Titel: Vem vill bli BMA? En kvalitativ undersökning om vilka som vÀljer att lÀsa till Biomedicinsk analytiker och vilka informationskanaler de vÀljer. Författare: Alexandra Edström och Frida Törnqvist Uppdragsgivare: Institutionen för Biomedicinska analytikerprogrammet Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Termin: VÄrterminen 2011 Handledare: Jenny Wiik Sidantal: 48 sidor, 14 766 ord Syfte: Att ta reda pÄ vilka som vÀljer att lÀsa till biomedicinsk analytiker och vilka informationskanaler de vÀljer Metod: Kvalitativa intervjuer med sju studenter frÄn biomedicinska analytikerprogrammet som lÀser vid Göteborgs Universitet Material: Inspelade intervjuer samt anteckningar frÄn samtalsintervjuer med sju studenter som lÀser utbildningen biomedicinsk analytiker Huvudresultat: Resultatet visade att Göteborgs Universitets hemsida var den informationskanal som alla studenterna anvÀnde sig nÀr de sökte information. Internet överlag var det medium som var mest populÀrt att anvÀnda sig av.Resultatet visade ocksÄ att de som valde att lÀsa utbildningen ansÄg att det var viktigt att studera vidare, de flesta kom dessutom frÄn familjer dÀr det fanns en bakgrund med högskoleutbildning.Det visade sig ocksÄ att studenterna ansÄg att den information som fanns tillgÀnglig var för bred, vilket lÀtt kan leda till att informationen misstolkas av mottagaren..

MÄnga elever anser att SO-Àmnena Àr trista och jobbiga. Som blivande SO-lÀrare kÀnns detta faktum inte bra och mina tankar gÄr direkt till att det mÄste gÄ att göras nÄgot Ät. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sÀtt att höja intresset. Lokalhistoria Àr inte bara ett sÀtt att lÀsa historia utan det finns förutsÀttningar att integrera alla skolans Àmnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nÀra eleven och möjligheter finns att pÄ ett sÀtt vÀva in praktiska studier.

Sammanfattning Syftet med detta arbete Àr att undersöka skolgeografins innehÄll, pedagogers instÀllning till geografiÀmnet, samt vilka orsaker som ligger till grund för dessa antaganden. Vi har i studien utgÄtt frÄn litteratur kring Àmnets historia, nya och Àldre kurs- och lÀroplaner samt forskning kring Àmnet. I undersökningen har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Vi har intervjuat tio pedagoger frÄn sex olika skolor, och utgÄr frÄn en helt standardiserad och delvis strukturerad intervjuteknik. NÀr vi genomfört vÄra litterÀra studier samt vÄr undersökning, visade det sig att vÄra resultat stÀmde ganska vÀl överrens med tidigare forskning.

Syftet med denna studieÀr att undersöka om eventuell eurocentrism förekommer i historieundervisningen i den svenska skolan. Elevernas upplevelse av den undervisning de erbjuds har ocksÄ belysts i undersökningen. LÀrare arbetar utifrÄn direktiv dÀr intentionerna Àr att den svenska skolan ska vara en skola för alla; frÄgan Àr om dessa intentioner kommer till uttryck, med andra ord om de fungerar i praktiken. SÀrskilt fokus har lagts pÄ det perspektiv som finns i skollÀroböckerna. SÄledes har undersökningen genomförts genom en kvalitativ analys av utvalda lÀroböcker pÄ gymnasienivÄ, lÀro?och kursplaner, samt genom intervjuer med elever.

This bachelorÂŽs thesis analyzes the video game Red Dead Redemption and the historical use of the environment and atmosphere in the game. The theory and method used is media research and social memory studies. Two questions were asked: how does Red Dead Redemeption convey and produce the historical environment and the historical atmosphere. Furthermore subqueries/criterias were used to help answer the main questions.The analysis was divided into two parts, the first part we analyze and discuss the games historical environment and the second part analyzes and discusses the historical atmosphere of the game.The conclusion is that both the historical environment and the historical atmosphere is present in the game through picture and sound, the text only works as a guide. The picture and sound live in a symbiotic relationship and depend on each other to fully immerse the player to the game.

