Titel: En utvärdering av de anställdas arbetsmotivation vid LantmäterietTitle: An evaluation of the work motivation of the employees at LantmäterietLevel: Final assignment for Batchelor Degree in Business AdministrationDepartment of Business AdministrationUniversity of GävleBOX 6052 GävleSwedenAuthor: Söderberg AnnaDate: 2006-06-08Supervisor: Gaddefors JohanEngvall ErikaPurpose: The main purpose of this study is to create a picture of the leadership,communication and organisation cultures effect on the motivation.Nyckelord: Motivation, ledarskap, kommunikation, organisationskultur, LantmäterietKeywords: Motivation, leadership, communication, organisation culture, Lantmäteriet.

In an organizational change process, motivated employees are considered an asset. Work motivation can both be seen as situational and as a stable individual characteristic. The present study attempts to investigate how the employees at the Social Insurance Office in Scania experience the present organizational change by focusing on work motivation and well-being. Both questionnaires and interviews were adopted to examine the area of interest. Findings indicate that the organizational change is considered chaotic but necessary by the employees.

Syftet med vårt arbete har varit att få förklaringar till hur motivationen fungerar hos elever som valt olika intresseinriktningar under sina senare grundksoleår. Vi ville veta vad som gör att elever klarar av både det oridnarie skolarbetet samt förlängda skoldagar. I studien som är av kvalitativ karaktär har vi intervjuat högstadieelever med frågor angående om de upplever att deras motivation påverkas av att de studerar på en utbildning med profilerad inriktning. Då motivation är centralt i vårt kommande yrke som lärare anser vi att vi fått många tankar om hur vi som lärare kan stödja elever att hitta sina drivkrafter för att klara studierna..

Through an examination on a Telemarketing company this paper aim to investigate which relations there is between the level of motivation and performance and how these are related to the factors that are included in Herzbergs two-factor-theory.In this essay we have been using a questionnaire and interview. We have also been able to collect statistics on employees from the Telemarketing company we examine. On the basis of these data we have analyzed which relations there is.The examination shows on relations who mean that the factors Performance and Acknowledgement are the ones that affect the motivation the most, and therefore the level of Performance. The rest of the Motivation factors don?t show any clear relations.

Abstrakt Uppsatsen behandlar ämnet motivation och mer specifikt faktorer som påverkar chefers motivation till förändringsarbete. Undersökningen har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett med hjälp av gruppintervju och via e-post. Urvalet för undersökningen var sex chefer anställda på Karlskrona kommun. Resultatet visar att förväntan påverkar chefers motivation. Vi fann också att chefers förtroende till ledning och chefers förståelse av förändringsarbetet påverkar motivationen.

Det övergripande syftet med studien är att undersöka arbetssökandes syn på motivation och vägledning. Hur upplever den arbetssökande sin motivation? Vilka faktorer anser den arbetssökande påverkar motivationen. Vilken syn har den arbetssökande på vägledning i förhållande till motivation. Genom att få en större vetskap kring begreppet motivation hoppas vi på att det kan göra oss till bättre vägledare.

A tough working climate and the lack of extrinsic motivation at workplaces within health care raise the question of what instead drives employees within this industry. A possible answer to this is Public Service Motivation (PSM) - a type of motivation that is based on the desire to do good for society and its individuals. In order to investigate this further we have performed a qualitative study consisting of ten interviews with people working with institutional care, where the purpose has been to identify the sources of motivation and determine the impact of PSM. The results show that the compassion dimension of PSM appears to be one of the most salient motivational factors. While the rest of the PSM dimensions fail to explain the level of motivation to the same extent as compassion, other factors are recognized, such as relatedness and aspects of the nature of the work itself.

Motivation, engagemang och delaktighet bland medarbetare är viktiga faktorer i organisationers ekonomiska framgång och överlevnad på marknaden. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i inre motivation och delaktighet utifrån grad av tillfredsställelse av de tre grundläggande psykologiska behoven mellan organisationens olika yrkeskategorier. Vidare syften var att undersöka om ohälsa kan prediceras med grad av inre motivation samt om det fanns skillnader i skattningarna av delaktighet på arbetsplatsen och inom organisationen. En web-baserad enkät skickades ut till samtliga 914 medarbetare i organisationen och 205 valde att delta. Resultaten visade att det inte fanns någon skillnad i tillfredsställelse av de grundläggande psykologiska behoven kopplat till yrkeskategorier samt att medarbetarnas inre motivation kunde användas som prediktor för deras självskattade ohälsa.

