Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med uppsatsen var att med utgångspunkt i en fokusgrupp identifiera ett personalvetarperspektiv på initiering av organisationsförändring och analysera detta i förhållande till en modell för organisationsförändring samt diskutera konsekvenserna av att inte ta hänsyn till detta perspektiv. Utgångspunkten var kvalitativ. Den valda metoden var en fokusgrupp. I fokusgruppen användes ett stimulus material i form av en fiktiv situation. Denna kompletterades sedan med uppföljande individuella intervjuer.

Uppsatsen beskriver lärares och elevers syn på elevinflytande i skolan samt hur lärarna skulle vilja förbättra elevernas inflytande. Genom litteraturstudier framkom att elevers inflytande inte är så stort och att det minskar med stigande ålder. Samtidigt finns det ett ökat tryck på elevinflytande i grundskolans styrdokument. Studien bygger på ett tiotal intervjuer med lärare samt ett tjugotal intervjuer med elever från år fem till år nio. Resultaten från intervjuerna visar på att elever inte har så stort inflytande som de vill.

Fysisk aktivitet är livsviktigt för människan, hon är konstruerad för rörelse. I det fysiskt inaktiva samhälle som vi idag lever i har en mängd folksjukdomar så som benskörhet, fetma och diabetes uppkommit på grund av den livsstil vi för. Vår livsstil läggs till grunden redan i barndomen och det är därför viktigt att vi tidigt uppmuntrar våra barn till att röra på sig. Det är dock inte enbart för att förebygga sjukdomar som det är viktigt med fysisk aktivitet. Rörelse är viktigt för barnets fysiska och psykiska utveckling.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med den här rapporten var att undersöka hur och på vilket sätt fyra förskolor arbetar med matematik, samt om och hur de arbetar för att uppfylla läroplanens mål (Lpfö98). Undersökningen gjordes mot en Montessoriförskola samt en traditionell förskola. Dessutom används resultatet ur en annan undersökning av två Reggio Emiliainspirerade förskolor för att få en bredare grund i rapporten.För att få reda på frågeställningarna delades enkäter ut till personalen på förskolorna. Därefter gjordes intervjuer med en av föreståndarna på vardera förskola. Och för att få reda på hur pedagogerna arbetar med matematik i barngruppen gjordes löpande observationer.Slutsats: Den traditionella förskolan arbetar aktivt med matematik i vardagen, de två Reggio Emiliainspirerade förskolorna arbetar med matematik i vardagen men inte aktivt.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Denna uppsats behandlar ett problem som angår oss alla som arbetar inom skolans värld, mobbning. I litteraturgenomgången studeras sex olika forskare, hur de ser de på ämnet? Höistad är den som studeras djupast. Frågor som behandlas i uppsatsen är: Vad är mobbning? Varför mobbar man? Vad kännetecknar en mobbare? Vad kännetecknar ett mobboffer? och Vad kan man göra åt problemet? Under resultatdelen redovisar jag för en skriftlig undersökning utförd i två klasser från två olika skolor, en trea och en sexa.

Music affects us humans. Marketing has long made use of music as a means to enable customers to identify with a brand, and thus increase sales. The Influence of music is obvious, but can you use this on students, and how effective is it to use in a classroom?I will answer the question: how does soft music provide reassurance/create a harmoniums learning environment at the beginning of a lesson?By observing how students react and behave to the playing of soft music. My aim is to create different strategies that teachers can effectively use to get students to ?jump in? to their lessons without wasting 5-15 minutes of class time.Professor Lennart Grosin conducts research into what is in Sweden called PESKO.

