Titel: Bolagskoden ? inspiration för idrottsföreningars förtroendearbete?NivÄ: Ekonomie magisterexamen med ÀmnesdjupUniversity: Institutionen för ekonomiHögskolan i GÀvle801 76 GÀvleSverigeTelefon: 026-64 85 00Telefax: 026-64 86 86E-mail: www.hig.seFörfattare: Britta LindmanSusanne TÀrnblomDatum: Juni 2006Handledare: Tomas KÀllkvistSyfte: Det primÀra syftet Àr att se vad idrottsföreningarna sjÀlva anser om hur förtroende för deras verksamhet kan skapas och om de tror att en uppförandekod kan öka förtroendet för dem. Aktiebolag anvÀnder sig av en kod för bolagsstyrning för att öka förtroendet för sin verksamhet. Vi vill i arbetet undersöka om tankarna bakom denna kod Àven gÄr att applicera pÄ idrottsföreningar..

Syftet med denna C-uppsats i pedagogik var att beskriva vad och varför elever lÀr sig enligt de nya kursplanerna för gymnasieskolan 2007 (Gy -07) i relation till det demokratiuppdrag skolan ges inom ramen för en demokratidiskurs. Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av textanalys som metod med de didaktiska huvudfrÄgorna vad och varför som hjÀlp. FrÄgan hur ansÄg vi inte kunde besvaras genom att studera kursplanerna dÄ de Àr mÄlstyrda och dÀrmed inte beskriver vilka metoder som lÀraren ska anvÀnda i sin undervisning. Vad-frÄgan analyseras utifrÄn kursplanerna och SOU 1992:94: Skola för bildning. Varför-frÄgan besvaras till största del i bakgrunden, men Àven till viss del med hjÀlp av SOU 1992:94.

Vid sifferseriell aritmetik anvÀnds ett antal parallella bitar för varje siffra. För att jÀmföra prestanda och effektförbrukning i förhÄllande till antalet bitar behövde Institutionen för systemteknik (ISY) en layout-generator för att enkelt kunna generera layout för en sifferseriell tvÄportsadaptor. Layouten skulle göras i 0.18 mikrometer process. Antalet inkommande databitar och antalet koefficientbitar skulle vara variabelt. Stor vikt lades vid planeringen av layouten för att genereringen av adaptorn skulle fungera smidigt oberoende av de variabla parametrarna.

Titel: Vad underlÀttar respektive hindrar fysisk aktivitet hos personer med lÄngvariga smÀrtor? ? En kvalitativ intervjustudie.Författare: Malin Carlsson & Johanna Strömbom, Sjukgymnastprogrammet, Institutionen för Medicin och HÀlsa (IMH), Linköpings universitetHandledare: Britt Larsson, Docent i yrkesmedicin, Lektor i klinisk smÀrtforskning, Institutionen för Medicin och HÀlsa (IMH), Linköpings universitet.SAMMANFATTNINGBakgrund: TrÀning har visats ge positiva effekter pÄ lÄngvarig smÀrta, dock rapporteras dÄlig följsamhet hos personer med lÄngvarig smÀrta. Tidigare forskning har pÄvisat ett flertal underlÀttande och hindrande faktorer till trÀning hos personer med lÄngvarig smÀrtproblematik men betonar vikten av vidare forskning med en bredare ansats till fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera faktorer och förhÄllanden som verkar underlÀttande respektive hindrande för fysisk aktivitet som behandling mot lÄngvarig benign smÀrta.Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio deltagare rekryterade via en smÀrtklinik i södra Sverige. Insamlad data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: UnderlÀttande faktorer uppgavs vara individuellt anpassad, varierad och glÀdjefylld trÀning, samt stöd, gemenskap, smÀrtlindring, motivation, framsteg, viljan att förbÀttra hÀlsan, tillgÀnglighet samt kunskap. SmÀrta, tidsaspekter, brist pÄ ork, svÄrigheter att komma igÄng, inte behov av trÀning, brist pÄ tillgÀnglighet och kunskap, Àven pinsamhet, lathet, rÀdsla och motivationsbrist rapporterades vara hindrande.Konklusion: De faktorer som framkommit i resultaten styrker tidigare forskning.

