Sökresultat:
53036 Uppsatser om Inte endast tillfälligt - Sida 47 av 3536
Unga svenskars temporÀra migration till Oslo : En intervjustudie av sex unga vuxnas beslut att flytta till Oslo och tillbaka
I denna studie undersöks unga svenskars erfarenheter av temporÀr migration till Oslo, Norge. Syftet med studien var att öka förstÄelsen för ungas temporÀra arbetsmigration; bÄde beslutsprocessen inför emigrationen, och vad som pÄverkar vistelsens varaktighet. Detta har undersökts genom djupintervjuer med sex respondenter som alla har gemensamt att de Àr frÄn VÀsterbotten, har bott i Oslo, och sedan flyttat tillbaka till Sverige. Intervjuerna analyserades dÀrefter med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet visar att en av de viktigaste aspekterna i beslutsprocessen var respondenternas önskan om att tjÀna pengar för att kunna resa. Migration kan dÀrmed ses som ett medel för att förverkliga sina resedrömmar.
Svensk kod för bolagsstyrning
Syftet med vÄr studie Àr att ange och diskutera ett antal effekter för det interna arbetet i ett antal börsnoterade företag som följer koden. VÄr undersökning Àr gjord utifrÄn en deduktiv ansats. För datainsamlingen har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Koden Àr generellt sett uppskattad bland företagen, dÀr den framför allt bidrar till en ökad transparens. Kodens frÀmsta nackdel Àr att den kan uppfattas som byrÄkratisk och bidrar till merarbete.
TillÀmpning av komponentavskrivning i entreprenadbranschen
Skulle jÀmförbarheten kunna öka om bolag anvÀnde sig av komponentavskrivning? Vi har valt att undersöka huruvida bolag anvÀnder sig av denna avskrivningsmetod och i sÄ fall vilka incitament som ligger till grund för ett sÄdant val. Komponentavskrivning anvÀnds pÄ materiella anlÀggningstillgÄngar och innebÀr att en större investering delas upp i mindre delar som sedan skrivs av separat, med en avskrivningstakt anpassad till varje komponents livslÀngd (Lind, 2002). Syftet med uppsatsen var att undersöka om komponentavskrivning fÄtt en sÄdan genomslagskraft att det mynnat ut i en bÀttre jÀmförbarhet och harmonisering av entreprenadbranschen. Vi har anvÀnt oss av det positivistiska synsÀttet och uppsatsen har ett deduktivt angreppssÀtt dÄ vi utifrÄn befintliga teorier försöker finna förklarande orsaker till varför bolag vÀljer att redovisa pÄ ett visst sÀtt.
?BARNETS BĂSTA? OCH DEN ?GODA FAMILJEN? : - en lokalhistorisk studie av adoptioner i Ăstersund, 1925-1934
Avsikten med denna studie Ă€r att undersöka meningen bakom ?barnets bĂ€sta? i adoptionsĂ€renden under perioden 1925?1934 i Ăstersunds stad. Detta görs genom en arkivstudie av barnavĂ„rdsmannaakter och domslut kring adoptionsĂ€rendena. Adoptanterna framstĂ€lls genomgĂ„ende positivt och representerar den ?goda familjen?.
Sportmarknadsföring : En studie av SM-finalen i innebandy och AIK innebandy
Intresset för det undersökta fenomenet, uppmÀrksammades av en slump dÄ vi tog del av publiksiffran frÄn förra Ärets SM-final i innebandy. För oss med en uppvÀxt pÄ ishockeyrinken tyckte vi det var helt otroligt att SM-finalen fyllde hela globen. Ishockeyn hade inte ens fyllt Globen pÄ 4 Är, hur kunde en ung sport som innebandy klara detta? Dessutom var det intressant att publikkontrasten mellan en seriematch och SM-finalen för innebandy var hela 14 gÄnger större. Ur detta skapades vÄr problemformulering; PÄ vilket sÀtt skiljer sig marknadsföringen mellan SM-finalmatchen i innebandy och en seriematch i innebandy och vilka likheter kan urskiljas?Syftet var att beskriva vad AIK innebandy och arrangörerna för SM-finalen i innebandy gör för att locka publik till sina seriespelsmatcher respektive sitt finalevenemang.
LÀttlÀsta nyhetstexter? : En jÀmförande analys av hur lÀttförstÄeliga texter frÄn tidningarna 8 SIDOR och Sesam kan anses vara ur ett andrasprÄksperspektiv.
