Fler fårägare efterfrågar effektivare produktionsmodeller med billigare foder, vilket har ökat intresset för vallbaljväxter som alternativt proteinfodermedel. Rödklöver, vitklöver, lusern och käringtand är de vanligaste sorterna i Sverige. Syftet med litteraturstudien är att beskriva näringsvärden i de fyra baljväxterna samt deras effekt på konsumtion, näringsbalans och produktion hos tackor och lamm. Baljväxters höga halt av protein och låga halt av WSC gör baljväxter svårensilerade. Därför krävs en snabb förtorkning och tillsatsmedel för att tillräckligt med mjölksyra ska bildas.

Kalvar förvärvar passiv immunitet från modern enbart genom Intag av råmjölk. Syftet med den här litteraturstudien är att ta reda på hur överföringen av passiv immunitet från ko till kalv påverkas av råmjölkens kvalitet, volymen råmjölk som ges och tidpunkten för första råmjölksgivan. I litteraturstudien har också ingått att söka om utfodringssättet inverkar på överföringen av passiv immunitet till kalvar. Studier visar att höglakterande kor samt kor i första och andra laktationen producerar råmjölk med lägre immunoglobulinkoncentration än låglakterande kor samt kor i tredje laktationen och uppåt. Dessutom minskar totalkoncentrationen immunoglobuliner om man slår samman flera volymer råmjölk.

Bakgrund Köttkonsumtionen i Sverige är idag rekordhög. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att minska köttkonsumtionen och med fördel äta mer vegetariskt. Detta för att rött kött och särskilt processat rött kött har visats öka risken att drabbas av olika typer av sjukdomar. Syfte Syftet var att undersöka attityder till köttIntag och vegetarisk kost hos vuxna konsumenter samt i vilken utsträckning olika faktorer påverkade matvalet. Metod En webbaserad frekvensenkät användes och deltagarna rekryterades via?facebook.com?.

Bakgrund: De senaste decennierna har förekomsten av fetma ökat drastiskt i Sverige och världen. Genom detta har behovet av olika behandlingsformer ökat, däribland fetmakirurgi. Den vanligaste operationsmetoden är gastric bypass vilken för många patienter kräver livslånga förändringar gällande kostvanor. Vanligt förekommande komplikationer efter gastric bypass är dumpingsymtom, vilka delvis kan begränsas utifrån ätbeteende. Etablerade nationella riktlinjer för kostråd före och efter fetmaoperationer saknas i dagsläget.Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka kostvanor och måltidsmönster, dumpingsymtom samt upplevelser av dietistkontakt i samband med operation hos personer som genomgått gastric bypass.Metod: En webbaserad enkätundersökning om kostvanor riktad till gastric bypass-opererade personer i Sverige genomfördes via bekvämlighetsurval.

Patienter med schizofreni har betydligt större andel överviktiga jämfört med övriga befolkningen och har en ökad förekomst av livsstilsrelaterade sjukdomar och förtidig död, vilket kan sättas i relation till dålig kosthållning. Syftet med studien var därför att undersöka schizofrenipatienters Intag av frukt, grönsaker och fett och jämföra det med Livsmedelsverkets rekommendationer. Syftet var också att beskriva vilka interventioner som utförts för att förändra schizofrenipatienters kostvanor. Livsmedelsverket och riktlinjer för hälsofrämjandeintervention användes som referensramar. Metodvalet var en systematisk litteraturstudie där sökning efter artiklar skedde både systematiskt via databaser och manuellt.

Patienter med schizofreni har betydligt större andel överviktiga jämfört med övriga befolkningen och har en ökad förekomst av livsstilsrelaterade sjukdomar och förtidig död, vilket kan sättas i relation till dålig kosthållning. Syftet med studien var därför att undersöka schizofrenipatienters Intag av frukt, grönsaker och fett och jämföra det med Livsmedelsverkets rekommendationer. Syftet var också att beskriva vilka interventioner som utförts för att förändra schizofrenipatienters kostvanor. Livsmedelsverket och riktlinjer för hälsofrämjandeintervention användes som referensramar. Metodvalet var en systematisk litteraturstudie där sökning efter artiklar skedde både systematiskt via databaser och manuellt.

Övervikt och fetma hos den vuxna befolkningen är ett växande hälsoproblem i stora delar av västvärlden. Utvecklingen i Sverige är likartad. Även bland barn och ungdomar har andelen individer med övervikt och fetma ökat mycket de senaste decennierna. Ett ökat Intag av energirik mat i kombination med ett alltmer stillasittande liv är viktiga faktorer.I stora delar av befolkningen i Sverige verkar dock den stora ökningen ha stannat av och till och med minskat. Undantag från denna positiva förändring utgör vissa grupper med individer med låg socioekonomisk status.

