Denna uppsats syfte Àr att se hur dagens historiesyn kommer till uttryck i lÀromedel för gymnasiets kurs Historia A. Min utgÄngspunkt Àr att historiebegreppet idag har breddats till att innefatta fler perspektiv, som till exempel social-, miljö- och genushistoria. Jag undersökte fyra lÀroböcker som alla anvÀnds i undervisning pÄ gymnasiet och tillsammans representerar tre olika förlag. Utöver att titta övergripande pÄ innehÄllet sÄ fokuserade jag pÄ tre perspektiv. Dessa var genus, etnicitet och historiemedvetande.

Buxbomskantade rabatter, raka gÄngar, symmetri, snirkliga gÄngar och oregelbundenhet det finns mÄnga saker som kÀnns typiska för en allmogetrÀdgÄrd. Formerna som Àr lÄnade frÄn antikens vattentrÀdgÄrdar, renÀssansens stiltrÀdgÄrdaroch medeltida klostertrÀdgÄrdar skapar tillsammans en trÀdgÄrd med plats för allmogens nyttovÀxter tillsammans med fÀrgglada rabatter. De skÄnska allmogetrÀdgÄrdarna med sin karakteristiska utformning hade sin storhetstid under1800-talet till tidig början av 1900-talet. Efter reformationen hade de skÄnska bönderna fÄtt nya möjligheter till en egen trÀdgÄrd. I samband med 1800-talets ?vÀxtboom? i Europa och Sverige förmedlades allt mer vÀxter och kunskap om dessa Àven till de lÀgre samhÀllsklasserna, vilket gjorde att bönderna kunde skapa sina egna prunkande rabatter med blomning frÄn vÄr till höst.

Uppsatsen undersöker hur gymnasielÀrare tolkar innehÄllet i undervisning för hÄllbar utveckling i historieÀmnet. Fyra gymnasielÀrare i historia intervjuades. Som analysmetod anvÀndes ett intentionellt perspektiv. Resultatet visar att lÀrarna tolkade innehÄllet i sin undervisning som tre teman: helheter, agerande och ansvar. Dessa tre teman har likheter och överlappar varandra.

Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om hur pedagoger ser pÄ sin egen roll vid bildaktiviteter, samt hur detta pÄverkar det faktiska arbetet med barnen. Syftet med studien Àr att utröna pedagogers instÀllning till bildÀmnet inom förskole- och förskoleklassverksamheter för att pÄvisa hur detta i förlÀngningen pÄverkar deras bildaktiviteter. Empirin har jag fÄtt genom framförallt intervjuer med förskollÀrare inom förskola och skola, samt enkÀter. Mina frÄgestÀllningar lyder: Hur pedagogen ser pÄ sin egen roll vid bildaktiviteter, hur pedagoger planerar sina bildaktiviteter, hur pedagogen ser pÄ sin egen roll som skapande individ, samt om bildens historia kan skönjas i dagens bildaktiviteter. Det framkommer i studien att flertalet av informanterna flitigt anvÀnder sig av det sÄ kallade fria skapandet nÀr de planerar och utför bildaktiviteter.

Syftet med detta arbete var att undersöka processen i uppkomsten av nya kurs- och Àmnesplaner. För att uppnÄ syftet gjordes en institutionsanalys dÀr skolans olika maktcentra analyserades. Som en del i syftet undersöktes kunskapsbegeppet i tvÄ gymnasiala kurs- och Àmnesplaner, detta för att se hur processen i utarbetandet av kurs- och Àmnesplaner hÀnger ihop med kunskapsbegreppet. Metoden som anvÀndes i analysen av kurs- och Àmnesplanerna var ideologisk textanalys dÀr fokus lÄg pÄ att ringa in ideologiskt fÀrgade begrepp. Arbetets resultat blev att processen i uppkomsten av kurs- och Àmnesplaner Àr byrÄkratisk och organisatorisk med flera maktcentra som Àr delaktiga vilket leder till att kurs- och Àmnesplanerna kan ses som politiska maktutövningar.

Studien undersöker hur klienter och kontaktpersoner upplever motivationsarbetet pÄ Frösö LVM-hem. I studien tillÀmpades bÄde kvalitativ och kvantitativ metod. I ett första skede genomfördes intervjuer med avdelningsförestÄndare pÄ samtliga tre avdelningar pÄ institutionen. Detta intervjumaterial anvÀndes för utformandet avenkÀter som besvarades separat av klienter och kontaktpersoner. EnkÀten mÀter upplevelsen av motivationsarbete genom skattning av hur viktiga olika insatser och faktorer Àr för att klienten skall utveckla motivation till fortsatt frivillig vÄrd, hur dessa insatser och faktorer fungerar pÄ Frösö LVM-hem och i vilken omfattninginsatserna tillÀmpas, samt slutligen klientens egen motivation att fortsÀtta i frivillig vÄrd.