Titel: Vad underlÀttar respektive hindrar fysisk aktivitet hos personer med lÄngvariga smÀrtor? ? En kvalitativ intervjustudie.Författare: Malin Carlsson & Johanna Strömbom, Sjukgymnastprogrammet, Institutionen för Medicin och HÀlsa (IMH), Linköpings universitetHandledare: Britt Larsson, Docent i yrkesmedicin, Lektor i klinisk smÀrtforskning, Institutionen för Medicin och HÀlsa (IMH), Linköpings universitet.SAMMANFATTNINGBakgrund: TrÀning har visats ge positiva effekter pÄ lÄngvarig smÀrta, dock rapporteras dÄlig följsamhet hos personer med lÄngvarig smÀrta. Tidigare forskning har pÄvisat ett flertal underlÀttande och hindrande faktorer till trÀning hos personer med lÄngvarig smÀrtproblematik men betonar vikten av vidare forskning med en bredare ansats till fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera faktorer och förhÄllanden som verkar underlÀttande respektive hindrande för fysisk aktivitet som behandling mot lÄngvarig benign smÀrta.Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio deltagare rekryterade via en smÀrtklinik i södra Sverige. Insamlad data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: UnderlÀttande faktorer uppgavs vara individuellt anpassad, varierad och glÀdjefylld trÀning, samt stöd, gemenskap, smÀrtlindring, motivation, framsteg, viljan att förbÀttra hÀlsan, tillgÀnglighet samt kunskap. SmÀrta, tidsaspekter, brist pÄ ork, svÄrigheter att komma igÄng, inte behov av trÀning, brist pÄ tillgÀnglighet och kunskap, Àven pinsamhet, lathet, rÀdsla och motivationsbrist rapporterades vara hindrande.Konklusion: De faktorer som framkommit i resultaten styrker tidigare forskning.

This bachelor thesis brings up a discussion about museums availability and access to thearchaeological display objects towards blind and visually impaired visitors. The study phasewill take start in analyzing four museums in south Sweden, all which have exhibitions aboutthe prehistory.Visually impaired and blind visitors don?t have a lot to go on at the current exhibitions aboutprehistory. This is because of the lack of access and availability when it comes to their specialneed. To raise awareness to this problem I took out a survey for the museums to answer.

Avsikten med uppsatsen har utifrĂ„n ett aktörsperspektiv varit att belysa processen att fĂ„ en bibana byggd och bekostad av staten mellan PiteĂ„ och norra stambanan under Ă„ren 1891-1911. Metoden Ă€r komparativ och kvalitativ vilket innebĂ€r att studien grundar sig pĂ„ de argument aktörerna framhĂ„ller nĂ€r det gĂ€ller att motivera de olika strĂ€ckningsförslagen inför varandra, lokalt och i det senare skedet nationellt. Stoffet Ă€r till en del av lokalhistorisk karaktĂ€r, verk i teknikhistoria och svensk historia men det huvudsakliga materialet kommer ur PiteĂ„ kommuns centralarkiv arkiverat under BIBANEKOMMITTÉN F: I.(BK) DĂ€r finns protokoll, brev, rĂ€kningar, ekonomiska undersökningar och olika tryck frĂ„n riksdag, propositioner m.m. som rör bibanekampen. Eftersom processen var invecklad med ett flertal aktörer Ă€r uppsatsen skriven helt kronologiskt för förstĂ„elsens skull.

Specialarbetet förtecknar totalt 303 verk med anknytning till Frankrikes historia. Huvuddelen av böckerna har försetts med en kortare kommentar. KÀlla vid sammanstÀllningen har varit Svensk bokförteckning. Bibliografin Àr uppstÀlld enligt SAB:s klassifikationssystem. Avdelning Kj har uppdelats i lÀmpliga tidsperioder för att göra materialet mer lÀttöverskÄdligt.

Anledningen till att examensarbetet ?MÄngkultur, historia och samhÀlle? gÄtt frÄn tanke till handling Àr en gryende insikt om ett komplext cirkulÀrt förhÄllande dÀr orsak och verkan gÄr hand i hand. Ett förhÄllande som medför att samhÀllet pÄverkar skolan som i sin tur pÄverkar samhÀllet. Insikten om skolans och lÀrarens roll i denna förÀndringsprocess Àr drivkraften i detta examensarbete. Sedan en lÀngre tid tillbaka Àr Sverige ett mÄngkulturellt samhÀlle.

Ett av lÀrandemÄlen för utbildningen inom barnmorskeprogrammet vid Göteborgs universitet (GU) Àr att sjÀlvstÀndigt handlÀgga en normal förlossning. Kliniskt trÀningscenter vid institutionen för vÄrdvetenskap och hÀlsa ger studenter möjlighet att trÀna praktiska moment i handlÀggning av förlossning utan att involvera patienter. DÄ dessa trÀningstillfÀllen Àr begrÀnsade finns behov av andra inlÀrningsformer. Film som undervisningsmetod vid inlÀrning av praktiska moment har visat goda resultat. Utbudet av pedagogiska filmer för blivande barnmorskor Àr emellertid litet eller obefintligt.

