InterdisciplinÀrt examensarbete inom lÀrarutbildningen, 15 hpSvenska sprÄket, fördjupningskurs LSV410HT 2012Handledare: Maja Lindfors Viklund.

Jag hade flera förslag pÄ experiment nÀr jag började kursen, varav tillverkandet av filar var ett av dem. Jag Àr intresserad av medeltida trÀarbete, och av verktygen som detta gjordes med, och egentligen av verktyg i allmÀnhet. Jag har en dröm om att Äterskapa en sÄ komplett medeltida verktygslÄda som möjligt, och detta har lett till att jag funderat en hel del över hur man tillverkar olika verktyg. Inför experimentkursen funderade jag över att tillverka, hyvlar, spÄnhyvlar, borrar, navare, bandknivar, och filar. Det som verkade mest utmanande, men ocksÄ svÄrast (egentligen omöjligt) var filarna, för de andra verktygen visste jag hur de tillverkades, och anvÀndes.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personal vid en lÄsbar SiS-institution beskriver sin syn pÄ hur en optimal behandlingsinstution behöver utformas för att uppnÄ de bÀsta behandlingsförutsÀttningarna. Undersökningen har skett pÄ en av statens institutionsstyrelseŽs (SiS) ungdomshem i Sverige för ungdomar 14-20 Är. De tre frÄgestÀllningar som studien redogör för Àr:Hur beskriver personalen att institutioner behöver organiseras för att uppnÄ de bÀsta behandlingsförutsÀttningarna?Hur beskriver personalen att behandlingsarbetet behöver formas för att uppnÄ bestÄende beteendeförÀndring?Hur beskriver personalen att en optimal ungdomsgrupp behöver formas utifrÄn den unges behandlingstid och behandlingsinnehÄll?KunskapslÀget innehÄller sÄvÀl den forskning som finns pÄ omrÄdet men ocksÄ den teori som utvecklats utifrÄn den forskning som producerats. I kunskapslÀget finns tre centrala begrepp presenterade, organisation, bestÄende beteendeförÀndring och ungdomsgrupp, vilka Àr relevanta för sÄvÀl syftet som frÄgestÀllningarna.UtifrÄn studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsansats för att förstÄ varje intervjupersons livsvÀrld och framstÀlla mening sett frÄn dennes perspektiv och erfarenheter.

Studien undersöker hur Irakkriget,den vÀpnande konflikten mellan Irak och frÀmst USA och Storbritannien, skildras i lÀroböcker för grundkursen i Àmnet historia pÄ gymnasieskolan. UtgÄende frÄn Lennart Hellspongs berÀttelseanalys analyseras skildringarna av kriget i lÀroböckerna utifrÄn tre teman: Handling, Aktörer och VÀrdering. Undersökningen visar bÄde pÄ likheter och skillnader mellan texterna. Undersökningen bygger pÄ en analys av 12 lÀroböcker för gymnasieskolan i Àmnet historia och visar, bland annat, att skildringen av handling och krigets hÀndelseförlopp börjar med olika hÀndelser. Ur analysen gÄr Àven att urskilja att lÀroböckerna anser att ockupationen inte var rÀttfÀrdigat dÄ USA anföll Irak utan FN:s medgivande samt att det Àr USA eller George W.

