Under mina Är pÄ lÀrarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat pÄ diverse olika förskolor och skolor i olika samhÀllsskikt, dessa skolor har haft varierande mÄngfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika hÀrkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssÀtt. DÀrför vill jag i detta arbete, med hjÀlp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bÀst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssÀtt. För att pÄ sÄ sÀtt underlÀtta för elever med en annan kulturell bakgrund Àn den svenska eller svÄrigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan anvÀnda sig utav i undervisning av historia.

Åsikten att kvinnan anses vara understĂ€lld mannen Ă€r inget nytt fenomen. Detta synsĂ€tt har prĂ€glat bĂ„de det svenska och oĂ€ndligt mĂ„nga andra samhĂ€llen under hundratals Ă„r. Sverige anses av mĂ„nga vara ett av vĂ€rldens mest jĂ€mstĂ€llda lĂ€nder nĂ€r det gĂ€ller mycket, sĂ„ Ă€ven skolsystemet. Skolans vĂ€rld Ă€r majoriteten av mĂ€nniskorna i Sverige en del av under en tidsperiod av livet. Men hur Ă„terges dĂ„ det jĂ€mstĂ€llda svenska samhĂ€llet för eleverna? Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur kvinnor och mĂ€n framstĂ€lls genom fotografierna i lĂ€roböcker för historia pĂ„ gymnasiet.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Syftet med den hĂ€r texten Ă€r att med hjĂ€lp av de historiedidaktiska begreppen historiemedvetande och historiebruk analysera hur den den svenska musikern Stefan Sundströms anvĂ€nder historia för att ge uttryck för ideologikritik i sina texter. Sju av hans studioalbum utgör grunden för empirin dĂ€r den gemensamma kontexten Ă€r att de har givits ut under borgerliga regeringar, undantaget Fabler frĂ„n BĂ€llingebro som ges ut innan valet 2006 men som innehĂ„ller lĂ„tar som var en del i valrörelsen. Orsaken Ă€r att Sundström ser sig sjĂ€lv som den musikaliska delen av ett vĂ€nsterpolitiskt motstĂ„ndsmaskineri. Texten diskuterar ocksĂ„ hur historia kan anvĂ€ndas som ett politiskt vapen. Resultaten pekar pĂ„ att historiemedvetandet och den politiska musiken aktiveras i relation till en större upplevd förĂ€ndring, vad RĂŒsen kallar ett ?borderline event?.

I denna uppsats har jag Àmnat göra en kritisk fallstudie av Apples riskkommunikation kring iPhone 5c och dess miljöpÄverkan. Detta innefattar ett holistiskt perspektiv av informations- och kommunikationsteknik i vardagen som medievetenskapen börjat inkludera allt mer. Det Àr vidare ocksÄ ett exempel pÄ hur utvecklingen av medietekniken börjat fÄ en allt större uppmÀrksamhet. FrÀmst frÄn teknikjournalister men ocksÄ, som redovisat i denna uppsats, frÄn medieteoretiker. AnmÀrkningar och synpunkter som handlar om att dagens medieteknik hade kunnat göras miljövÀnligare Àn vad den gjorts.

Syftet med uppsatsen Àr att dels försöka definiera vad begreppet arkeologisk identitet i nutid innebÀr, dels göra en analys av hur arkeologisk identitet tar sig uttryck i en arkeologisk/politisk diskussion. Begreppet diskuteras utifrÄn tvÄ skilda exempel pÄ vad arkeologisk identitet kan innebÀra för minoritetsgrupper, dels kurderna i staden Hasankeyf i sydöstra Turkiet, dels samerna i HÀrjedalen i Sverige. Monument ochlÀmningar efter nuvarande och svunna kulturer utgör, enligt min mening, en del av de lokala kulturernas arkeologiska identitet som varje nation har rÀtt och möjlighet att tala om i nutid..

