Marknadssituationen för spannmÄl stÀller inte krav pÄ att producenten mÄste veta vart spannmÄlen tar vÀgen efter att den har skördats. DÀrför fokuserar spannmÄlsproducenter pÄ avkastningsvolymen i sina anstrÀngningar att fÄ en sÄ hög intÀkt som möjligt. Livsmedelsindustrin kan vÀlja mellan de olika kvaliteter, som finns pÄ marknaden, för att ingÄ i den egna processen. UtifrÄn denna utbuds- och efterfrÄgesituation skapas marknadspriser pÄ de olika varorna. Denna marknadsbild hÄller pÄ att förÀndras efter hand som förÀdlingsföretagen inser att de kan fÄ tag pÄ produkter, som bÀttre passar in i deras produktionsprocesser, om de gÄr direkt till rÄvaruproducenterna och stÀller krav pÄ dessas produktion. Eftersom denna situation Àr ny för bÄda parter, uppstÄr en del problem sÄvÀl i förstÄelse för de övriga aktörernas produktionsförutsÀttningar som i prissÀttningen pÄ produkterna. Examensarbetet syftar till att identifiera de möjligheter och begrÀnsningar, som rÄvaruproducenter och industri har för att Ästadkomma en god samordning vid utformningen av produkter och dÀrigenom öka lönsamheten för bÄda parter. För att utvÀrdera samordningsmöjligheterna anvÀnds SöderslÀtts SpannmÄlsgrupp sÄsom fallföretag, och det gÀller dÄ samordningen mellan detta företag och nÄgra av dess kunder ? Meneba, V&S Absolut Spirits och Viking Malt.

Alla mÀnniskor har ett fundamentalt behov av att fÄ uttrycka sig och föra en dialog med sin omvÀrld. Barns behov av att förmedla sig till sin omgivning Àr under stark utveckling under tiden i förskolan och kan ta mÄnga skilda kommunikativa uttrycksformer. BildsprÄk som kommunikativt verktyg Àr en uttrycksform innan skriftsprÄkets fulla intrÀde. Hur pÄverkas förskolebarns sprÄkliga vidareutveckling av det kommunikativa bildsprÄket som skapande verksamhet utgör i förskoleverksamheten? Studiens syfte Àr att belysa pedagogers arbete med bildskapande aktiviteter i estetiska lÀrprocesser kopplat till yngre barns sprÄkutveckling inom förskolan.

Information Àr en oumbÀrlig tillgÄng i all affÀrsverksamhet och Àr ofta nyckeln till organisationers tillvÀxt och framgÄng. Korrekt information vid rÀtt tidpunkt kan betyda skillnaden mellan vinst och förlust, framgÄng eller misslyckande. Eftersom affÀrsvÀrlden idag Àr integrerad och dÀrigenom sÄrbar Àr det viktigt att verksamheter skyddar sig mot angrepp. InformationssÀkerhet identifierar och skyddar organisationens tillgÄngar samtidigt som verksamhetens utveckling och fortlevnad sÀkerstÀlls. För att visa kunder och övriga intressenter att informationssÀkerhetsarbetet har en central del i organisationen kan ett ledningssystem för informationssÀkerhet implementeras och certifieras.

Bakgrund GrundsÀrskolan har kritiserats för att den har varit mer omsorgsinriktad Àn kunskapsinriktad. Denna kritik gav tydliga avtryck i den nya lÀroplanen (Lgr 11) och det Àr idag en uttalad ambition att kunskaperna ska bli mer centrala. Bedömningen och betygssÀttningen har frÄn att vara ?utifrÄn elevens förutsÀttningar? i Lpo 94 övergÄtt till tydligare krav pÄ kunskap. FrÄgan var hur denna betoning pÄ kunskaper tagits emot i grundsÀrskolan och framför allt gÀllande matematiken.

Under andra delen av 1900-talet utvecklades ett stort antal kemiska bekĂ€mpnings-medel (pesticider) som gav goda kontrolleffekter mot ogrĂ€s och vĂ€xtskadegörare. Dessa medel blev vanliga att anvĂ€nda inom det konventionella lantbruket. Under senare Ă„r har dock resistens mot bekĂ€mpningsmedel börjat utvecklas hos insekter, svampar och ogrĂ€s. Vidare har antalet tillgĂ€ngliga pesticider minskat pĂ„ marknaden beroende bland annat pĂ„ ökade krav pĂ„ lĂ„g miljöpĂ„verkan. År 2009 tog Europeiska unionen (EU) beslut om direktivet ?HĂ„llbar anvĂ€ndning av bekĂ€mpningsmedel?.