Denna uppsats syfte Àr att undersöka vilken instÀllning och attityd ungdomar har till anvÀndandet av svordomar och det som klassificeras som ?fult sprÄk?. Den undersökningsmetod som anvÀndes var en enkÀtundersökning som delades ut till en gymnasieklass pÄ en central gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Den grupp som efterstrÀvades skulle vara sÄ homogen och ha en sÄ jÀmn könsfördelning som möjligt. Det ordinarie antalet elever i klassen uppgick normalt till strax över trettio men vid tillfÀllet nÀrvarade endast 24 ? 8 flickor och 16 pojkar.Resultatet visar pÄ att ungdomarna anvÀnder sig ganska frekvent av svordomar men ocksÄ att de Àr medvetna om att det inte Àr nÄgot bra att göra, men anser samtidigt att det inte finns nÄgot som skulle vara fel med det.
En studie kring uppnÄendemÄlen för de naturorienterande Àmnena i Äk 5
Vi bestÀmde oss för att genomföra denna undersökning eftersom vi sett att det undervisas för lite inom de naturorienterande Àmnena i grundskolans lÀgre Ärskurser. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur och varför pedagoger prioriterar uppnÄendemÄlen för de naturorienterande Àmnena i Ärskurs fem som de gör. I litteraturgenomgÄngen belyser vi varför man bör lÀra sig naturvetenskap, styrdokumentens utformning samt de undersökningar som gjorts i Àmnet tidigare.Vi har genomfört reflexiva intervjuer med Ätta pedagoger som för tillfÀllet undervisar i Ärskurs fyra eller fem. Undersökningen visar att endast 52 % av uppnÄendemÄlen för de naturorienterande Àmnena i Ärskurs fem Àr viktiga för de medverkande respondenternas undervisning. Det har Àven framkommit vissa grupperingar i de motiveringar pedagogerna har till varför mÄlen prioriteras som de gör.
AnvÀndarmanual Analys3
Syftet med den hÀr C-uppsatsen Àr att skapa en anvÀndarmanual för ett system som anvÀnds inom TeliaSonera. Bakgrunden till uppsatsen Àr att det saknas en bra och enkel dokumentation till systemet.AnvÀndarmanualen fÄr sin utformning genom interjuver med anvÀndare, systemförvaltare samt arbetsledare. De fÄr bestÀmma hur den ska se ut och vad den skall innehÄlla. Tanken med detta Àr att fÄ en sÄ anvÀndarvÀnlig manual som möjligt. Den fÀrdiga dokumentationen testas med hjÀlp av verkliga fall frÄn den dagliga verksamheten och anvÀndarna kommer med förslag pÄ eventuella förÀndringar.Manualen Àr företagsintern och finns endast i den slutna uppsatsvarianten..
Skall vi kÀmpa Ànda in i kaklet? Möjliga effekter av mervÀrdesskatt för ideella idrottsföreningar i Sverige
Ănda sedan Sverige gick med i EU har man varit medveten om att Sverige strider mot EU:smervĂ€rdesskattedirektiv. Ăn idag har Sverige fortfarande inte anpassat alla sina delar imomslagen till direktivet och pĂ„ grund av detta inledde EU Ă„r 2009 ettfördragsbrottsförfarande mot Sverige. Utredningen som Sverige sjĂ€lva gjorde under 2009 komfram till att Sverige fortfarande inte var förenliga med direktivet i vissa delar, framförallt detfaktum att Sverige undantar alla allmĂ€nnyttiga ideella föreningar frĂ„n mervĂ€rdesskatt. Efterutredningen lĂ€mnade Sverige in ett förslag till EU-kommissionen angĂ„ende Ă€ndringar iSveriges momslagstiftning. Idetta förslag stod det bland annat att Sverige, istĂ€llet för attundanta alla ideella föreningar, endast skulle undanta de föreningar med en omsĂ€ttning under1 000 000 kr om Ă„ret frĂ„n momsplikt.I februari 2011 fick Sverige avslag pĂ„ detta förslag och debatten i Sverige kom igĂ„ng pĂ„allvar.
