitlighet och effektivitet i kontrollerna men på senare tid har man även börjat prata om värderingarnas roll i detta pussel. En förutsättning för att den interna kontrollen ska fungera är att ledningen tar ansvar för att en kultur som stödjer kontrollerna växer fram. Samtidigt finns idag behov av mer decentraliserade organisationer där anställda ges förtroende att agera. Företagen måste hitta nya former att styra företag som tar tillvara på människors förmåga och på samma gång tydliggör spelreglerna.

Designingenjörerna Ida Evervall och Toni Maric från Högskolan i Skövde har under våren 2014 arbetat med ett produktutvecklingsprojekt tillsammans med en dörrtillverkande uppdragsgivare. Dagsljusinsläppet till hallar i lägenheter är i princip obefintligt och lampor används för att tillgodose behovet av ljus. Ett dörrtillbehör har utvecklats i syfte att samla in ljus från utsidan av lägenheten och transportera detta genom dörren till insidan, helt insynsskyddat. Uppdragsgivaren ville att transporten av ljuset främst skulle ske med hjälp av fiberoptik. Efter experiment framkom att fiberoptiken var tillräcklig för att transportera ljuset, en insamlande lins framför gav betydligt bättre resultat soliga dagar.

Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

Datum: 2009-06-02Nivå: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 hpFörfattare: Charlotta Lind och Martin SlobergTitel: Ditt företag kan inte förutse konkurs -kan Z-score?Handledare: Esbjörn SegelodProblem: Våra forskningsfrågor är:Går det att förutse konkurs tre, fyra respektive fem år innan          konkursbeslutet?Vilka av den senaste Z-scoremodellens fyra nyckeltal är viktigast vid           prognostisering av konkurs?Syfte: Att testa i vad mån Z-scoremodellen kan användas för att förutse konkurserbland icke börsnoterade, icke tillverkande företag tre, fyra respektive fem årinnan konkurs; samt att undersöka vilka av denna modells inbördes nyckeltalsom är viktigast vid predicering av konkurser.Metod: Vi har genom kvantitativ metod analyserat årsredovisningar från 51 företagsom gått i konkurs 2008, dessa utgjorde vår huvudundersökningsgrupp och 29slumpmässigt utvalda företag, vilka utgjorde vår kontrollgrupp. Analysenskedde genom användandet av Altmans vidareutvecklade modell för attförutspå konkurser från år 1995. Totalt analyserades på detta sätt 240årsredovisningar.Slutsats: Modellens träffsäkerhet för de undersökta konkurs företagen var2003 45,09 %2004 47,05 %2005 54,90 %Vid hypotesprövning kunde vi endast för år 2005 påvisa samband förföretagsklassificeringsfrekvenser mellan konkursföretagen ochkontrollgruppen, detta gör att modellens prognostisering bör anses alltförosäker tidigare än tre år innan konkurs. Mot bakgrund till de påvisadeträffsäkerheterna för åren och hypotesprövningarna anser vi att modellenendast bör användas i kombination med andra analysformer .Sammanfattningsvis är Z-scoremodellens prognostiseringsförmåga för svag attsjälvständigt förutse konkurser.Sökord: Konkurs, Z-score.

SammanfattningSyftet med examensarbetet är att studera vilka erfarenheter och tankar specialpedagoger och speciallärare inom grundskolan och särskolan har om integrering respektive segregering, utifrån elever i behov av särskilt stöd. Vi har lagt fokus på fördelar respektive nackdelar samt möjligeter respektive hinder när det kommer till dessa.Arbetet har gjorts genom intervju som metod. Intervjun har sedan belysts utifrån litteratur och forskning samt styrdokument. Vår utgångs punkt har varit i den aktuella litteraturen som vi läste inför intervjuerna för att sätta oss in i begreppens innebörd och historik. Vi har även utgått ifrån läroplaner, artiklar och aktuell forskning.Resultatet blev att det är samhällets intentioner att så stor andel elever som möjligt ska gå i vanliga skolan är svåra att förverkliga.