Denna uppsats handlar om att utifrÄn ett genusperspektiv studera och analysera hur svenska gymnasielÀroböcker i historia framstÀller, och har framstÀllt, mÀn och kvinnor, manligt och kvinnligt, under en 30-Ärsperiod. Detta görs genom att studera dels hur mycket utrymme sagda böcker ger, och har givit, Ät manliga respektive kvinnliga namngivna karaktÀrer, och dels hur dessa karaktÀrer beskrivs i samma böcker. Analysen bygger sÄledes pÄ sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa resultat, och i detta ligger Àven ett komparativt moment dÀr böcker som givits ut under Lgy70 jÀmförs med böcker som givits ut under Lpf94.I studien framkommer att det finns sÄvÀl likheter som skillnader. Likheterna finner vi frÀmst i de ord och uttryck som anvÀnds för att beskriva historiska karaktÀrer. Det Àr i hög grad samma ord som ÄteranvÀnts; ord som i mÄnga fall medverkar till en historieskrivning med aktiva mÀn och passiva kvinnor.

I denna uppsats har vi studerat och analyserat tillkomsten, driften och avvecklingen av Kengis bruk i Norrbottens lÀn. Brukets verksamhet bestÄr av en 300 Ärig historia, frÄn 1643?1932 med varierande produktion. Det övergripande syftet med denna uppsats var att studera varför Kengis bruk anlades och varför den avvecklades. Vilken betydelse naturtillgÄngarna, statens politik hade för bruket och mÀnniskorna i Tornedalen.

Since 1865 when Lubbock introduced the Palaeolithic and Neolithic to the surrounding archaeological world there has been an apparent problematic in how we define the different periods. When the Mesolithic age was introduced to fill the hiatus between the Palaeolithic and Neolithic, the problematic became even more noticeable. By examine different subjects which distinguish the different periods I wish to highlight the problematic in viewing them as characteristics. The problem lies in seeing the characteristics as defining only one period when they actually can be seen in two or all three of the periods. I then tried to give the different period's new better suited definitions.

The main purpose of this study is to view the aims of the local authority of Botkyrka for their prehistoric village, and to compare those with the actual activities in the village.Because of no official formulated aims, the study were laboured through interviews, observations, analysis of evaluations and a parallell literature study.For the visiting pupils today, the village has an introduction, but not a follow-up. Pedagogically the follow-up is the most important part, seeing that it?s there the knowledge is created in relation to the experience.Through experience-pedagogy, based on learning by doing, try to attain an experience intended to generate knowledge. But in this case, the focus lands on doing, and the reflection fails to occur. This is a learning based on the situation, rather than on the reflection, situated learning..

This study investigates the evolution of depictions of Maoist China in Swedish history textbooks from 1970 to 2010. Through examining textbooks from this period, 20 years before the end of the cold war and 20 years after it, this study aims to investigate how quickly and how radically textbooks can change in their depictions of controversial and significant historical periods. Comparing descriptions of both people, tumultuous events, and general trends in China under Mao's rule, this study finds significant differences in how the textbooks describe Maoist China. While textbooks in the 1970s give a largely positive, sympathetic and hopeful view of China, during the 1990s and 2000s that perspective has been overtaken by an overwhelmingly critical view of Mao and his rule, focusing on his failures and dictatorial rule. The findings add to a somewhat divided field of research on the adaptability of textbooks, leaning toward the idea that textbooks can change rapidly during times of turmoil in a society..

Titel: NÀthotsapparaten - en fallstudie av hur Aftonbladet hanterar nÀthot mot journalisterFörfattare: Jenny Meyer och Anders WidlundUppdragsgivare: Docent Monica Löfgren Nilsson, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: VÄrterminen 2013Handledare: Marie GrusellAntal ord: 13 522Syfte: Att undersöka hur en tidningsredaktion agerar internt nÀr nÀthot riktas mot derasjournalister.Metod: Kvalitativ studie med informantintervjuer.Material: Analysen baseras pÄ intervjuer med fyra medarbetare pÄ Aftonbladet.Huvudresultat: Studien visar att Aftonbladet i fallet Botkyrkamoskén pÄ ett snabbt och effektivt sÀtt hanterade de problem som uppstod i samband med nÀthotet mot ledarskribenten Anders Lindberg. Man valde att till stor del fokusera pÄ akuta ÄtgÀrder,sÄsom sÀkerhetsvakter och IT-spÄrning av gÀrningsmannen. Samtidigt visar studien vissa svagheter i Aftonbladets förebyggande och uppföljande ÄtgÀrder kring nÀthot. Det finns pÄ Debattredaktionen en tyst kunskap kring hur nÀthot ska hanteras.