Detta arbete har tagit sin utgÄngspunkt i frÄgestÀllningen om hur offentlig grönyta kan integreras med en byggnad. Ett Àmne som i hög grad relaterar till diskussionen kring förtÀtning av den urbana miljön. NÀr flera funktioner mÄste rymmas inom samma yta Àr det relevant att frÄga sig hur byggnader och grönyta kan sammanlÀnkas i högre grad och samtidigt utgöra kvalitativa levnadsmiljöer. FrÄgestÀllningen har utforskats genom ett designprojekt och ramarna för projektet Àr hÀmtade ur en verklig kontext. MÄlet för designarbetet har varit att utforma ett kvarter pÄ en ej exploaterad tomt belÀgen direkt norr om Malmö centralstation. Platsen Àr under utveckling av markÀgaren Jernhusen. I samarbete med Malmö stad driver de utvecklingen av det hamn- och industriomrÄde norr om centralstationen som kallas Nyhamnen.

FörtÀtningar kan bÄde gynna staden, dess invÄnare och hÄllbarheten men Àven hota dessa vÀrden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hÀnsyn tas till bÄde allmÀnna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska företrÀde ges Ät sÄdan anvÀndning som frÄn allmÀn synpunkt medför en god hushÄllning. Trots detta hÀnder det att enskilda intressen gynnas framför allmÀnna intressen, exempelvis nÀr förtÀtningar sker i offentliga parker utan att allmÀnheten kompenseras. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur stÀder kan förtÀtas utan att allmÀnintresset missgynnas.

Denna rapport Àr resultatet av examensarbetet som utförts i samarbete med Swedavia Swedish airports och LuleÄ tekniska universitet. Bakgrund och mÄlsÀttning Flygplatsen strÀvar efter att automatisera arbetsmoment som innehar arbetsmiljöproblem samt krÀver resurser. Idag finns vÀl utbyggda automatiska sorteringsanlÀggningar för bagage vilka har krav pÄ dimensioner och vikt. Bagage som inte klarar dessa krav klassas som specialbagage och krÀver extra manuell hantering bÄde vid inlÀmning samt i sorteringsskedet. Bedömning av vilka bagage som Àr specialbagage görs subjektivt av personal.

Denna rapport Àr författad av studenterna Jimmy Hardingz och Johan Törngren, pÄ programmet Ekonomi och ledarskap för hÄllbar utveckling vid Högskolan pÄ Gotland. Rapporten Àr produkten av det examensarbete som genomförts som ett förbÀttringsarbete vid Destination Gotland AB, ett företag som bedriver fÀrjetrafik till och frÄn Gotland. Examensarbetet har föregÄtts av en förstudie dÀr författarna undersökte vilka förbÀttringsmöjligheter som finns i företaget. FrÄn förstudien framkom att det finns förbÀttringspotential i hur samverkan sker med företagets största leverantör, Gotlands stuveri AB, som levererar tjÀnsterna lossning och lastning av fartygen. Syftet med detta förbÀttringsarbete har varit att överlÀmna ett underlag till företaget om hur de kan förbÀttra sin samverkan med leverantörer.

I denna uppsats har jag undersökt SFI-lÀrares instÀllning till hur man bör beröra Àmnet homosexualitet i SFI-undervisningen, genom att analysera lÀrares svar i 22 enkÀter och tre intervjuer. Jag har ocksÄ gjort en analys av lÀromedel dÀr jag har undersökt hur hetero- och homosexuella relationer representeras i tre olika böcker avsedda för SFI-undervisning. Syftet har varit att se hur vÀl litteraturen och lÀrarnas instÀllning stÀmmer överens med de formuleringar som stÄr i lÀroplaner och kursplaner om tolerans och bekÀmpning av tendenser till trakasserier, att sÀtta dem i relation till queerteoretiska resonemang samt att synliggöra ett eventuellt osynliggörande av homosexuella kursdeltagare.I litteraturen hittas hundratals exempel pÄ representation av heterosexualitet, men ingen representation av homosexuella relationer. Inte heller berörs Àmnet i de kapitel som rör familjekonstellationer, sexualitet eller politik. I analysen av enkÀter och intervjuer framgÄr att de flesta av lÀrarna som ingÄr i undersökningen, tycker att man bör diskutera, eller prata om homosexualitet i klassrummet.