Arbetet Àr en studie om hur lÀrarna pÄ en högstadieskola i en skÄnsk kommun anpassar sin historieundervisning för de elever med en annan kulturell bakgrund. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ detta Àmne eftersom det stÄr i skolans styrdokument att varje lÀrare skall strÀva efter att eleverna ska förvÀrva ett historiemedvetande. Vi har valt att undersöka hur historiemedvetande och historiekultur ser ut i skolan och om detta Àr anpassat till elever med icke-svensk historiekultur. Om inte eleverna frÄn en annan historiekultur fÄr sin historia tillgodosedd i historieundervisningen finns risken att deras historiemedvetande inte fördjupas. VÄr tanke Àr att genom att intervjua lÀrare pÄ vÄr intervjuskola som undervisar i historia och frÄga dessa vad historiemedvetande betyder för dem, undersöka vad de gör för att tillgodose sina elever som har en icke-svensk historiekultur i sin historieundervisning.

Detta arbete Àr del av Metamorphic map of Sweden, ett samarbete mellan Institutionen för geologiska vetenskaper och Sveriges Geologiska undersökning , lett av Alasdair Skelton. Syftet med detta nationella projekt Àr att sammanstÀlla tryck- och temperaturvÀrden för bergarter frÄn hela Sverige för att fÄ bÀttre överblick över Sveriges metamorfa historia.  Kartering och provtagning har genomförts i ett omrÄdet vÀster om samhÀllet Vetlanda, centrala SmÄland, i syfte att bestÀmma  tryck- och temperaturförhÄllanden för metamorfosen i omrÄdet. Granatförande metasediment ur Vetlandagruppen, vilken Àr en del av Oskarshamn-JönköpingbÀltet, har legat till grund för projektet, dÀr mikroskopi, elektronmikrosondanalys (?EMPA?) samt berÀkningar i mjukvarorna AX och THERMOCALC har gett P/T-uppskattningar pÄ 604±15  ?C och 3.5±0.5Kbar, baserat pÄ ett vÀgt medelvÀrde av 12 tryck-/temperatur-bestÀmningar, motsvarande amfibolitfacies. Det undetsökta omrÄdet utgörs till stor del av metasediment, med enstaka magmatiska strÄk av kvartsrika bergarter och kalciumrika epidotbÀrande band. En regional NV-V foliation Àr genomgÄende i omrÄdet, som har en simpel strukturgeologi utan vare sig utmÀrkande förkastningar eller veck.

Sammanfattning Kjellbergska gĂ„rden har en historia frĂ„n början av 1600-talet och rĂ€knas som ett av Falkenbergs Ă€ldsta hus. Den kulturminnesmĂ€rkta borgargĂ„rden har en sĂ€regen historia som skeppar- och handelsmannahem och ligger ovanför den plats dĂ€r den gamla hamnen och tullportarna var belĂ€gna. Tomten Slottshagen 3 Ă€r av en för tiden karaktĂ€ristiskt lĂ„ngsmal typ och ligger i gamla stan som Ă€r uppbyggd lĂ€ngs med Ă€lven Ätrans strand. GĂ„rden var frĂ„n början kringbyggd i en kvadratisk form, med kökstrĂ€dgĂ„rd bakom ladugĂ„rdslĂ€ngan ner mot Ă€lven. Flera lyckor hörde ocksĂ„ till hushĂ„llet för jordbruk och djurhĂ„llning.

Denna studie handlar om eurocentrism i svenska lÀroböcker. Det analyserade verket Àr Epos ? För gymnasieskolan frÄn 2012, som kontrasteras mot de lÀroböcker som den tidigare forskningen analyserat. UtifrÄn en modell konstruerad utifrÄn anti-eurocentriska teoretiker, sÄsom Blaut, Amin och Hobson, undersöker jag huruvida lÀromedlet Àr att betrakta som eurocentristiskt i sin skildring av Mellanösterns, Kinas och Europas historia fram till 1700-talet. Metoden Àr en kvalitativ innehÄllsanalys med lingvistiska och idéanalytiska inslag.