Denna uppsats belyser vad som Àr utmÀrkande för en tysk myndighetstext om EU som Àr skriven för Internet och vilka översÀttningsproblem som kan uppstÄ i arbetet med att överföra den tyska kÀlltexten till mÄlsprÄket svenska. Uppsatsens empiriska undersökning tar upp vilka rekommendationer svenska klarsprÄksregler ger om hur framförstÀllda attributiva satsförkortningar, pronominaladverb och relativpronomen ska skrivas pÄ svenska. Hypotesen för uppsatsen Àr att en översÀttning ibland kan bli tydligare och klarare i sitt sprÄk om man ibland avviker frÄn de moderna klarsprÄksreglerna och istÀllet anvÀnder sig av Àldre stilideal. Genom att undersöka hur konstruktionerna har översatts frÄn tyska till svenska förs en diskussion om nÀr klarsprÄksreglerna Àr tillÀmpbara och nÀr det Àr motiverat att avvika frÄn dem för att fÄ en sÄ klar och tydlig översÀttning som möjligt.Examensarbetet pÄ FacköversÀttarutbildningen vid Lunds universitet Àr uppdelat i en översÀttning (10 p.) och en analysdel (10 p.). Denna uppsats Àr examensarbetets analysdel (översÀttningen publiceras ej).

Examensarbetets syfte Àr att undersöka vilka strategier lÀrare har för att historieundervisningen skall bli meningsfull i ett mÄngkulturellt klassrum. Med meningsfull i detta sammanhang menas att Àven andra lÀnders historia, utöver den svenska historien, belyses i undervisningen. Ur syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, som avsÄg undersöka hur historieundervisningens ser ut vad gÀller val av innehÄll och genomförande i ett mÄngkulturellt klassrum, samt hur historieundervisningen motiveras av lÀrare i ett mÄngkulturellt klassrum. För att finna dessa meningsfulla strategier har ett antal kvalitativa intervjuer med lÀrare som Àr verksamma i mÄngkulturella klasser genomförts.Den tidigare forskningen visar pÄ en monokulturell historieundervisning baserad pÄ historisk tradition, normer, styrdokument, lÀromedel och lÀrares instÀllning. UtgÄngspunkt har dÀrför varit att lÀrarna försÀtts i en situation dÀr undervisningen inte kan bli annat Àn monokulturell.Undersökningen visar pÄ en historieplanering som frÀmjar den svenska historien.

Syftet med denna uppsats Àr att ÄskÄdligöra hur kursplanens begrepp (ur Lgr 11) historiemedvetande samt historisk referensram ÄskÄdliggörs i relativt nyutgivna lÀromedel. I föreliggande uppsats representerat av boken Historia Maxi, författad av Elisabeth Ivarsson och Mattias Tordai, utgiven 2010. LÀroboken Àr avsedd för grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningen lyder: Hur ÄskÄdliggörs kursplanens begrepp historiemedvetande samt historisk referensram i lÀroboken ur skilda historiekulturella perspektiv? De teoretiska definitioner av kursplanens begrepp som ges utgÄr ifrÄn historikern Klas Göran Karlssons samt historiedidaktikern David Mellbergs definitioner av begreppet historiemedvetande i boken Historien Àr nu: en introduktion till historiedidaktiken frÄn 2004, samt Kenneth Nordgrens vidare förstÄelse av begreppet i sin doktorsavhandling Vems Àr historien? frÄn 2006.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns vikingatida musikinstrument eller ljudredskap i materialet frÄn JÀrrestad, UppÄkra eller Löddeköpinge, vilket innebÀr att jag utifrÄn bestÀmda kriterier undersökte fyndmaterial frÄn JÀrrestad och UppÄkra, Cajsa S. Lund har undersökt Löddeköpingematerialet. Resultaten visade att bjÀllror, en del av en klocka, en del av en stÀmnyckel till lyra, förarbete till spaltflöjt, kantflöjt, möjlig lockpipa, bensnurror i olika former funnits pÄ nÄgon eller nÄgra av platserna. De tre platserna har alla varit betydande under vikingatiden och skulle mycket vÀl ha kunnat tillverka alla av de nÀmnda musikinstrumenten eller ljudredskapen, eller ha kommit i kontakt med dem genom det kontaktnÀt de hade med omgivningen och andra lÀnder..

