Sök:

Sökresultat:

512 Uppsatser om Institutioner - Sida 34 av 35

I Hyalta gastars sällskap : om konstvetenskapens diskriminering av kvinnliga målare ur den arbetande klassen på 1700- och 1800-talen

I uppsatsen läggs ett intersektionellt perspektiv på konsthistorien. Det sker genom en belysning av det sydsvenska bonadsmåleriets undanskymda plats i allmänhet och de kvinnliga bonadsmålarnas osynliga roll i synnerhet.Uppsatsen består av fyra kapitel. I det första studerar jag den svenska konsthistorieskrivningen i tre historiografiska undersökningar: först en narrativ, sedan en kvantitativ och sist en komparativ diskussion av några historiografiska verk. Min huvudsakliga slutsats är att klassanalys lyser med sin frånvaro, ordet klass och framför allt arbetarklass nämns förhållandevis sällan. Genusstrukturer analyseras i varierande grad och på olika sätt medan etnicitet mest omnämns som en kanoniserad uteslutning.I det andra kapitlet introduceras först den sydsvenska bonadstraditionen.

Att identifiera lovande affärsidéer: en förbättring av
urvalsprocessen i ett entreprenörsdrivet Venture Capital-
bolag

I dagens snabba, globala och föränderliga omvärld anser allt fler att innovation är en viktig och nödvändig faktor för ekonomisk tillväxt. Entreprenörer har därför en betydande roll för samhället i jakten på nya innovationer och start av nya företag. På samma sätt har även riskkapitalister en lika betydande roll då staten, banker och andra Institutioner sällan vågar satsa på nya riskfyllda affärsidéer. För affärsidéer i tidiga faser, som kanske ännu inte blivit företag med intäkter, är Venture Capital-bolag den vanligaste och största form av riskkapitalister som är villiga att ta en sådan investeringssrisk. Affärsidéer i tidiga faser är mycket riskfyllda då det kan vara svårt att förutse marknaden eftersom det ännu inte finns ett företag.

Sambandet mellan ortorektiska tendenser och styrketräning på gym

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling går till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun är en liten kommun, men har olika sevärdheter för både kulturturismen och naturturismen, så som Strömsholm slott, Åsby hem och trädgård, fiskeplatser, Skantzen m.m. Områdena och sevärdheterna ligger väldigt nära varandra, från Skantzö bad och camping till centrum är det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nära varandra, är en styrka som kommunens destinationsutveckling har jämfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gå framåt kan kommuner utgå från bl.a.

De fem stora: en analys av spelplanen för Sveriges rovdjurspolitik

Sverige har ratificerat ett antal internationella konventioner och direktiv under de senaste åren, bland annat Bernkonventionen samt Art- och Habitatdirektivet samt konventionen om biologisk mångfald. I dom besluten som vi har antagit ingår våra fem stora rovdjur, björn, varg, lo, järv och kungsörn som arter som skall tillgodoses med ett starkt skydd. I dessa konventioner och direktiv står det klart och tydligt att huvudregeln enligt konventionen att all avsiktlig fångst och all avsiktligt dödande skall vara förbjudet. Det skall också vara förbjudet att avsiktligt störa djuren, särskilt under deras yngeltid och under vintervilan. Hur kan då Sverige som land bedriva jakt på dessa rovdjur? Ja, det finns undantag i konventionerna och direktiven som gör att det under vissa förutsättningar får förekomma jakt på dessa.

Om drömmar, hallucinationer och emotioner: Samvarierar emotionellt tillstånd dagtid med upplevelser nattetid?

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling går till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun är en liten kommun, men har olika sevärdheter för både kulturturismen och naturturismen, så som Strömsholm slott, Åsby hem och trädgård, fiskeplatser, Skantzen m.m. Områdena och sevärdheterna ligger väldigt nära varandra, från Skantzö bad och camping till centrum är det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nära varandra, är en styrka som kommunens destinationsutveckling har jämfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gå framåt kan kommuner utgå från bl.a.

