Sökresultat:
5729 Uppsatser om Instrumental undervisning - Sida 3 av 382
Lärmiljöer och lärare - En studie av hur lärares undervisningsfilosofi präglar arbetet och elevers lärande vid en Musikskola
Title: Teaching environment and teachers. A study of how music education philosophies influence instrumental teaching and learning at a community music school. Question of the research: Which Music philosophical ideas can be traced in the instrumental teaching of a community music school? Two teachers and their students have been videotaped. Data from the tapes and from interviews with the teachers and students have been analyzed by means of a category system, which grew out of the theoretical overview.
Demokrati och vetenskap - ett problemfyllt förhållande
What role should science play in democracy? Political scientists often assume that it is possible to demarcate between ?instrumental? and ?moral? knowledge, and argue that citizens and/or politicians should use their moral knowledge to agree upon political goals and then apply the instrumental knowledge of scientists to achieve them. This straightforward view is challenged by writers in science studies, who identify three major problems in the use of science in democracy: uncertainty, risk and hidden values. They suggest that these problems could be solved through citizen participation.In this essay I perform an analysis of the internal logic of their suggestion. Is it likely that citizen participation enhances the democratic decision making process so as to reduce the problems? The internal analysis shows that it is rational to advocate citizen participation by reasons of legitimacy.
Särskolans undervisning: för barn och ungdomar i behov av
särskilt stöd
Skillnaden mellan särskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans undervisning. Specialpedagogers syn på särskolans inlärningsmetoder..
Särskolans undervisning: för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd
Skillnaden mellan särskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans
undervisning. Specialpedagogers syn på särskolans inlärningsmetoder..
Musik- och kulturskolans utbud och prioriteringar - Intervjuer med lärare
Den här uppsatsen undersöker lärarnas betydelse för musik- och kulturskolornas utbud och prioriteringar. Den undersöker också deras attityder inom olika områden som skulle kunna ha betydelse för dessa prioriteringar. Undersökningen är gjord enligt kvalitativ metod, genom intervjuer med instrumentallärare vid olika musik- och kulturskolor. Det är mycket som talar för att musiklärare uppfattar att de har ett stort inflytande över beslut som fattas inom musik- och kulturskolan. För det första upplever lärare att musikskolan själv har ett stort inflytande över sin verksamhet och att kollegiet bör vara en viktig grund för de beslut som tas.
Den svenska bibliotekssektorns synsätt på en övergång till SAB-systemet och DDC
The SAB-system (Klassifikationssystem för svenska bibliotek) was created almost a hundred years ago and has often been viewed as insufficient among many academic libraries. KB (Kungliga Biblioteket) has therefore decided to change to DDC (Dewey Decimal Classification) which means that the Swedish libraries are now facing a challenge that involves a change to a new classification system. This is a comparable situation that occured when the SAB-system was created. The aim of this Master?s thesis is to examine the Swedish library sector´s approach to a new classification system, first to the SAB-system and then to DDC.
Vad spelar lärare för roll? : En uppsats om lärares syn på elevinkludering i undervisning ur ett postmodernt perspektiv
Syftet med denna undersökning är att beskriva hur elevers möjligheter att vara delaktiga i skapandet av sin undervisning ser ut och förhoppningsvis finna underlag för hur lärare kan anpassa undervisning till den postmoderna tid vi lever i..
Dirigentens repetitionsteknik, kommunikation och ledarskap: En jämförelse mellan instrumental solistensemble och symfoniorkester under repetition av nutida konstmusik
Syftet med detta arbete var att undersöka dirigentens repetitionsteknik, kommunikation och ledarskap med musikerna under repetition av nutida konstmusik med instrumental solistensemble respektive symfoniorkester med professionella musiker. Metoderna som användes var dels mitt konstnärliga arbete som dirigent genom repetitioner och konserter av nutida musik med solistensemblen Norrbotten NEO och Gävle Symfoniorkester, dels sju intervjuer med professionella dirigenter och musiker. Det konstnärliga arbetet dokumenterades med videoupptagning medan intervjuerna dokumenterades med ljudupptagning. Analyserna av respektive material skedde i efterhand och var huvudsakligen kvalitativa, även om kvantitativa inslag förekom.Resultatet visar att dirigenten bör ha tydlig slagteknik och gestik och tydligt reda ut komplicerade rytmer och instruera musikerna. I första hand ska dirigenten arbeta med de musikaliska parametrarna rytm/samtidighet, dynamik/balans och artikulation men det är viktigt att dirigenten också kan gestalta musiken och lyfta den till en högre nivå.Slutsatserna är: 1) ju mer okänd och komplex musik desto viktigare att förmedla en musikalisk helhet till den enskilde musikern och låta den förstå sin stämmas funktion i helheten; 2) ju färre musiker i ensemblen desto viktigare att dirigera med små slag och gester, gärna sittande, och att lyhört genom diskussioner med musikerna, ta del av deras kunskap och förslag till musikalisk gestaltning; 3) ju fler musiker i ensemblen utan specialkunskap i och intresse för nutida musik desto viktigare att inspirera och motivera den enskilde musikern.Skillnaderna mellan solistensemble och orkester kan ofta vara stora; det kan gälla såväl kunskap om och intresse för nutida musik som förväntningar på dirigentens kommunikation och ledarskap.