Studien genomfördes i syfte att undersöka vad som driver en människa att arbeta mot en låg eller ingen monetär belöning. Det teoretiska ramverket Self- Determination Theory möjliggör kategorisering av en individs motivation i såväl inre som yttre motivation och även att mäta graden av motivation. Tidigare studier på området har indikerat att individer kan välja yrken med låg lön tack vare inre motivationsfaktorer. Denna studie ämnar fylla ett forskningsgap i redogörelsen för huruvida yttre motivationsfaktorer som social bekräftelse och kändisskap kan driva personer till att arbeta mot en låg monetär ersättning. Datainsamlingen skedde genom besöksintervjuer med människor som arbetar som fotomodell.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur lärare kan påverka sina elevers motivation positivt. Detta sker utifrån tre huvudfrågor som berör det sociala klimatet i klassrummet, kontakten mellan lärare och elev och lärarens entusiasm för det egna ämnet. Eftersom motivation är ett mycket komplext begrepp är inte avsikten att ge allomfattande förklaringar, utan snarare att genom ett granskande av relevant litteratur, i form av vetenskapliga artiklar, nå förslag på konkreta strategier som lärare kan och bör använda sig av i klassrummet för att öka elevernas motivation. Av studien framgår en skillnad mellan artiklarna vad gäller främst inre och yttre motivation, där inre motivation bör eftersträvas, eftersom den innebär att elever lär sig för utveckla sig själva och sina kunskaper. Ur resultaten framgår att lärare bör sträva efter ett klassrumsklimat som stödjer elevers självständighet, bl.a. genom att lyssna på eleverna och visa dem respekt.

AbstractThis study deals with motivation as an overall concept, from a student perspective. It encompasses factors that could directly affect students and their positive or negative motivation, concepts such as relationships, communication, expectations and interactions and their importance to my informants.The study also discusses certain theories to show the different ways of defining motivation, specifically in relation to my informants and their and my conclusions. My ambition is to establish the importance of the concepts mentioned above, as well as perspective changes to the enhancement of the performance standards of a good teacher.The purpose of this work is to describe, understand and clarify the external and internal factors that affect motivation. In order to achieve this purpose, I chose to use a method of qualitative interviews with three students, with different backgrounds, schools and conditions but with a lack of motivation as a unifying characteristic. The research questions were as follows:What factors influence students' motivation?   What impact do achievement targets have in relation to the pupils? own motivation to learn?How important are teachers' expectations for the individual student's motivation?Within this study sub-concepts such as importance of expectations, relationships, and significant others are, according to my analysis, of great importance.

Antal individer som söker sig till vidareutbildning på akademisk nivå har ökat under den senaste finanskrisen. Studier på landets lärosäten är oftast en mångårig process och kräver både motivation och tro på egen förmåga. Deltagarna i denna studie kommer från olika högskolor och studieinriktningar och har i många fall lämnat en trygg inkomstkälla i valet att vidareutbilda sig. För att undersöka betydelsen av en individs arbetslivserfarenhets i valet av utbildning användes mätinstrumentet AMS för att mäta motivation och GSE för att mäta grad av self-efficacy. Resultatet visade att det föreligger en statistisk signifikant skillnad på arbetslivserfarenhet och grad av self-efficacy samt att individer som saknar arbetslivserfarenhet upplever mer amotivation gentemot sina studier.

Syftet med den här studien var att ta reda på vilka variabler som relaterar till och som kan predicera inre/yttre motivation och engagemang hos lagerarbetare och säljare på samma företag. Ytterligare ett syfte var att ta reda på om det fanns någon skillnad mellan de båda grupperna gällande motivation och engagemang. En enkät utfördes och svarsfrekvensen var 57 %. Frågeformuläret innehöll följande variabler rolltydlighet, rollkonflikt, arbetskrav, positiv ut-maning i arbetet, kontroll av beslut, kontroll av arbetstakt, skicklighet, socialt klimat, personalinriktning, inre/yttre motivation och engagemang. Resultatet visade att arbetskrav och positiv utmaning i arbetet korrelerade med inre motivation.

Bengtsson Catarina & Månsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnära undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Syftet är att undersöka vilken inverkan gymnasielärares kursstart har på elevernas motivation och delaktighet. Vad är det som händer i klassrummet och vilka faktorer påverkar elevernas motivation och delaktighet? Fokus ligger på relationen lärare ? elev och elevernas inflytande. Utifrån en kvalitativ metod har två klassrumsobservationer, två lärarintervjuer samt sex elevintervjuer uförts. Resultatet visar på en viss skillnad mellan lärare och elevers uppfattningar om vad som inverkar på kursstarten och i sin tur påverkar eleverna. Lärarna betonar betydelsen av kommunikation med eleverna medan eleverna uttrycker behovet av en tydlig kursgenomgång och en möjlighet att påverka arbetsformerna.