Detta är en studie av hur två klasser från grundskolans år 8 i tankeskrivande reflekterar över sitt lärande i musikundervisningen. Klasserna får olika detaljerade Instruktioner: en enkel och en mer omfattande. Syftet med undersökningen är att studera hur tankeskrivande kan användas som redskap för lärande och att få en inblick i hur eleverna ser på de didaktiska frågorna vad, hur och varför de lär sig eller inte lär sig.I studien används kvantitativa och kvalitativa metoder. Resultatet presenteras i tre delar: (1) data om textens form (2) data om den del av textens innehåll som rör musiktermer och uttryck för attityder (kvantitativt bearbetade) och (3) den del av innehållet som rör elevernas tankar om de didaktiska frågorna vad, hur och varför de lär sig (kvalitativt analyserade).Resultatet visar att tankeskrivande kan användas som ett redskap för lärande i musikundervisningen. Eleverna i båda klasserna tycker att det är viktigt att lärandet är roligt och lustfyllt och att de utvecklas musikaliskt.

Syftet var att undersöka hur alkohol påverkar den fysiska prestationen cirka 10 timmar efter alkoholintag (?dagen efter?). Mina frågeställningar var: Hur påverkas hjärtfrekvensen och den skattade maximala syreupptagningsförmågan vid ett submaximalt arbete på cykel? Hur påverkas den subjektiva ansträngningen vid ett submaximalt arbete på cykel? Hur påverkas den explosiva styrkan i benmuskulaturen vid ett enbenslängdhopp? Hur påverkas den maximala isometriska styrkan i knästräckarmuskulaturen? Metod Fem män genomförde vid två olika tillfällen, tre olika tester. Submaximal syreupptagningstest på cykel, enbenslängdhopp och ett isometriskt styrketest för knästräckarmuskulaturen i en biodexmaskin.

SammanfattningVår uppsats är en kvalitativ undersökning och grundar sig i intervjuer på fyra olika skolor. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärarnas perspektiv, tankar och erfarenheter i arbetet med Trullemetoden inom läs- och skrivlärande i förskoleklass. Uppsatsen är baserad på intervjuer av sex verksamma lärare och deras uppfattningar av Trullemetoden. Våra frågeställningar är följande:Hur förhåller sig lärare till Trullemetoden i förskoleklass?Hur skiljer sig lärarnas uppfattningar om arbetet med Trullemetoden i förskoleklass?Vilka möjligheter och begränsningar finns enligt lärarna i Trullemetoden?Resultatet visar att de intervjuade lärarna i förskoleklasserna anser att Trullemetoden är bra och positivt, genom exempelvis att lärarhandledningen har tydliga Instruktioner och ett lustfullt förhållningssätt.

I detta arbete så har jag undersökt vilka skillnader som uppstår av att enbart producera låtar själv, kontra scenariot med flera instrumentalister inblandade. Detta gjorde jag genom att skriva och producera tre låtar själv, för att sedan presentera grundidéerna till låtarna (enbart akustisk gitarr och sång) för fyra stycken andra instrumentalister. Dessa instrumentalister spelade jag sedan in var för sig, utan att ge några andra Instruktioner än att spela vad de ansåg passa grundidén bäst. Syftet med arbetet var att ta reda på vilka skillnader som skulle uppstå och försöka komma fram till vad som blev bäst. De två frågeställningarna jag har besvarat är, vad jag kan lära mig av instrumentalisternas approach till mina låtar, samt vilka för- och nackdelar som finns med att producera själv, kontra att producera i sällskap? Det jag kom fram till var att jag som låtskrivare och producent får ut väldigt mycket av att involvera andra instrumentalister i mina produktioner.