Syftet med denna studie Àr att genom en enkÀtundersökning utreda huruvida studenterna pÄ Göteborgs universitets socionomprogram, termin 4, nÄgon gÄng under sin studietid upplevt krÀnkning eller sÀrbehandling utifrÄn kön, sexuell lÀggning eller könsöverskridande identitet. Syftet innefattar Àven en granskning av universitetets arbete för likabehandling enligt Diskrimineringslagen. Jag har utgÄtt frÄn fyra frÄgestÀllningar:? Hur implementeras Diskrimineringslagen i högskolan pÄ Göteborgs universitet och institutionen för Socialt arbete?? Hur uppfattar studenterna pÄ socionomprogrammet, termin 4, Göteborgs Universitet sina studier ur ett likabehandlingsperspektiv?? Har studenterna pÄ socionomprogrammet upplevt sÀrbehandling eller krÀnkningar utifrÄn kön, sexuell lÀggning eller könsöverskridande identitet?? Hur arbetar institutionen för socialt arbete och Göteborgs universitet för likabehandling?Undersökningen har genomförts genom en enkÀtundersökning med 96 svaranden, majoriteten kvinnor. Studien Àr avgrÀnsad till diskrimineringsgrunderna kön, sexuell lÀggning och könsöverskridande identitet.

AbstractHuvudsyftet med uppsatsen Àr att fÄ en större uppfattning och förstÄelse för sekundÀra intrÄng i gravar under förhistorien dÀr koncentrationen ligger pÄ skelettgravar i Skandinavien. Genom en jÀmförelse av arkeologers tolkningar av sekundÀrt manipulerade gravar har jag kartlagt sekundÀra intrÄng dÀr det visar sig att fenomenet inte varit vida förekommande under förhistorien. Skillnader frÄn mesolitikum till yngre romersk jÀrnÄlder kan spÄras i frÄga om vad som har plockats ur gravarna dÀr koncentrationer gÄr frÄn kroppsdelar till artefakter. Dock gÄr det inte att spÄra vilka exakta gravar som har varit utsatta. PÄ frÄgan varför sekundÀr manipulation har skett kan endast olika tolkningsmöjligheter appliceras sÄsom sociala, ekonomiska och symboliska konsekvenser som möjliga förklaringsbegrepp till varför fenomenet skett..

Denna processbeskrivning syftar till att med utgÄngspunkt i kökstrÀdgÄrdens historia och skogstrÀdgÄrdens principer utforma ett förslag till en kökstrÀdgÄrd med flerÄriga vÀxter. TrÀd, buskar och perenner med Àtliga delar och som Àr hÀrdiga i zon 3 har anvÀnts till förslaget. Genom studier av skogstrÀdgÄrdens principer och kökstrÀdgÄrdens historia har jag kommit fram till en utformning som Àr gemensam för tre olika tidsepoker och som, för att den ska bli lÀttskött, stödjer sig pÄ skogstrÀdgÄrdens principer. De trÀd, buskar och perenner som anvÀnts för gestaltningsförslaget har spaltas upp i vÀxtlistor dÀr de vÀxter som var specifika för den enskilda tidsepoken finns i ett kvarter. Det Àr tre kvarter med typiska vÀxter för varje tidsepok och ett kvarter med specifika skogstrÀdgÄrdsvÀxter.

Denna processbeskrivning syftar till att med utgÄngspunkt i kökstrÀdgÄrdens historia och skogstrÀdgÄrdens principer utforma ett förslag till en kökstrÀdgÄrd med flerÄriga vÀxter. TrÀd, buskar och perenner med Àtliga delar och som Àr hÀrdiga i zon 3 har anvÀnts till förslaget. Genom studier av skogstrÀdgÄrdens principer och kökstrÀdgÄrdens historia har jag kommit fram till en utformning som Àr gemensam för tre olika tidsepoker och som, för att den ska bli lÀttskött, stödjer sig pÄ skogstrÀdgÄrdens principer. De trÀd, buskar och perenner som anvÀnts för gestaltningsförslaget har spaltas upp i vÀxtlistor dÀr de vÀxter som var specifika för den enskilda tidsepoken finns i ett kvarter. Det Àr tre kvarter med typiska vÀxter för varje tidsepok och ett kvarter med specifika skogstrÀdgÄrdsvÀxter.