Arbetet grundar sig pĂ„ en fastighetsĂ€gares insikt om att nuvarande bebyggelse inte följer detaljplan och hennes nyfikenhet kring hur tomten skulle kunna disponeras och ett flerbostadshus utformas pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att detaljplan följs. PĂ„ vĂ€gen passeras huvudpunkterna utformning enligt detaljplan, godkĂ€nda energikrav enligt Boverket och skapandet av en solstudie. Tomten som behandlas Ă€r en del av en kvartersbebyggelse i centrala Ängelholm. Staden som nĂ€rmar sig femhundra Ă„r bĂ€r pĂ„ en lĂ„ng historia och byggnaderna inom kvarteret Ă€r klassade som vĂ€rdefull bebyggelse eller sĂ€rskilt vĂ€rdefull bebyggelse enligt plan- och bygglagen (8 kap. § 13). Detaljplanen har i sin tur stĂ€mplat hela omrĂ„det som lagskyddade kulturlager vilket krĂ€ver ytterligare försiktighetsĂ„tgĂ€rder.

Den hÀr rapporten undersöker distansutbildningar vid Högskolan i Kalmar, pÄ Institutionen för kommunikation och design (IKD). Dels tas det upp hur IKD jobbar med distansstudier idag men Àven hur distansutbildning fungerar och hur man kan förbÀttra denna. Anledningen Àr att distansutbildningar idag Àr ett utvecklingsomrÄde dÀr det stÀndigt hÀnder nya saker. Distansutbildning Àr kanske pÄ vÀg att revolutionera sÀttet pÄ vilket vi idag bedriver utbildning, bÄde i grundskolan och upp till högskola/universitet.Uppdraget kommer frÄn lÀrarna pÄ IKD som kÀnner att de vill förbÀttra sin situation. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av etnografiska studier dÀr undervisning observerades och lÀrare intervjuades.

Denna undersöknings syfte har varit att utreda nÀr och hur subkulturen klubbkultur vÀxte fram i Malmö, vilka som tog den hit, vad som dÄ definierade kulturen och hur detta skiljer sig frÄn idag.Ytterligare syfte har varit att undersöka hur klubbkulturen som sÀgs genomsyras av en universal jÀmlikhet, pÄ olika sÀtt, sÄvÀl inkluderat som exkluderat mÀnniskor frÄn att delta i den. Genom kvalitativa intervjuer med sju aktörer aktiva inom klubbkulturen under det sena Ättiotalet och tidiga nittiotalet, men ocksÄ genom min egen bakgrund som besökare, arrangör och DJ, mÄlar detta arbete med hjÀlp av muntlig historia, ett kulturanalytiskt perspektiv och med Sarah Thorntons teorier om klubbkultur och subkulturellt kapital upp historien av hur Malmös klubbkultur vÀxt fram samt de viktiga faktorer som definierade den och pÄ vilka sÀtt kulturen bÄde exkluderade och inkluderade. Resultatet berÀttar en historia om en ny upprorisk motkultur som under det tidiga nittiotalet utvecklades frÄn att ha varit en brett inkluderande, men samtidigt en underjordisk gör-det-sjÀlv-kultur, till att bland annat genom tyst exkludering i form av nischade smakgemenskaper och konsumtionssymboler, utvecklas till en uppdelad kultur som inte bara positionerade sig mot det sÄ kallade mainstreamsamhÀllet utan Àven mot andra klubbkulturer..

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka vad slöjdlÀrare och lÀrare som undervisar i historia pÄ grundskolan, skolÄr 3-6, anser om samarbete mellan det teoretiska Àmnet historia och det praktiska Àmnet slöjd. Undersökningen svarar pÄ frÄgorna: Kan grundskolans historie- och slöjdlÀrare samarbeta för att levandegöra historieÀmnet? Hur skulle ett grÀnsöverskridande arbete mellan historia och slöjd med syfte att levandegöra historien se ut? Om det finns, hur ser det ut? Genom kvalitativa intervjuer samt en enkel enkÀt till textillÀrarlistan, ett forum för textillÀrare, har jag fÄtt svar pÄ vilka möjligheter och hinder som uppstÄr eller kan uppstÄ för att samarbete mellan historia och slöjd ska komma till, men undersökningen ger Àven en bild över hur det ser ut med samarbete i stort. Olika erfarenheter eller brist pÄ erfarenheter ger ocksÄ en bild om hur det ser ut pÄ olika skolor, vilket överensstÀmmer med den nationella utredning som gjorts 2003. Jag har anvÀnt mig av litteratur, avhandlingar och styrdokument som handlar om historieÀmnet, slöjdÀmnet, olika samarbeten, temaarbeten och annat som va-rit relevant för min undersökning.