Bakgrund: Förutom de diagnostiska fördelarna med jodkontrastmedel finns det samtidigt risker. Nedsatt njurfunktion, diabetes och hjärtsvikt är några av de riskfaktorer som kan leda till att patienten drabbas av en kontrastmedelsinducerad njurskada. Allergi och astma utgör riskfaktorer för en akut överkänslighetsreaktion. Tyreoideafunktion, graviditet och läkemedel är andra faktorer som är viktigt att ta reda på för att undvika negativa effekter av jodkontrastmedel. I Sverige finns nationella rekommendationer samt utarbetade frågeformulär som ska förebygga de negativa effekterna.

Bakgrund: Artros är en ?folksjukdom? som drabbar många, framförallt äldre. Sjukdomeninnebär en broskförändring på en led som i sin tur ger upphov till smärta, stelhet och minskadrörlighet. Det finns ingen behandling förutom kirurgi som botar sjukdomen. De läkemedelsom används är smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel som ger olika grad avbiverkningar.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka om Intag av kokosfett, i j?mf?relse med annan k?lla rik p? m?ttat fett, har en annorlunda p?verkan p? postprandiella triglycerider i blod. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus och baserades p? tre s?kblock utformade efter MeSH-termer och dess synonymer. De inkluderade studierna skulle vara RCT studier som unders?kte postprandiella triglycerider i blodet m?tt som AUC och maxv?rde. Interventions- och kontrollgruppen skulle vara kokosfett respektive annan k?lla till m?ttat fett.

Sill har haft stor betydelse för oss i Sverige historiskt som en viktig proteinkälla för folket. Fisk överlag är även en god källa till omega-3, D-vitamin, selen och jod. Tack vare sitt goda näringsinnehåll minskar bland annat risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Dock äter vi i Sverige för lite fisk i jämförelse med vad Livsmedelsverket rekommenderar. Samtidigt ökar kostrelaterade sjukdomar, bland annat övervikt.

Bakgrund Extremt prematura barn har svårt att tillgodogöra sig näring på grund av att mag- tarmkanalen är omogen. Barnen har hög risk för undernäring och tillväxthämning är vanligt. Nutritionen måste därför optimeras och vara individuellt anpassad efter varje barns behov. För att nå de uppskattade näringsbehoven och möjliggöra att den fetala tillväxten efterföljs är det nödvändigt att berika den enterala nutritionen.Syfte Att undersöka näringsIntaget mellan två års-kohorter av extremt prematura barn och jämföra näringsIntaget med uppskattat näringsbehov samt undersöka om ändrade nutritionsregimer påverkat viktutveckling. Sekundärt undersöktes förekomst av nekrotiserande enterokolit (NEC). Metod En retrospektiv observationsstudie av extremt prematura barn (<27 gestationsveckor) födda under 2006 respektive 2011.

BakgrundAnvändandet av kosttillskott ökar i Sverige bland motionärer. Ämnen med prestationshöjande egenskaper såsom koffein och kreatin är populärt bland tränande på gym och omsätter flera miljarder på marknaden. Pre workout-produkter (PWO) innehåller en blandning av flera olika prestationshöjande substanser som intas innan träningen för ökad styrka och ork. Säkerheten för användaren beträffande vissa ingredienser är emellertid oklart. Tidigare populära ingredienser som 1,3-Dimetylamylamin (DMAA) är numera läkemedelsklassade.

Bakgrund Barn har idag ett för högt Intag av mättat fett, vilket ökar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Livsmedelsverket rekommenderar därför att lättmjölk och lättmargarin skall serveras i skolan för att uppnå en näringsriktig skolmåltid.Syfte Syftet var att undersöka föräldrars inställning till Livsmedelsverkets rekommendationer kring serveringen av lättmjölk och lättmargarin i skolan, hur konsumtionen av mjölk och margarin ser ut i hemmet samt samband med föräldrarnas kön, ålder och utbildningsnivå.Metod En enkätstudie genomfördes på tre utvalda skolor, innehållande elva frågor om inställning till och konsumtion av lättmjölk och lättmargarin. SPSS 20.0 användes för att analysera och bearbeta data där en signifikansnivå sattes till p<0,05.Resultat Deltagare i denna studie var 106 stycken, 81 kvinnor och 25 män. Majoriteten av deltagarna var negativa till de påståenden som lyfter fram lättmjölkens fördelar. Endast ett fåtal deltagare instämde i påståendet lättmjölk och lättmargarin minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Bakgrund: Sverige är unikt i världen genom att ha lagstadgat om kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider. Mat i skolor har serverats i Sverige sedan mitten av 1800-talet. Dagens system har formats över en lång tid och har utvecklats allt eftersom näringsrekommendationer och matkultur förändrats. De senaste rekommendationerna för den svenska befolkningen kom 2005 och den senaste uppdateringen av råden Bra mat i skolan kom tidigare i år. Fisk, frukt och grönsaker ger många av de viktiga näringsämnen vi behöver, kostundersökningar har visat att vi äter för lite av dessa.Syfte: Att se hur skolbarns mattallrikar ser ut i jämförelse med en referenstallrik med fokus på Intag av grönsaker och fisk.