Syftet med denna undersökning var att se om det gick att få en fingervisning om det blir skillnad i resultat då elever färdighetstränar matematik (ekvationer) med hjälp av dator, respektive papper och penna. Undersökningen omfattade tre klasser årskurs ett på ett estetiskt gymnasium. Halva klassen färdighetstränade med hjälp av datorer och andra halvan färdighetstränade med hjälp av papper och penna. Alla grupper fick samma Instruktioner samt uppgifter. Före och efter färdighetsträningen fick eleverna genomföra en diagnos.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om idrottslärares arbetssätt med fokus på delaktighet för inkluderade grundsärskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har används med ett systematiskt urval av informanter baserat på grundsärskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hälsa, enligt lärarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsärskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. Idrottslärarnas arbetssätt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestå av nivåanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att välja bland, fokus på struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade Instruktioner.Slutsatser är att förutsättningarna till delaktighet för grundsärskolelever i högstadiets idrottsundervisning är begränsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lärarna, avgöra om rätt förutsättningar kan ges till enskilda grundsärskoleelever och till de aktiva idrottslärarna. I och med detta läggs ett stort ansvar på idrottslärarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

Denna studie handlar om na?gra gymnasiela?rares uppfattningar om integrerade elever som har en dokumenterad autismspektrumtillsta?nd samt la?s-och skrivproblematik. Studien har en kvalitativ utga?ngspunkt och underso?kningen a?r baserad pa? halvstrukturerade intervjuer med fyra pedagoger som arbetar pa? olika gymnasier i so?dra Sverige. Resultatet visar att ma?nga av dessa elever klarar sig relativt bra na?r de fa?r hja?lp genom olika anpassningar som go?rs i klassrummet.

Den statliga sjöfarten idag är ett område med många inblandade myndigheter och en oklar uppgiftsfördelning. Det är även svårt att se hur väl organiseringen av den statliga sjöfarten är uppbyggd för att klara en kris eller ett krig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur effektiv den statliga sjöfarten är vid en kris, hur väl kraven för maritim säkerhet uppfylls och hur försvarsmaktens roll i den statliga sjöfartenI formen av en fallstudie med en teoretiskt deduktiv ansats och en kvalitativ textanalys appliceras Graham Allisons organisationsteori och teori om maritim säkerhet på den statliga sjöfarten. Empirin är i form av förordningar, Instruktioner och reglerbrev som är ställda på respektive myndighet.Undersökningen visar att dagens organisering av den statliga sjöfarten inte är optimal för att verka vid en kris och kraven för maritim säkerhet uppfylls, men förbättringspunkter föreligger. En slutsats är att en närmare samverkan mellan myndigheterna skulle lösa många av de problem som idag existerar.

BAKGRUND: I alla barngrupper på förskolan finns det alltid något eller några barn som är tystare än de andra. Dessa barn ska få samma möjligheter till kommunikation som de andra barnen. När barnet i vardagen hör de vuxna prata och använda ett rikt språk med många variationer kan det ta till sig språket som en helhet. Det är inte meningen att pedagogerna på förskolan skall prata enbart till barnen, t.ex. ge Instruktioner, utan de skall prata med barnen.SYFTE: Syftet är att undersöka olika aspekter i muntliga yttranden mellan barnet och pedagogerna samt yttranden från det enskilda barnet till en pedagog eller omvänt.METOD: Den här undersökningen är kvalitativ med kvantitativa inslag.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur lärare leder i klassrummet, samt hur detta påverkar lärandemiljön. Genom kvalitativa intervjuer med lärare på högstadiet framkom vilka olika strategier de använder för att leda och organisera klassrumsarbetet, samt vilka faktorer och strategier som är vägvinnande när det gäller att uppnå en positiv lärandemiljö i klassrummet. Resultaten visar att bl.a. tydlighet från lärarens sida, både när det på vilka olika sätt Instruktioner ges samt vad som ska göras, leder enligt lärarna till ett lugn hos eleverna då de kan ta till sig Instruktionerna och förstår vad som förväntas av dem, vilket då har en positiv inverkan på klassrumsmiljön. Även goda elevrelationer fördes fram som en viktig faktor för ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet.

