Syftet med studien är att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser är fokusgruppsamtal med gymnasieelever, läroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans värld. Analysen av diskurserna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med särskilt fokus på vad detta får för påverkan på elevernas drivkrafter till lärande. Analysen visar att läroplanen konstruerar ett ideal där eleven ses som ansvartagande med motivation till lärande av ett meningsfullt kunskapsstoff.

Aim and question at issue: The aim of this study is to compare the motivation to participate in the course Idrott och hälsa A between students studying vocational and further education preparatory programs at upper secondary school.What level of motivation do the students of the two programs have towards participation in the course Idrott och hälsa A.What kind of motivational factors are important for students in the two programs concerning participation in the course Idrott och hälsa A According to the students of the two programs, what type of motivational factors would increase the motivation to participate in the course Idrott och hälsa A. Method: A quantitative study has been carried out using a questionnaire. Thirteen randomly chosen upper secondary school classes were included in the county of Stockholm, 7 of them in the vocational program and 6 of them in the further education preparatory program. The questionnaire was filled out by 278 students, 120 in the vocational program and 158 in the higher education preparatory program. The response frequency for the study was 92 %.Results: The results of this study show that the majority (77%) of all students in the population are highly motivated to participate in the course Idrott och hälsa A.

Undersökningens syftet är att ta reda på vad som motiverar elever i dagens samhälle. Vi har anlagt ett samhällsperspektiv på undersökningen för att se om det finns faktorer i samhället som påverkar elevers motivation. Våra teoretiska utgångspunkter är tagna i samhällsvetenskapsteorier såsom postmoderna och sociokulturella. Vi har även använt oss av två teorier som behandlar motivationsperspektivet och dessa är Maslows behovstrappa samt den kognitiva motivationsteorin. Vi genomförde undersökningen med hjälp av kvalitativa intervjuer.

Sponsring är ett utbyte och en marknadsföringsmetod som används av allt fler organisationer.Med syftet att påverka personalen i en organisation är sponsring en relativt oanvänd metod förmarknadsföring. Trots detta så påverkar sponsring personalen oavsett organisationensmålsättning med sponsring. Syftet med studien är att utvärdera om sponsring fungerar som ettverktyg för motivation i en specifik organisation, sedan utvärderas hur sponsring bidrar tillmotivation.För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning.Denna genomfördes hos vårt studieobjekt Länsförsäkringar i Gävleborg. Analysen av deninsamlade datan har genomförts med stöd av den teoretiska referensramen.Resultatet av studien visar att sponsring kan användas till att motivera personalen påLänsförsäkringar. Dock så är organisationens nuvarande sponsring något som inte tydligtmotiverar personalen.

Titel: Om personalförmåner motiverar de anställda Författare: Niklas Ambrus & Peter Lundström Handledare: Klaus Solberg Söilen Institution: Institutionen för Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng. Hypotes: Personalförmåner motiverar inte de anställda Syfte: Med den här studien vill vi klargöra om det finns ett samband mellan anställdas motivation på revisionsbyråer och deras personalförmåner. Vi vill också utreda vad som ger de anställda hög arbetstillfredsställelse och motivation. Metod: Vi har valt att göra en kvantitativ surveyundersökning med frågeformulär som redskap för att samla in empirisk data. Formulären har sedan genererat statistisk data som analyserats och jämförts med de teorier vi valt att använda.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för elevers motivation till skolarbete kontra sin specialidrott. Vidare är syftet att undersöka om elevers grupptillhörighet påverkar motivationen och deras arbetsinsats för skolarbetet. Denna studie redogör för forskning om elevers förhållningssätt till lärande och vikten av meningsfulla möten i skolan och dess betydelse för motivationen. Vidare lyfts forskning om pojkars förhållningssätt till skolan samt kamrateffekter när det gäller motivation och prestation i skolan. Detta jämförs sedan mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet.

Vi har studerat hur företagsledningen i ett professionellt tjänsteföretag motiverar sina anställda till högre arbetsprestationer. Motiverar ledningen de anställda i förhållande till den arbetsgrupp de tillhör på företaget? Studien genomfördes genom en fallstudie hos ett kunskapsintensivt företag med hjälp av en kvalitativ metod..

En kvalitativ studie genomfördes för att studera vad som påverkar och skapar motivation till beteendeförändring hos drogmissbrukare. Studien undersökte också miljöns betydelse för att bryta ett drogmissbruk. En intervjuguide med öppna frågor skapades. Genom ett kriteriebaserat snöbollsurval kontaktades tio personer varav nio män och drogfriheten var i genomsnitt 3.2 år. Enligt drive theories är motivation en drivkraft som ger energi till att sätta igång, upprätthålla och rikta behovsrelaterade mål.