Självkonstruktionens effekt på positiva ochnegativa emotioner samt livstillfredsställelse

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling går till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun är en liten kommun, men har olika sevärdheter för både kulturturismen och naturturismen, så som Strömsholm slott, Åsby hem och trädgård, fiskeplatser, Skantzen m.m. Områdena och sevärdheterna ligger väldigt nära varandra, från Skantzö bad och camping till centrum är det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nära varandra, är en styrka som kommunens destinationsutveckling har jämfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gå framåt kan kommuner utgå från bl.a.

En tvärsnittsstudie rörande samsjukligheten mellan kronisk smärta och social ångest - hur gemensamma faktorer relaterar till arbetsåtergång

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling går till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun är en liten kommun, men har olika sevärdheter för både kulturturismen och naturturismen, så som Strömsholm slott, Åsby hem och trädgård, fiskeplatser, Skantzen m.m. Områdena och sevärdheterna ligger väldigt nära varandra, från Skantzö bad och camping till centrum är det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nära varandra, är en styrka som kommunens destinationsutveckling har jämfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gå framåt kan kommuner utgå från bl.a.

Ungdomars rätt till kunskap och vikten av att förstå sitt mående: En intervention i form av psykoedukation kring emotioner, stress och sömnsvårigheter

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling går till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun är en liten kommun, men har olika sevärdheter för både kulturturismen och naturturismen, så som Strömsholm slott, Åsby hem och trädgård, fiskeplatser, Skantzen m.m. Områdena och sevärdheterna ligger väldigt nära varandra, från Skantzö bad och camping till centrum är det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nära varandra, är en styrka som kommunens destinationsutveckling har jämfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gå framåt kan kommuner utgå från bl.a.

Övergången från skola till arbete - En jämförande studie av Sverige och Frankrike

SAMMANFATTNING I Sverige och Frankrike har man haft en hög och bestående ungdomsarbetslöshet sedan nittiotalet. Ungdomar har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden då de har mindre arbetslivserfarenhet och yrkeskompetens. Inträdet på arbetsmarknaden påverkas dock av vilken transitionsregim som man har valt för att hantera övergången mellan skola och arbete, det vill säga hur man utformar sina Institutioner för att påverka övergången. Av särskilt intresse är utbildningssystemet, där både Sverige och Frankrike har en utbildning som bygger på relativt generell och teoretisk kunskap. Kohortstudier som utförts i Sverige och Frankrike på generationerna som trätt ut på arbetsmarknaden 1998 respektive 2001 visar att arbetslösheten fortfarande är relativt hög bland ungdomarna tre år efter inträdet på arbetsmarknaden, i synnerhet i Frankrike.

Vilka faktorer bidrar till att svenska företag direktinvesterar i Polen? En historisk exposé av svenska direktinvesteringar och en studie av Polens investeringsmiljö ur ett svenskt perspektiv

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som lockar svenska företag att direktinvestera i Polen. Det har varit en spännande resa som har gått upp och ner; en artikel säger att det går bara bra för Sverige ? investeringsklimatet är gynnsamt. Nästa säger att nej, det går uruselt för Sverige ? ingen vill ju investera.En intressant sak är att Polen inte enbart är ett låglöneland, som det är lätt att tänka sig.

Går det att skapa ett gynnsamt företagsklimat, med offentliga politiska instrument?

Den här uppsatsen problemställning är att tillväxttakten av nya företag i regioner som får högt statligt stöd är jämförbar med regioner som får lågt statligt stöd, samtidigt som den ekonomiska tillväxttakten är lägre i de regioner som erhåller högt statligt stöd än i de regioner som får lite statligt stöd. Istället borde det vara så att i regioner som erhåller högt statligt stöd bildas fler företag än i regioner som får lågt stöd, och att den ekonomiska tillväxten åtminstone ligger i paritet med de regioner som erhåller lågt statligt stöd. Därför är uppsatsens syfte att undersöka om det går att skapa ett gynnsamt företagsklimat med offentliga politiska instrument, när det resultatet av de hittills gjorda statliga satsningarna är så lågt. För att kunna besvara denna frågeställning, är det av vikt att veta vilka faktorer som styr bildningen av nya företag. Skälet är att det kan finnas liknande faktorer som styr både bildandet av företag, och förutsättningarna för att få redan existerande företag att växa.