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska vÀrlden vid ettlÀckande rör dÀr kvinnor lÀcker ut i högre utstrÀckning Àn mÀn. OcksÄ i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?lÀcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bÀttre universitetsbetyg Àn mÀn, Àr andelen kvinnor som fortsÀtter attstudera pÄ högre nivÄer fortfarande lÄg.Stockholms universitet har jÀmstÀlldhet som ett av sina grundlÀggande mÄl, ochsociologiska institutionen Àr en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hÀlften av doktoranderna Àr kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar mÀn bland lektorer och professorer pÄ institutionen och desenaste Ären har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjÀnst.

DÄ skolan, sedan Lpf -94 introducerades, fÄtt uppdraget att skola elever i kÀllkritiskt tÀnkande för att de ska fungera som demokratiska och reflekterande samhÀllsmedborgare, har syftet med denna uppsats varit att undersöka hur lÀromedel, för gymnasieskolans kurs i Historia A, förmedlar ett kÀllkritiskt tÀnkande till elever. Vi har genomfört en lÀromedelsanalys, av valda delar, av böckerna Alla tiders historia (1996), Epos (2002) samt Perspektiv pÄ historien A (2001) för att se hur dessa hanterar kÀllkritiska problem, som kvarlevor, tendenser och tolkningar, i sin framstÀllning av historiska hÀndelser. Vi har Àven genomfört en strukturerad intervju med fyra pedagoger i SkÄne för att pÄ sÄ sÀtt fÄ insyn i huruvida de anser att just dessa lÀroböcker kan anvÀndas i undervisningen med syfte att eleverna ska ha en möjlighet att nÄ betygen VÀl GodkÀnt samt Mycket VÀl GodkÀnt..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa Àmnestraditioner i skolÀmnet historia för gymnasiet utifrÄn exemplet; de populÀraste utlagda/publicerade lÀromedlen pÄ Lektion.se. Jag gör en kvalitativ textanalys av tvÄ av de populÀraste texterna/lÀromedlen frÄn Lektion.se för att besvara frÄgorna: Vilka Àmnestraditioner finns representerade bland de populÀraste lÀromedlen? Och vilka Àmnestraditioner dominerar bland dessa? För att identifiera Àmnestraditioner sÄ undersöker jag vilken undervisnings- eller historieskrivningskategori som författarna varit inspirerad av: den klassiska, objektivistiska, formella eller kategoriala. Jag fann att texterna pekar pÄ att det i mÄnga fall Àr en traditionellt faktaspÀckad historieundervisning dÀr den svenska mannen Àr norm i en genetisk framstÀllning av historien som styrs av strukturella förÀndringsfaktorer och kamp om makten. Och att alla undervisningskategorier finns företrÀdda.

Ända sedan antiken har en atletisk och stark kropp varit idealet för mĂ€n och idealet lever kvar Ă€n i vĂ„ra dagar. Kroppens utseende och form verkar bli allt viktigare för mĂ€nniskor, mĂ„nga olika Ă„tgĂ€rder vidtas för att fĂ„ en ?fullĂ€ndad? kropp. Forskning kring kroppsuppfattning har mest riktat sig mot kvinnor och framhĂ€vt kvinnors missnöje med sina kroppar. Relativt fĂ„ studier finns att tillgĂ„ som behandlar mĂ€ns kroppsuppfattning.

Arbetet behandlar skapandet av en bok om Linköping som vÀnder sig till nyinflyttade. Boken ska ge en bild av staden och inspirera mÀnniskor att sjÀlva upptÀcka den. Syftet Àr att bokens lÀsare ska kunna ta till sig information och se Linköping med nya ögon nÀsta gÄng de möter staden. Arbetet undersöker hur man skapar en bok om Linköping som vÀnder sig till nyinflyttade, för att informera om historia, platser att besöka och saker att göra. ArbetssÀttet Àr likt bÄde en informatörs och en journalists, men mer Ät informationshÄllet.