Spelbaserat lärande vill dra nytta av de egenskaper som gör att miljoner människor lägger tid, engagemang och pengar på datorspel. Studier visar att spelbaserat lärande har förutsättningar att både motivera studenter och förstärka lärandet, ändå rapporteras från vissa källor att användandet inte är så utbrett i undervisning som datorspelande är i samhället.En förutsättning för spelbaserat lärandes framgång anges vara utvärderingsmöjligheterna av dessa, vilket beskrivs som ett forskningsbehov.I denna litteraturstudie undersöks hur motivation och engagemang kan utvärderas i spelbaserat lärande med hjälp av loggbaserad data om användarens interaktioner i spelet. Resultatet visar att loggbaserade mätningar av motivation görs, men är svåra att matcha mot de motivationsmodeller som förekommer. En antydan från speciellt en studie är att mer sociala miljöer och interaktioner skulle kunna öppna upp för en bredare och mer användbar analys i en framtid..

Syftet med denna C-uppsats är att belysa ett antal pedagogiska och psykologiska teorier och metoder relaterat till motivation i lärandet. Uppsatsen är baserad på litteraturstudier samt svaret på en öppen fråga från en enkätundersökning. Frågeställningen löd: När tycker du att det är roligt i skolarbetet? (När känner du dig motiverad till att arbeta i skolan)? Enkäten besvarades av 60 elever födda år 1990, 1991 och 1992 (29 pojkar och 31 flickor). Sammanfattningsvis visar litteraturstudien att motivation handlar om hur känslor, tankar och förnuft flätas ihop och ger färg och glöd åt de handlingar vi utför.

Workers are more demanding than ever and stay a shorter amount of time within the same organization. For this reason we wanted to look further into how organizations work with motivation in order to create success in Knowledge Intensive Firms. The complexity of knowledge workers formed the base for our interest within the subject. The purpose of our thesis is to reflect upon what is written about the motivational effects of recruitment and reward strategies in Knowledge Intensive Firms. Further our essay is based on an abductive advocacy.

Syftet med denna rapport är tvådelat. För det första görs ett försök att på ett djupare plan studera stödet för användandet av problembaserat lärande som metod inom den gymnasiala historieundervisningen. Det föreligger en stor likhet mellan den problembaserade arbetsmodellen och den metod som historiker i allmänhet använder sig av. Det går också att finna stöd för metoden ur ett samhällsperspektiv. Den snabbt växande, och skiftande kunskapsmassan kräver ett problematiserande, och kritiskt förhållningssätt.

Vår studie behandlar de olika motivationsfaktorer som påverkar elever i årskurs 1 och 3 på en gymnasieskola i Norrbotten. Syftet med studien är att beskriva och förstå vilka faktorer som stimulerar gymnasieelevernas motivation till lärande. Vi har även undersökt eventuella skillnader i motivation hos elever i årskurs 1 och årskurs 3. Bakgrunden till studien baseras på en förståelse för vad motivation är samt tidigare forskning från forskare inom området. Vi har genomfört både en kvantitativ och kvalitativ studie, där vi har använt oss av både enkäter och intervjuer för att samla in information av eleverna.

Uppsatsens syfte a?r att underso?ka och analysera vilket inflytande belo?ningssystem i form av moneta?ra och icke-moneta?ra belo?ningar har pa? ansta?lldas motivation na?r det ga?ller arbetsuppgifter som karakta?riseras av ho?g respektive la?g komplexitet. Det teoretiska ramverket besta?r av fem delar som behandlar belo?ningssystem, arbetskomplexitet och tre arbetsmotivationsteorier; Herzbergs tva?faktorteori, Self-Determination Theory och Job Characteristics Model. Fo?r att underso?ka problemformuleringen gjordes en tva?fallstudie besta?ende av enka?tunderso?kningar och semi-strukturerade intervjuer pa? respektive fallfo?retag.

Syftet med studien var att undersöka relationer mellan faktorer som motiverar elever till att delta i idrottslektioner i skolan. Dessutom studerades skillnad på motivationsfaktorer till idrottsundervisningen mellan flickor och pojkar, samt mellan elever i årskurs 7 och årskurs 9. Instrumenten som användes var TEOSQ, PCSC och SIMS. Studien genomfördes på två olika högstadieskolor på elever i årskurs 7 och 9. Totalt deltog 85 elever i studien.