Examensarbetet försöker mäta och beskriva huruvida den värdegrund som uttrycks i grundskolans läroplan (Lpo94) återfinns i läroböcker för högstadiet i ämnet historia. Arbetet består av en litteraturstudie samt en kvalitativ textanalys av tre läroböckers beskrivningar av två olika historiska epoker.Arbetets syfte är att redogöra för hur läroböckerna beskriver de två historiska epokerna utifrån ett perspektiv att de bör förmedla värdegrunden samt att göra en jämförelse mellan hur detta görs i de två olika epokerna.Arbetet visar på att läroböckerna intar en neutral och faktaförmedlande hållning. Läroböckernas olika kapitel skiljer sig åt då olika historiska epoker beskrivs olika och att innehållet därmed skiljer sig åt på ett sätt som får konsekvenser för förmedlingen av värdegrunden. En slutsats av detta är hur betydelsefull lärarens insatts är för förmedlingen av skolans värdegrund..

Syftet med arbetet är att undersöka hur den fysiska omgivningen och fysiska behov påverkar inlärningen. Samt om eleverna i undersökningen är medvetna om hur de behöver ha det i sin fysiska omgivning och vilka fysiska behov de har när de skalllära sig något svårt och nytt. I litteraturgenomgången tar jag upp åtta olika faktorer som kan påverka inlärningen. Tyngdpunkten ligger på den amerikanske skolforskaren Jensens och den svenske adjunkten och gymnasieläraren Gudmundssons teorier, men jag tar även upp andra pedagoger och metodiker som är relevanta för ämnet. I studien har jag observerat 18 elever och intervjuat fyra elever för att försöka få svar på hur de behöver ha det i omgivningen och vilka fysiska behov de har.

Syftet med denna studie är att undersöka om elevernas koncentration i de teoretiska ämnena påverkas av huruvida eleverna exponeras för musik under dagen eller ej. Genom observationer av tre klasser och intervjuer med fyra klasslärare har jag försökt att ta reda på om koncentrationsförmågan förbättras med hjälp av musik. Jag har räknat antalet koncentrationsrubbningar och jämfört resultaten från de dagar då eleverna inte utövar musik med de dagar då de gör det. Litteraturöversikten handlar om hur musik på olika sätt hjälper människan att utvecklas som människa och tidigare forskning som känns relevant för denna studie.       Några slutresultat som jag har kommit fram till är att majoriteten av eleverna drabbas av färre koncentrationsrubbningar under de dagar då inslag av musik förekommer.

Många ideellaorganisationer bidrar med stora vinster för folkhälsan. En sådan organisationär ?Bollplanket?. Syftet med studien var att undersöka hur de som arbetar på ?Bollplanket?upplever och beskriver verksamheten.

Avsikten med detta arbete är att genom litteraturstudie och program från Utbildningsradion undersöka den danska skolan Bifrostskolan. Hur de bedriver sin undervisning, och vilka grundpelare de bygger undervisningen på. Vidare syftar arbetet till att jämföra den svenska läroplanen och grundtankarna i Bifrostskolan, för att se likheter och skillnader och om det är möjligt för svenska skolor att arbeta Bifrostinspirerat. Bifrostskolan präglas av engagemang och motivation. Arbetssättet är huvudsakligen praktiskt och efter tema.

Denna uppsats är skriven inom ämnet allmänt utbildningsområde och behandlar frågeställningar kring filmens relation till historieundervisningen och hur film kan användas som pedagogiskt redskap inom historieämnet i grundskolans senare del samt i gymnasieskolan. De teoretiska grunder som främst används är två. Det ena är teorier kring historia, historieskrivning och film som historiskt dokument. Det andra är de didaktiska teorierna och hur dessa kan relateras till användandet av film i undervisningen.Som metod används teoretiska studier samt kvalitativa intervjuer med lärare inom historieämnet, verksamma inom både grundskola och gymnasieskola. Intervjuerna ger exempel på hur film används i historieundervisningen idag.Huvudlitteratur inom didaktiken är Gunns Imsens bok Lärarens värld, Magnus Hermansson Adlers bok Historieundervisningens byggstenar samt Christer Karlegärd och Klas-Göran Karlssons bok Historiedidaktik.Inom filmområdet är huvudlitteraturen Pelle Snickars och Cecilia Trenters bok Det förflutna som film och vice versa..