Uppgiften bestod i att rita en tillbyggnad till Nationalmuseum i Stockholm. Denna tillbyggnad skulle innehÄlla administration som kontor och hanteringsutrymmen för konsten, sÄ som ateljéer och uppstÀllningsrum. Mitt projekt har arkitekturhistorien som ingÄng, dÀr jag anser att vi anvÀnder oss av den för lite. Jag blev tidigt intresserad av hur det Àr att jobba med kollage och att anvÀnda mig av redan ritade rum. Vad hÀnder nÀr man sÀtter ihop dessa rum och vilka möten bildas?Jag valde ut fyra rum som jag jobbade med, studiesalen, konserveringsateljéerna, uppstÀllningsrummet och kontoren.

The main purpose of this essay is to examine if it is possible to identify farms of ?forest Finnish? people in Sweden, by means of an archaeological analysis, comparing the forest Finnish settlement with known none-forest Finnish settlements. This study is based on material excavated from the farms of GrannÀs, and RÄsjö, in the Swedish provinces of JÀmtland and Medelpad. Both farms are dated to the 17th and 18th century. The study itself is divided into three parts, firstly a general study to get an overview of the material, secondly a study of ceramics as an attempt to discern social status and lastly a study of the animal bone material for analyzing the forest Finns? livestock and possible hunting habits.

Det hÀr examensarbetet Àr det sista momentet i den treÄriga datorgrafiksutbildningen vid LuleÄ Tekniska Universitet, institutionen i SkellefteÄ. Examensarbetet har pÄgÄtt i tio veckor och har utförts pÄ Sveng.com, Vasa, Finland. Resultatet Àr grafik för tre mobilspel samt 3D modeller och miljöer för animerad film..

The intention of this essay is to put the light on and to discuss if there is a connection between a pre-Christian creation mythology and naked rocks on prehistoric sacred places in Scandinavia. Archaeological as well as historical materials are studied. The historical material is mostly from Snorre Sturlasons Asasagan with the explanation of the creation of the world. In this story the world was built from the body of a killed and deposited giant named Ymer. Almost the same myth is told in all Indo-European countries.

The Christianisation of Sweden is not much about religion. Instead, there is much to be gained by looking at it as a colonial situation with changing social identities and power structures. This is evident by the prevalence of hybridisations in the archaeological material.Some of the material categories that show the clearest example of changes are the burials from the 9th century up until about AD 1200. This is exemplified by two different Iron Age burial sites in Stockholm county, Uppland, Sweden: RAÄ 59, Valsta, in Norrsunda parish and RAÄ 40, Lilla Ullevi, in Bro parish; They both show hybridisation by involving older elements with newer ones during a time period when the church was not quite established in the region yet.The Christianisation of Sweden is a colonial situation, but the research tradition has often also used a colonial lens from the 19th and early 20th century in its approach to the period. This means that the same questions, interpretations and conclusions, often based on written sources, have been continuously reused for a long time, which has had consequences for the archaeology in Sweden..

Abstract Hanna Fredholm: Nutida konstmusikens ljuddjur ? En receptionsstudie av Sven-David Sandström och Anders Hillborgs musik. Uppsala Universitet: Institutionen för musikvetenskap, C-uppsats, 2011. Studier om konstmusik Àr vanliga och genrens historia har bearbetats och diskuterats vid mÄnga tillfÀllen. I dagens samhÀlle sÄ befinner sig genren i ett blomstringslÀge. Men trots att antalet kompositörer och produktioner ökar kraftigt sÄ kommer nutida konstmusik i skymundan sÄ vÀl i media som i forskning.

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, frÄn och med 1954 till och med idag (2014), har inte föresprÄkat ett moraliskt perspektiv pÄ historieÄtergivningen. Detta baseras pÄ nio olika skolböcker, varav fem av böckerna Àr författad under den nu rÄdande lÀroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. NÀstan ingen fokus har legat eller ligger pÄ hur denne kung var mot sina undersÄtar ur ett moraliskt perspektiv. DÀremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med mÄnga uppror och hur Sverige ?befriades? frÄn Danmark.