Bränna matematikböckerna?
Syftet med detta examensarbete är att få en bredare och djupare kunskap om vilka möjligheter och hinder det kan finnas med att bedriva en läroboksobunden undervisning. Vi söker även svar på hur lärarna använder sig av matematikboken och vilken hänsyn de tar till kursplanens innehåll i sin undervisning. För att få svar på våra frågeställningar använder vi oss av en explorativ undersökning, där det används flera undersökningsmetoder. I vårt fall en postenkät och kvalitativa intervjuer. I resultatet fann vi att möjligheterna med en läroboksobunden undervisning var många.
(Om)skärningspunkten i en rättighetskonflikt: En kvalitativ textanalys av debatten kring manlig omskärelse
The purpose of this thesis is to build on the current debate on male circumcision and from thetwo perspectives, consequentialism and non-consequentialism, describe the conflict of rightsthat exists on the issue and outline a normative conclusion about whether Sweden should banmale circumcision of boys or not. The idea is to clarify how the two sides' approach to theconflicting rights differ on the issue. The perspectives intends to provide further clarity to thearguments and provide a framework to resolve the rights conflict by, which creates morefavorable conditions to understand the moral bearing of the arguments in the debate. Thesurvey is conducted as a debate analytical study, conducted by compiling and organizing thearguments for the various positions in the debate. Based on the two theories I conduct ancritical analysis in which I examine the extent to which the arguments of each side lives up tothe perspectives moral standards.
Musiken inifrån: fem musiklärares syn på skapande i
undervisning
Syftet med detta arbete har varit att undersöka musiklärares syn på elevens eget skapande i undervisning. Fem musiklärare har intervjuats: en i år 4-9, en gymnasielärare, en kulturskolelärare, en folkhögskolelärare och en musikhögskolelärare. Intervjuerna har varit av typen halvstrukturerade och kvalitativa. De har utförts i informanternas hem- eller arbetsmiljö. Vi har funnit att lärarnas syn på skapande i undervisning är förhållandevis enhetlig.
"Du får barn som älskar det ni gör" : den tematiska undervisningens konsekvenser för elevers lärande ? en kvalitativ undersökning
Denna uppsats behandlar varför några utvalda pedagoger arbetar tematiskt samt deras förhållningssätt till den tematiska undervisningen. I uppsatsen ställer jag frågor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en tematisk undervisning kan ha för konsekvenser på elevers inlärning. Undersökningen omfattar även om pedagogerna tror att läsutvecklingen kan gynnas genom tematisk undervisning. Definitionen av vad tematisk undervisning är har hämtats ur litteratur om ämnet och utgörs av att ämnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en läromedelsstyrd undervisning.Jag använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlärning.
Konkret undervisning - En fenomenografisk studie av pedagogers uppfattningar om konkret undervisning
AbstractSyftet med detta arbete har varit att undersöka pedagogers uppfattning om konkret undervisning. Skolverkets Aktuella Analyser från 2007 visar en tydlig minskning av konkret undervisning och härigenom påverkas elevernas motivation och studieresultat. I forskningsbakgrunden tas aktuell forskning kring ämnet upp med Dewey som grund för teorin. Undersökningen har skett genom öppna intervjuer och en fenomenografisk analys av materialet har genomförts. Analysen av utfallsrummet resulterade i tre kategorier av uppfattningar.
Individanpassad undervisning - en studie om hur lärare på högstadiet uppfattar individanpassad undervisning
Individanpassad undervisning innebär enligt läroplanen för obligatoriska skolan Lpo94 att läraren ser till varje individs behov. Uppsatsen syftar till att ge bättre kunskap om hur individanpassad undervisning fungerar i grundskolans senare år. Jag vill undersöka om lärarna kan använda och tillämpa sig av individanpassad undervisning som Lpo94 strävar efter. För att få fram denna uppfattning har observationer gjorts hos fyra lärare som också intervjuats. Slutsatserna från intervjuerna har diskuterats och analyserats med hjälp av litteratur och Lpo94.
Tematisk undervisning - ur pedagogers perspektiv
Syftet med detta arbete är att lyfta fram pedagogers åsikter om tematisk undervisning, om möjligheter och svårigheter och om de använder sig av det i sin egen pedagogiska verksamhet och i så fall hur. Genom litteraturstudier redogörs för vad tematisk undervisning innebär samt vad de olika författarna anser om ämnet. För att få svar på vår problemprecisering har vi gjort intervjuer med pedagoger som sammanställts och redovisats. Resultaten visar att de positiva faktorerna överväger de negativa och tematisk undervisning ses som ett omväxlande och stimulerande arbetssätt som ger både pedagoger och elever inspiration till att lära..