Hur SVT kan anvÀnda CSR för att fÄ unga vuxna att betala TV-avgift : TV-avgift ur ett CSR-perspektiv
Uppgiften var att genomföra ett projekt inom begreppet Corporate Social Responsibility [CSR]. CSR Àr ett begrepp som inte har en entydig betydelse. Det handlar om ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt ansvar men varje företag mÄste skapa sin egen definition och bestÀmma hur de vill arbeta med CSR-relaterade frÄgor. Det Àr ingen hemlighet att företag som arbetar mycket med CSR ligger i framkant hos konsumenter dÄ CSR har blivit starkt förknippat med ett företags varumÀrke. I den hÀr rapporten reds begreppet ut med hjÀlp av en litteraturstudie, intervjuer och en enkÀtundersökning.
Sekvenser : Ett patienthotell för familjer vid regionsjukhuset i Ărebro.
I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfÀlligt kollektiv. Kollektivet Àr i detta fall inte sjÀlvvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lÄng resvÀg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har dÀrför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lÀgenheter med pentry? Ska man Äterskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli pÄtrÀngande nÀr man delar den med frÀmlingar?Jag har undersökt min frÄgestÀllning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.
à tgÀrdsprogram : En kvalitativ undersökning om ÄtgÀrdsprogrammets synliga sida
I dagens skola finns det mÄnga elever som Àr i behov av sÀrskilda stödinsatser i form av ett ÄtgÀrds-program. I vÄr strÀvan efter en skola för alla bör och ska ett ÄtgÀrdsprogram fylla en central funktion i elevens och skolans utveckling. VÄrt syfte Àr att undersöka den synliga sidan av ÄtgÀrdsprogrammet, hur man arbetar och upprÀttar ÄtgÀrdsprogram pÄ tvÄ skolor i Mellansverige. För att fÄ svar pÄ vÄra stÀllda frÄgor har vi valt att anvÀnda oss av den kvalitativa metoden, bÄde i analysavsnittet och intervjuavsnittet. Resultatet i vÄr undersökning visar pÄ att ÄtgÀrdsprogrammen i mÄnga fall Àr likriktade och statiska, samma ÄtgÀrder och mÄlsÀttningar upprÀttas för elever i behov av sÀrskilt stöd.
LĂ€rares matematiska kommunikation
Avsikten med detta examensarbete Àr att identifiera, beskriva och förstÄ företeelser och processer som Àr en del av den muntliga matematiska kommunikationen mellan lÀrare och elev i klassrummet. För att uppnÄ detta har observationer som metod anvÀnts och dessa har gjorts i Ärskurs tvÄ och fem. Undersökningen gjordes utifrÄn tvÄ undervisningstyper, helklassundervisning och bÀnkundervisning. Resultatet visar att vid dessa undervisningstyper Àr kommunikationen till stor del av lotsande och sluten karaktÀr. Det vill sÀga att lÀraren leder eleven mot svaret genom mer och mer avgrÀnsande frÄgor respektive att lÀraren anvÀnder frÄgor som det finns ett, och endast ett rÀtt svar till.
InlÀrningsstilar pÄ gymnasiet
VÄrt utvecklingsarbete handlade om att medvetandegöra eleverna, i en samhÀllsvetenskaplig klass i Ärskurs tvÄ i gymnasiet, om att individerna har olika inlÀrningsstilar, enligt forskarna Rita & Ken Dunn. Syftet var att undersöka om medvetenheten om dominerande inlÀrningsstil för varje elev och om deras arbete enligt medföljande studietips resulterade i ökat intresse, uppmÀrksamhet och koncentration vid inlÀrning av nytt och svÄrt material. Metoden som anvÀndes var en enkÀt för varje elev som visade respektive elevs dominerande inlÀrningsstil. Eleverna följde sedan under Ätta veckor en handlingsplan med studietips för varje elev, och dÀrefter intervjuades eleverna för att se om de följt studietipsen. Ur vÄrt material kan man inte dra sÀkra slutsatser.
Bonuslöner i kommunal verksamhet: en studie av försöket i Kalix
Kalix kommun genomför sedan 2002 ett treÄrigt försök med bonuslöner för kommunanstÀllda. De frÀmsta motiven bakom bonussystemet Àr att uppmuntra goda prestationer och att öka de anstÀlldas engagemang i ekonomiska frÄgor. Bonus Àr en ny företeelse inom kommunal verksamhet i Sverige och dÀrför Àr försöket i Kalix Àven intressant ur ett riksperspektiv. Uppsatsen strÀvar efter att ÄskÄdliggöra hur bonussystemet kan pÄverka produktiviteten, kvalitén och arbetsmiljön i kommunens arbete. Undersökningen baserar sig pÄ en innehÄllsanalys av argument för och emot bonussystemet.