Genom att studera ledares motivation och tillfredsställelse i relation till motivationsteorin Self-Determination Theory (SDT) söktes stöd för undersökningens syfte och frågeställningar: hur respektive kön i ledarpositioner motiveras på arbetsplatsen i förhållande SDT ? om de är självbestämmande eller kontrollerade samt om det finns en relation mellan motivation och tillfredsställelse. Frågeformulär besvarades av 48 män och 93 kvinnor i olika ledarpositioner. Data analyserades i form av t-tester, ett Chi-Square-test, kategoriseringar samt ett beräknande av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale. Resultatet visade att den inre liksom den mest självbestämmande och minst kontrollerade motivationstypen motiverade mest utifrån självbestämmande profiler samt att det finns en relation mellan upplevelsen av motivation och tillfredsställelse.

Många idrottsföreningar har bedrivit sin verksamhet med fokus på det idrottsliga, och inte tänkt speciellt mycket på det ekonomiska vid sin målstyrning. Detta har lett till ekonomiska kriser för många föreningar, och flera idrottsförbund har börjat införa så kallade elitlicenser. Elitlicenserna, och det ökade pengaflödet inom idrottsrörelsen har lett till att flera ideella idrottsföreningar har börjat drivas som företag i näringslivet. Idrottsföreningarna måste nu, för att överleva på lång sikt, ta styrningen till en högre nivå och ha fler ekonomiska mål, som innebär att de går med vinst eller ha ett positivt eget kapital. Kompetensen att driva verksamheter i vinstsyfte finns i näringslivet, men har saknats i de ideella idrottsföreningarna.

Syftet med följande rapport är att beskriva erfarenheterna med designen och implementationen av en webbapplikation för e-handel. Arbetet genomfördes som en del av ett kandidatarbete, inom civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi vid Linköpings tekniska högskola, av ett team bestående av åtta studenter.Utgångspunkten för kandidatarbetet, som beskrivs i den här rapporten, var att teamet blev kontrakterat av en fiktiv kund (kursledningen) att skapa en handelsplats för cyklar. Då projektet bedrevs i utbildningssyfte hade kunden vissa krav på hur webbapplikationen skulle skapas både vad gäller slutgiltig funktionalitet och arbetsmetodik. Projektarbetet omfattade 18 högskolepoäng och sträckte sig över fem månader.Ur de specifikationer som kunden gav arbetade teamet fram en vision. Då cykeln är en integrerad del av studentlivet så beslutade teamet att skapa en handelsplats som de själva skulle vilja använda.

Innan studiens start gav vi, två lärarstudenter, två skolor möjligheten att deltaga i ett interaktivt förändringsarbete. Efter betänketid tackade skolorna nej till erbjudandet. Detta fick oss att fundera över hur skolor ser på utvecklingsarbete som involverar externa aktörer.Syftet med studien var att framhäva möjligheter och hinder inom skolutveckling som är i interaktion med utomstående aktörer, i form av bland annat lärarstudenter och forskare. Vidare syftade studien till att studera vilka faktorer som påverkar en skolas personals inställning. Dessutom ämnade arbetet skapa vidare förutsättningar för ett framåtsträvande samarbete mellan skolan och övriga tänkbara aktörer.Utifrån kvantitativa enkäter, som genomfördes på den valda gymnasieskolan, kunde vi fastställa den allmänna inställningen till interaktivt utvecklingsarbete med utomstående aktörer.

I föreliggande studie avhandlas fenomenet afterwork. Afterwork utgör en kontext som präglas av en integrering mellan arbetslivet och privatlivet, i den meningen att arbetskollegor umgås efter arbetsdagens slut under privata former. Studiens syfte är att beskriva upplevelsen av afterwork hos informanterna som samtliga är män, fyra kockar samt fem byggnadsarbetare.Krogen har historiskt utgjort en arena för män och denna studie använder ett genusperspektiv för att undersöka hur maskulinitet reproduceras inom fenomenet afterwork. För att besvara studiens frågeställningar används en fenomenologisk ansats och empirin har insamlats med intervjuer, samt en deltagande observation under en afterwork. Empirin analyseras med hjälp av Goffmans begrepp främre och bakre region, Gusfields begrepp ?work? och ?leisure?, samt Connells och Messerschmidts begrepp hegemonisk maskulinitet för att belysa reproducerandet av maskulinitet under afterwork. Resultaten visar att kontexten afterwork utgör en integrerad arena mellan arbetet och privatlivet där inget av det ena någonsin frångår det andra; afterwork utgör därav en förlängning av arbetsdagen då samtal om arbetet ofta förekommer.