För att effektivisera säkerhetsintroduktionen för anställda och entreprenörer har företag mer och mer börjat anamma trenden med interaktiva webbaserade utbildningar och utnyttjar idag datorn för utbildning av personal. Sveriges kärnkraftverk och LKAB är exempel på företag som satsat på denna utbildningsform. Dessa båda företags introduktionsutbildningar utgör undersökningsobjekt för denna studie. Syftet med studien är att undersöka användbarheten av dessa utbildningar ur ett användarperspektiv. Den teoretiska referensramen har utgjorts av teorier om människa-dator interaktion samt riktlinjer framtagna med utgångspunkt i dessa teorier.

Fel i operationssalen kan få stora konsekvenser. Enligt både WHO och Socialstyrelsen är kommunikation och koordination den främsta orsaken till vårdskador inom sjukvården. Operationsavdelningen är den plats inom sjukvården där flest vårdskador händer och de beror ofta på dåligt samarbete i operationslaget. Studier har visat att störst skillnad i uppfattning om effektivt samarbete finns hos operationssjuksköterskor och kirurger. Operationssjuksköterskor beskriver gott samarbete som när deras arbetsinsats respekteras medan ett gott samarbete för kirurger kännetecknas av att ha operationssjuksköterskor som förutser deras behov och följer Instruktioner.

Problem och syfte: Medlemsländerna i Världshälsoorganisationen söker implementera WHO: s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Klassifikationen ICF bygger på ett helhetstänkande där människors hälsoegenskaper inom den kontext som deras personliga livssituationer och omgivning skapar beskrivs (Socialstyrelsen, 2003). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) föreslår en mall för kartläggning av elever enligt ICF-CY (Children & Youth Version, 2007) inför upprättande av individuell utvecklingsplan eller åtgärdsprogram. Syftet med undersökningen är att utvärdera hur lärare upplever att mallen skapar förutsättningar för ett gemensamt språk.Metod: Undersökningen är kvalitativ och har en fenomenologisk ansats. Sex lärare har intervjuats enskilt genom halvstrukturerad livsvärldsintervju.

Syftet med det här examensarbetet är att som lärare få en inblick i hur det är att få enelev med diagnosen Adhd i sin klass. Jag vill att arbetet skall belysa olika pedagogiskasätt att ta hand om och lära dessa elever att klara sin skoldag och att få en meningsfullutbildningIntresset för detta ämne startade då man inom skolan och även utanför skolan pratarom att dessa elever får för lite hjälp för att klara av sin skoltidFör att få hjälp med denna undersökning har jag intervjuat både skolpersonal ochelever. Resultatet av mina intervjuer har gett mig många svar på hur jag bör undervisaoch ta hand om dessa elever och även att den personal som jag har intervjuat läggeroerhört mycket tid och kraft för att hjälpa dem.Som exempel kan nämnas attAdhd -eleven behöver tydliga, avgränsade Instruktionergärna med bilder och tillhörande text för att lättare komma ihåg dem. Elevens vardagskall ha en klar och riktig struktur med skoldagens aktiviteter på ordnade scheman somtydligt visar vad eleven skall göra och vara.I mina litteraturstudier har jag samlat in fakta angående hur Adhd påverkar människan,hur man kan hjälpa dem att få en bättre vardag och hur man kan verka i skolan..

Syftet med den här studien är att studera förhållandet mellan barn med läs- och skrivsvårigheter och matematik. Forskningen visar att det finns ett samband, och i den här studien sätts barnens upplevelser samt hur de tänker vid sina uträkningar i fokus. Studien har bestått av kvalitativa intervjuer där elever med läs- och skrivsvårigheter samt en kontrollgrupp har fått besvara frågor om vad de tycker om ämnet matematik. De har också fått räkna ut olika sorters tal och berätta hur de tänker när de räknar ut talen. Majoriteten av eleverna med läs- och skrivsvårigheter tyckte att matematik var roligt trots att de hade ganska stora svårigheter.