Syftet med vårt examensarbete var att undersöka könsspecifika mönster i talutrymmet, med fokus på de kvinnliga andraspråkseleverna. Avsikten var även att undersöka karaktären av klassrumsprat där eleverna har socialiserats i skilda kulturer, där språket för Instruktioner gavs på svenska och där uppmärksamheten i en sådan kontext fokuserades på könsskillnader i talutrymme. Undersökningen genomfördes i en förberedelseklass. Datainsamlingen bestod av videoinspelningar från vilka samtliga yttranden skrevs ner och färgkodades för att tydliggöra det språkliga utrymme som deltagarna använde. Resultatet visar att läraren står för den största delen av talutrymmet.

Indexator AB i Vindeln är en världsledande tillverkare av rotatorer för skogsbruk, styckegods och materialhantering. Företaget lägger stor vikt vid kvaliteten och testar idag alla sina slutprodukter individuellt för att säkerställa att de möter upp mot kundens krav. Variation i produktionsprocessen kan orsaka defekter som, om de upptäcks först i slutkontrollen, blir kostsamma. Genom att minska variationen i processerna kan företaget öka sin interna kvalitet. Syftet med examensarbetet är att visa hur SPS kan tillämpas, för att identifiera och eliminera orsaker till variation och därigenom öka den interna kvaliteten.

Syftet med projektet är att WB-Trä vill få in ett mera fungerande kvalitetstänkande i företagets produktion, från godsmottagningen genom maskinhanteringen, ytbehandlingen och slutligen monteringen. De har inga krav från deras leverantörer att de ska skaffa ett kvalitetssystem än men det kanske kommer en förfrågan inom en snar framtid så då vill de vara väl förbereda inför detta. De vill även förbättra sig själva och sina produkter, varje medarbetare ska bli mer medveten om vilka krav som dom ska jobba efter. Detta för att de som jobbar ute i produktionen skall följa en enkel manual och på så sätt veta vilka krav som ställs på den produkt som de producerar. Detta kvalitetstänkande har sin grund i att de själva vill höja deras kvalité i deras produkter och få in kontrollrutiner i det dagliga arbetet.

SAAB Support and Services, som är servicecenter för flygplanskomponenter, utför idag huvuddelar av sina mätningar manuellt, mätningar som ibland kan ta upp till fyra dagar. För att höja noggrannheten samt öka effektiviteten köpte de år 2007 in ett automatiskt testkoncept från MK Test systems.I examensarbetet har vi först undersökt den inköpta utrustningen.Sedan har vi tagit fram rutiner för kalibrering av utrustningen som klarar SAAB:s krav. Därefter har vi arbetat fram kravspecifikationer och Instruktioner för hur utrustningen ska användas. Under arbetets gång har vi samlat in information för att kunna göra en utvärdering av hur lämplig utrustningen är att använda för att testa flygplanskomponenter.Arbetet resulterade huvudsakligen i tre st manualer som går igenom tre olika områden; kalibrering, kablagetest och ett standardtest för t.ex.paneler och styrboxar..

Examensarbetet är ett resultat av min verksamhetsförlagda utbildning VFU hos Skanska Asfalt och Betong. Jag valt att undersöka hur det går till vid vältning och packning av asfaltbeläggningar. Eftersom packningen är en av de viktigaste delarna för att uppnå en bra beläggning som ska hålla i många år är det viktigt att man packar på rätt sätt. Därför har jag tagit upp några viktiga punkter på hur man bör utföra packningen på ett bra sätt både ifrån teorin samt från praktiken. Det som man bör tänka på som vältförare är de faktorer som påverkar packningen och att ha rätt packningsutrustning för rätt arbete.

Syftet med vårt arbete är att undersöka lärarens syn på disciplin i klassrummet. Examensarbete behandlar ämnet disciplin i klassrummet och dess påverkan när det gäller inlärningsmiljö och arbetsro i klassrummet. Vi observerade och intervjuade fyra lärare från årskurs 1, 2, 4, 5 i en grundskola. Deltagarna i vår intervju var mellan 32 -53 år, en manlig, resten var kvinnliga. Våra frågeställningar är: hur tänker lärare om innebörden av disciplin, vilka olika faktorer som enligt lärare kan resultera i ett bra disciplinerat klassrum, vad lärarna, anser påverkar ordningen respektive oordning samt pedagogers motiv till disciplin i klassrummet.

Syftet med arbetet var att beskriva och öka förståelsen för hur lärare i sitt arbete påverkar ordningen i klassrummet. Vår empiriska del av arbetet grundar sig på en kvalitativ metod. Under två dagar följde vi en högstadieklass i Luleå kommun för att observera de lärare klassen mötte och därigenom kunna analysera lärarnas arbete och förhållningssätt till ordning. Resultaten visade att ordningen i klassen skiljde sig avsevärt beroende på lärarens personliga ledarskap och arbetssätt. De lärare som främst åstadkom ordning använde sig av lugnt kroppsspråk, ett varierat röstläge, var konsekventa, samt arbetade utifrån tydliga rutiner.