FörtÀtningar kan bÄde gynna staden, dess invÄnare och hÄllbarheten men Àven hota dessa vÀrden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hÀnsyn tas till bÄde allmÀnna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska företrÀde ges Ät sÄdan anvÀndning som frÄn allmÀn synpunkt medför en god hushÄllning. Trots detta hÀnder det att enskilda intressen gynnas framför allmÀnna intressen, exempelvis nÀr förtÀtningar sker i offentliga parker utan att allmÀnheten kompenseras. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur stÀder kan förtÀtas utan att allmÀnintresset missgynnas.

Pyrolys innebÀr att exempelvis biobrÀnsle hettas upp i syrefattig miljö för att bilda pyrolysgas och kol. Pyrolysgasen kan brÀnnas för att producera vÀrme med lÄga utslÀpp och kolet har en mÀngd anvÀndningsomrÄden; jordförbÀttringsmedel, fodertillskott, filtermaterial, kolfastlÀggning, energibÀrare, stÄltillverkning m.m. Om krav pÄ brÀnsle och anvÀndningsomrÄde för kolet uppfylls kan kolet certifieras som biokol. Syftet med den hÀr rapporten Àr att utreda om pyrolystekniken Àr ett hÄllbart, tekniskt och ekonomiskt alternativ till pellets- och flisförbrÀnning för vÀrmeproduktion. MÄlet Àr att förmedla pyrolysens tekniska och ekonomiska förutsÀttningar, sÄvÀl positiva som negativa.

Naturskyddsföreningen gav författarna uppgiften att undersöka förekommande viskosprocesser och alternativa regenereringsprocesser, detta för att identifiera hur hÄllbara de Àr ur ett miljöperspektiv och vilka processer som gÄr att applicera pÄ bambu. Detta för att se möjligheten att mÀrka bambuviskos med Bra Miljöval och för att klargöra frekvent uppkommande frÄgor angÄende bambuviskos. Syftet Àr att se pÄ de olika processernas kemiska innehÄll samt vilka utslÀpp de orsakar till luft och vatten. Ett delmÄl med rapporten Àr att den ska kunna anvÀndas som material vid vidareutveckling av kriterierna för Bra Miljöval Textil. Resultat som erhÄllits vid jÀmförelser av studerad litteratur Àr att de betydande faktorerna för miljöpÄverkan frÄn massaframstÀllningen samt viskos- och lyocellprocessen beror av: anvÀnda kemikalier i processen, energianvÀndningen och vilken typ av energi, möjligheten till rening av utslÀpp till luft och vatten samt Ätervinning av energi och kemikalier.

ÖversvĂ€mningar har potentialen att göra stora skador pĂ„ sociala, ekonomiska och ekonomiska aspekter i samhĂ€llet och antalet översvĂ€mningar har ökat i Sverige pĂ„ senare tid. Naturens miljöer klarar sig dock bĂ€ttre inför naturkrafter som översvĂ€mningar pĂ„ grund av att ekosystemen utvecklats under lĂ„nga tidsperioder och Ă€r anpassade till förĂ€nderliga förhĂ„llanden, till skillnad frĂ„n mĂ€nniskans urbana miljöer. Naturens system Ă€r resilienta. MĂ€nniskan har sedan tidigare hanterat översvĂ€mningar genom att försöka stĂ€nga vattnet ute frĂ„n bebyggda miljöer men sedan 1990-talet har synen Ă€ndrats till att lĂ„ta vattnet ta den plats det behöver (kallas integrerad översvĂ€mningshantering). Klimatanpassning har nu blivit allt mer angelĂ€get vid planering och stadsutveckling.

Gruvföretaget LKAB har ett behov av en gemensam avvikelsehantering, vilket pÄpekats vid bland annat externa och interna ISO 9001 revisioner. Syftet med denna utredning Àr att ge ett förslag till ett gemensamt systematisk arbetssÀtt med avvikelsehantering, som uppfyller kraven i ISO 9001, ISO 14001 samt övriga ledningssystem som LKAB Àr certifierade mot. Förslaget ska bygga pÄ teori och befintliga arbetssÀtt, varför dagens arbetssÀtt beskrivs och vÀrderas med hjÀlp av teori, samt rekommendationer ges angÄende vilka befintliga system som bör tillÀmpas Àven i fortsÀttningen. Datainsamling har gjorts genom ett trettiotal intervjuer, studier av databaser och dokument frÄn verksamhetssystemen samt en jÀmförelse med Scania chassi i SödertÀlje. FrÄn studien framkommer att flertalet databaser med syfte att hantera avvikelser finns runt om i LKAB. Andra vanliga arbetssÀtt för att hantera avvikelser Àr loggböcker och aktivitetslistor.