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, frÄn och med 1954 till och med idag (2014), har inte föresprÄkat ett moraliskt perspektiv pÄ historieÄtergivningen. Detta baseras pÄ nio olika skolböcker, varav fem av böckerna Àr författad under den nu rÄdande lÀroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. NÀstan ingen fokus har legat eller ligger pÄ hur denne kung var mot sina undersÄtar ur ett moraliskt perspektiv. DÀremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med mÄnga uppror och hur Sverige ?befriades? frÄn Danmark.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur historielĂ€roböcker pĂ„ gymnasiet skildrar VĂ€sterlandet jĂ€mfört med övriga vĂ€rlden. LĂ€roböckerna Ă€r en viktig kunskapsförmedlare i skolan, sĂ€rskilt i Ă€mnet historia. En kritisk lingvistisk metod har anvĂ€nts för att studera relationen mellan VĂ€sterlandet och den övriga vĂ€rlden i historielĂ€roböcker och upptĂ€cka perspektiv och ideologiska budskap som inte Ă€r uppenbara frĂ„n början. Resultatet visar att de icke vĂ€sterlĂ€ndska samhĂ€llena fĂ„r vĂ€ldigt liten plats i historieböckerna vilket gör att mĂ„nga centrala vĂ€rldshistoriska skeenden inte berĂ€ttas och boken blir dĂ„ delvis eurocentrisk genom att de centrala vĂ€rldshistoriska ögonblicken för det mesta tillskrivs VĂ€sterlandet. Eurocentrisismen upprĂ€tthĂ„ller VĂ€sterlandets hegemoni genom att förfalska en historia som pĂ„pekar vĂ€sts skiljaktigheter mot Österlandet.

LÀroboken Àr, bortsett frÄn lÀrare och elever, den faktor som pÄverkar undervisningen iskolan allra mest. Tidigare forskning visar att lÀrare ofta vÀljer att förlita sig pÄ attlÀroböckerna uppfyller lÀroplanens och Àmnesplanernas mÄl. En del av det centralainnehÄllet i gymnasiekursen Historia 1a1 skall enligt Àmnesplanen vara att eleverna lÀrsig om globala förÀndringsprocesser och hÀndelser under 1800- och 1900-talen, blandannat den globala resursfördelningen.Föreliggande studies huvudsakliga syfte var att studera hur mekanismerna bakom denglobala resursfördelningen skildras i historielÀroböcker för gymnasiet. Teorin baseradespÄ Immanuel Wallersteins vÀrldssystemteori enligt vilken lÀnder kan delas in i kÀrna,periferi och semiperiferi. KÀrnan suger, genom att importera billiga resurser och billigtarbete, Ät sig rikedomar frÄn periferin och semiperiferin.

The aim of this essay is to do a queer reading of the early Swedish pentecostal movement, with a special focus on the women within the movement. The main empirical material is Gustaf Emil Söderholms Den svenska pingstvÀckelsens historia part I and II, published 1927 and 1928, in addition to this a selection of articles from the Swedish pentecostal magazine Evangelii HÀrold has been used. The theoretical framework consists of Judith Butler's concepts of heterosexual matrix and performativity, as well as interpellation, and of Adrienne Rich's concept of a lesbian continuum. The analysis shows that the evangelist role, as well as the charismatic practices of the movement, made it possible for women to take the position as leader and teacher of congregations, and thereby take up a male subject position. The role as evangelist also made possible a life outside of the heterosexual norm, within the lesbian continuum..

During our teacher training, focusing on history and Swedish at further education level, we have noticed a discrepancy in the way history is portrayed in further education and higher education literature. Accounts of historical ideas, events and developments have often wrongly been depicted as non-gender specific, that is, of equal relevance to both men and women. To what extent is it made clear in further education textbooks that Rousseau?s treatise on education was exclusively aimed at the male gender, and how are the gender-specific aspects of his ideas described? What role and space are set aside for women in the accounts of the struggle for the universal right to vote in Sweden at the turn of the century in 1900, and how is the unions? initial exclusion of female workers portrayed? Focusing on the above historical events and developments, this study aimes to examine whether or not gender-specific issues are described as gender neutral in a selection of history textbooks for further education published in Sweden between 1982 and 2003..