Omställningstiden i ytmonteringslinan Panasonic på Stoneridge Electronics AB ansågs vara en bidragande orsak till att maskinernas fulla kapacitet inte kunde utnyttjas. Syftet med det här examensarbetet var därför att analysera omställningssituationen och med analysen som grund reducera omställningstiden med hjälp av SMED-metoden samt ta fram förbättringsförslag gällande arbetet i övrigt.Förutom SMED har tidsmätningar, observationer samt litteraturstudier legat till grund för reduceringen av omställningstid samt förbättringsförslagen som innebär bl.a. sekventiell omställning av conveyersystemet i ytmonteringslinan samt tydligare Instruktioner och mer visuell styrning, enligt teorin om Lean.Ett fortsatt arbete i form av uppdatering av arbetsInstruktioner och själva utförandet av omställningen är exempel på typen av ständiga förbättringar som företaget redan idag jobbar aktivt med..

Examensarbetet har utförts på Valmet AB i Karlstad, företaget arbetar med utveckling, tillverkning och service av mjukpappersmaskiner. I pappersmaskiner ingår ett antal olika valsar, där några av dem ska kunna röra på sig. För detta finns lite olika typer av arrangemang, vilka påminner en del om varandra. Förflyttningen sker idag m.h.a. skruvdomkrafter som i sin tur drivs av elektriska motorer.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att skapa ett intresse, en motivation och nyfiken för biologin och matspjälkningen hos elever i årkurs 2-3 där eleverna på självständigt, roligt, varierande och lustfullt sätt kan skapa sig och utveckla kunskaper om matspjälkningen. Materialet består av en elevbok om matspjälkning i form av en faktasaga, bilder, frågor och praktiska övningar. Materialet innehåller dessutom en lärarhandledning med Instruktioner till läroboken, mål från läroplanen samt svar till frågorna. Framtagningen av detta material har gjorts med hjälp av intervjuer och forskning i området. Materialet har fått har testats i en årkurs 2 och en intervju med eleverna.

SammanfattningMisstag är något som ingår i vårt handlande. Vårt förhållningssätt till misstag påverkar hur vilär oss av dem. Syftet med studien är att undersöka hur misstag gjorda av elever kan tastillvara som ett verktyg i kunskapsprocessen och förutsättningar för detta. I studien harkvalitativa intervjuer med tre lärare på ett textilt hantverksprogram på gymnasiet utförts.Resultatet visar att misstag kan vara ett redskap till kunskap. Lärarna menar att kunskap ärerfarenheter, förmågan att använda verktyg och Instruktioner och medvetenhet om sinkunskap.

I dagens kursplaner betonas att elever ska utveckla komplexa förmågor och inte enbart fakta och färdigheter. Vid bedömning av sådana komplexa förmågor ställs krav på de bedömningsverktyg som används att de ska kunna bedöma dessa på ett tillförlitligt sätt. Ett verktyg för ändamålet som ofta lyfts fram är bedömningsmatriser. I denna studie analyseras filmad interaktion mellan lärare för att synliggöra hur lärare skapar mening kring sin uppgift att bedöma mer omfattande elevarbeten med stöd av bedömningsmatriser, vilka överväganden de gör och vilka dilemman som uppstår. Resultaten visar att lärare vid bedömningen förutom de Instruktioner som tillhandahålls även lyfter in andra faktorer som blir avgörande vid bedömningen. Utifrån resultatet förs även en diskussion kring utveckling av bedömarkompetens hos lärare..

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet för eleverna under en skoldag i årskurserna F-3 och vilka pedagogiska vinster det kan föra med sig. Genom observationer, elevintervjuer och egna genomförda aktiviteter både inomhus och utomhus, kom vi fram till vårt resultat. Vårt resultat visar på att det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet dagligen i skolan, utan att det påverkar undervisningen och eleverna negativt. Vår slutsats är att det fungerar bra för en lärare att ta 10 minuter från lektionen till en organiserad lek eller att genomföra en lektion ute på skolgården med enkla medel. Detta för att eleverna ska få in sin dagliga fysiska aktivitet på schemat, väcka nyfikenhet och lust till att lära och även att elevernas koncentrationsförmåga ökar..

Fysikundervisningen i gymnasieskolan anses av många som tråkig och svår. Ett sätt att försöka göra fysiken både roligare och mer begripbar är att använda en av fysikens fundamentala arbetssätt, laborationer. Ett modernt sätt att laborera kan vara att använda dataloggers, en mätvärdesbehandlare som via en dator presenterar laborationsresultaten i form av värdetabeller och grafer. Med hjälp av elevenkäter och lärarintervjuer på två gymnasieskolor, skall denna undersökning försöka ta reda på vad lärare och elever som jobbat med denna utrustning i gymnasieskolan anser. Resultatet visar att dataloggers kan vara ett bra komplement till vanliga laborationer om ekonomin tillåter och om man som lärare är beredd att lägga ned den tid som krävs för att behärska utrustningen.

Elever i den svenska grundskolan blir allt sämre på matematik enligt den senaste PISA undersökningen. Syftet med denna litteraturstudie är att besvara om användandet av laborativt material inom matematikundervisningen i grundskolan förbättrar elevernas matematikkunskaper och vad som påverkar användandet av laborativt material.Denna kvalitativa litteraturstudie är baserad på nio tidigare studier. Den visar att användning av laborativt material i undervisningen bidrar till att öka grundskolelevers matematikkunskaper. Flera faktorer påverkar resultatet och hur materialet används, lärarens uppfattning om laborativt material, kombinationen av tydliga Instruktioner till eleverna och ett bra anpassat laborativt material för respektive matematikproblem samt lärarens egen kompetens att använda sig av materialet i undervisningen..