Brandsäkerhetsinformation från räddningstjänsten till allmänheten: en väg till färre antal bostadsbränder

Räddningstjänsten Dala Mitt efterfrågade en rapport över hur de kan förbättra sin informationsverksamhet till allmänheten när det gäller brandskydd i hemmet. Detta med anledning av att de vill minska antalet bostadsbränder i regionen. De ville veta hur människan fungerar när det handlar om att ta in information och att fokus skulle ligga på personer i samhället som har möjlighet att ta ansvar för sitt eget brandskydd. Statistik visar att det de senaste fyra åren i genomsnitt har omkommit 90 personer per år till följd av brand. Den vanligaste kända orsaken till dödsbränder i bostäder är sängrökning medan den vanligaste orsaken till bostadsbränder (utan dödsfall) är att någon av misstag har slagit på eller glömt att stänga av en spisplatta.

Human Resource Management : En studie av svenska dotterbolags lokala anpassning i Östasien

Bakgrund och problemDet finns två drivande faktorer som formar grunden för hur multinationella företag agerar vad avser human resource management. Den ena är det tryck som finns att upprätthålla en intern konsistens och det andra är en yttre påverkan från den lokala miljön där företaget verkar. Dagens utveckling har lett till ett behov hos företag att vara flexibla på alla nivåer. Om vi ser till företagens humankapital så finns ett ökat behov inom området att sprida den kunskap som finns till alla nivåer och vidare till de dotterbolag som agerar på den globala marknaden. Detta faktum har medfört ett ökat behov att kunna omplacera personal till olika underavdelningar och även till de dotterbolag som verkar på denna marknad vilket i sin tur medfört ett ökat krav på flexibilitet och anpassningsförmåga hos den enskilda anställde.

Sameskolan och Norrbottens arbetsstugor: en jämförelse av minoritetspolitik mot samer och tornedalingar

Uppsatsens syfte är att undersöka de båda Institutionerna Sameskolan och Norrbottens Arbetsstugor för att se hur statens minoritetspolitik gett upphov till/tagit sig uttryck inom dessa Institutioner. Detta för att söka förstå varför den svenska staten förde olika politik gentemot minoriteter boende i Övre Norrland, d.v.s.samer och tornedalingar: samerna skulle bevaras som nomadiserande renskötande folkgrupp samtidigt som den finsktalande befolkningen i Tornedalen skulle försvenskas. Vid studiet av sameskolan, ligger koncentrerationen på tiden kring och efter kåtaskolreformen 1913 eftersom det var denna reform som innebar en totalt segregerad skola för de nomadiserande samernas barn. Angående Norrbottens Arbetsstugor ligger tyngdpunkten på åren efter grundandet 1903 och upprättandet av reglemente 1913 då arbetsstugorna inordnades i försvenskningsarbetet på ett tydligare sätt. Kåtaskolreformen 1913 var ett resultat av den Bergqvistska Utredningen.

Diskurser om övervakning

Sammanfattande diskussionDet har funnits olika åsikter och till en början lite konsensus i grupperna om vad som är och inte är övervakning samt vad som kan definieras som positiv eller negativ övervakning. Men genom diskussionerna har ungdomarna gemensamt mer eller mindre slutit sig till olika kategorier av övervakning, och därmed skapat mer eller mindre gemensamma diskurser vilka de sedan förhåller sig till. Dessa lokala diskurser är påverkade av deras direkta omgivning samt närliggande diskurser t.ex. vad som i media och i lagar definieras som övervakning. Ungdomarna förhåller sig dels till en övergripande diskurs om en övervakning som är auktoritär och fylld av tvång, och något som man inte har kontroll över.

<- Föregående sida 34 Nästa sida ->