MÄlet med detta arbete Àr att undersöka pÄ vilken typ av föremÄl som de förstarunorna ristades, i vilken arkeologisk kontext som de har hittats, varruninskriptionen suttit pÄ föremÄlen. Jag hade ocksÄ som mÄlsÀttning att tareda pÄ vilka tolkningar som gjorts till dessa och vilka behov som kan ha legat bakom skapandet och anvÀndandet av runorna, varför det skedde just vid den tidpunkten och vilka personer som kan ha Àgt runmÀrkta ting. PeriodmÀssigt begrÀnsade jag arbetet till ungefÀr de första fyra hundra Ären av vÄr tiderÀkning med inriktning pÄ romersk jÀrnÄlder och inom Skandinavien. Information och intryck om aktuella fynd skaffade jag genom publicerad litteratur, nÄgra fÄ Internetsidor och besök pÄ Lunds historiska museum och Nationalmuseum i Köpenhamn. Eftersom runstenar Àr svÄra att datera valde jag att inte alls ta med nÄgra sÄdana.

Boplatsvallar, often translated as semi-subterranean settlements, is an ancient monument with a diffuse definition. Defined as ?embankments that partially or completely surround a often lowered/dug down surface- this category of ancient monuments is also made up of a former category which traditionally was interpreted as winter settlements from the late Stone age in Sweden. This view of the ancient monuments carried over, to a certain extent, to this new definition. Should this be the case, that this category of ancient monuments are remains of winter settlements,  used recurringly over an extended period of time, then they should exhibit similar signals in regards to the distribution of the anthropogenically altered soil chemical and soil physical properties at the sites.The area around Lillsjön, Anundsjö parish in Ångermanland, have four boplatsvallar located separately in the regional area.

Examensarbetet bestÄr av tvÄ fristÄende delar.Textdelen ?Att bygga staden i fyra dimensioner: nÄgra personliga reflektioner om arkitektens roll som stadsbyggare? tar upp samhÀllsbyggande och stadsbyggande mot bakgrund av begreppet samhÀlle i dess sociala respektive fysiska innebörd, arkitektuppgiften i det offentliga rummet respektive den fysiska miljön som system, samt nÄgra olika aspekter pÄ tidsdimensionen i stadsbyggandet: tidskrÀvande, lÄngvarigt resultat, kontinuerlig process, förÀnderliga premisser, pÄverkan pÄ vardagstiden och stadsrummens skiftande med tiden.?Heliodal i Rönninge: fakta och inspiration för dig som vill bygga villa? Àr en beskrivning av villaomrÄdet Heliodal, dess karaktÀrsdrag och historia och förslag pÄ hur de kan tillvaratas. Den Àr utformad som ett förslag till broschyr, riktad till privatpersoner som övervÀger att köpa tomt och bygga villa i omrÄdet och baseras pÄ en verklig detaljplan för ett omvandlingsomrÄde i Salems kommun. ErfarenhetesmÀssigt kommer tillkommande bebyggelse sannolikt att mestadels bestÄ av kataloghus. I broschyren beskrivs omrÄdets lÀge och historia, landskapets och den befintliga bebyggelsemiljöns karaktÀrsdrag, grunddragen i detaljplanen och konkreta förslag pÄ hur den enskilda byggherren kan tÀnka vid val av hus och tomt för att fÄ bebyggelsen och tomtens utformning att smÀlta in i omrÄdet.

This study focuses on nationalism in Central and Eastern Europe. Anchored in theories that this region historically has been characterized by a nationalism that is based on the ethnic group rather than on liberal or civic concepts, it is the purpose of this study to explore whether these theories still apply in recent times when the region has been liberalized, for example manifested in the entry to the European Union. The research question has been tested through analysis of the constitutions of a number of Central and Eastern European countries in order to investigate what type of nationalism that the states have codified in their basic political documents. The results show that some of the states give expression to the historical ethnic nationalism in their constitutions, which indicates that the theories still are relevant..

En lÀrare har ett tidspressat schema och ibland kan det underlÀtta att fÄ inspiration frÄn andra lÀrare till undervisningen. Vi har dÀrför valt att göra en arbetsplanering om pengars historia. Som arbetsmetod har vi anvÀnt oss av Storylinemetoden. Storyline berÀttelsen tar oss med pÄ en resa tillbaka till 1900 ? talets början.