Denna uppsats syftar till att granska om och hur Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet lyckats integrera ett genusperspektiv i utbildningen pÄ grund- och fortsÀttningskursen (1-60 hp). Detta gör vi utifrÄn en normativ argumentation om genusperspektivets vÀrde för akademisk utbildning samt universitetets och institutionens uttalade mÄl för dess integrering. Genom att titta pÄ hur man formulerat sig i utbildningsplaner och scheman samt genom en granskning av kurslitteraturen argumenterar vi för att man inte lyckats integrera ett genusperspektiv i den utstrÀckning vi anser vara önskvÀrd. I vÄr analys fann vi att en stor del av kurserna helt saknar genusperspektiv. Vid de tillfÀllen dÄ man gjort försök att införa det har detta visat sig problematiskt utifrÄn flera av genusperspektivets grundlÀggande antaganden.

Specialarbete 15 poÀngTitel: Svengelska och engelska importord i nutidssvenskanFörfattare: Anna FÀlthammar SchippersTermin och Är: Höstterminen 2014Kursansvarig institution: Institutionen för svenska sprÄketHandledare: Maja LindforsExaminator: Richard Johansson.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Arbetet handlar om hur bilden av Gustav Vasa förÀndrats i lÀroböckerna i historia för folkskola, realskola och grundskola. Fokus ligger pÄ hur och varför bilden av honom har förÀndrats. För att fÄ en förstÄelse för detta har vi Àven studerat vilken bild styrdokumenten velat förmedla av honom. Vi har gjort en textanalys, utifrÄn Stefan Selanders analysmodell, av sju lÀroböcker i historia och vi har analyserat styrdokumenten utifrÄn Magnus Hermansson Adlers modell. Vi har kommit fram till att bilden av Gustav Vasa har förÀndrats och att den har gjort sÄ i takt med den politiska debatten. Vi kan Àven se att man valt att ta upp samma hÀndelser ur Gustav Vasas liv men att man sedan tolkat dessa utifrÄn olika motiv..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att vi vill ta reda pÄ hur verksamma lÀrare undervisar i historia i Ärskurs 4-6 och vilka metoder som anvÀnds. I arbetet har vi tvÄ frÄgestÀllningar, vÄr huvudfrÄga Àr Vilken metodik och didaktik anvÀnder lÀrarna i sin historieundervisning för att elever i Ärskurs 4-6 ska fÄ ett historiemedvetande? och delfrÄgan Àr Vilken betydelse fÄr den nya reformen (behörighet, legitimation och ny lÀroplan) för historieundervisningen? Mycket av den forskning vi anvÀnder oss av Àr tyvÀrr inte riktat mot Ärskurs 4-6. Detta har gjort att vi har fÄtt anpassa oss till och dra paralleller till den forskning som finns nÀr vi skulle framstÀlla vÄrt resultat och analys. De teorier vi har anvÀnt oss av utgÄr frÄn John Deweys teori om lÀromiljö och lÀroprocesser och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv.

This essay is a historiographical analysis of the picture of the transition period between the Bronze and the Iron Ages in Greece presented in A. M. Snodgrass' The Dark Age of Greece and V. R. d'A.

Kvakificerad kunskap eller kuriosa Àr en lÀromedelsanalys av lÀroböcker för gymnasiets kurs Historia A. Studien tar sikte pÄ att granska om de utvalda lÀroböckerna genom aktörperspektiv förklarar mÀnniskans delaktighet i historisk utveckling och ger kvalificerade kunskaper, eller om historiska aktörer enbart försigkommer som kuriös information. Studien tar sin utgÄngspunkt i tidigare forskning kring lÀromedelsanalyser och historiemedvetenhet. Resultatet visar att lÀroböckerna tenderar att skrivas som stÀngda berÀttelser dÀr aktörerna framstÀlls som enskild isolerad fakta, vilket gör det svÄrt för lÀsaren att utvinna kvalificerade kunskaper frÄn den fakta som lÀroböckerna erbjuder..

Mellan 1957-61 utredde Nordiska Vattenkraftskommitén möjligheterna att vÀnda pÄ Kalix- och Torne Àlvsystem sÄ att dessa Àlvar skulle fÄ sin mynning i Atlanten istÀllet för i Bottenviken. Detta gigantiska vattenkraftprojekt utreddes i en tid dÄ det svenska samhÀllet prÀglades av hög tillvÀxt, framtidstro och stora strukturomvandlingar vilket Àven karaktÀriserade det statliga vattenkraftsföretaget Vattenfall. Planerna vÀckte dock stort motstÄnd bland kommunerna i Àlvdalen och frÄn internationellt naturskyddshÄll. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva planerna för det största vattenkraftsprojektet i Sveriges historia och resonera kring vilka miljöetiska vÀrderingar som kan ha styrt utredningsarbetet och hur projektet kan förstÄs i ljuset av dÄtidens samhÀllsmönster..

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva hur grupparbete upplevs som undervisningsform och grupprocess av studenter och lÀrare pÄ institutionen för socialt arbete. För att fÄ en djupare förstÄelse för hur grupparbete gÄr till och hur det pÄverkar studerandes lÀrande valde vi att anvÀnda oss av följande frÄgestÀllningar: ? Hur har studenterna upplevt grupparbete under utbildningen?? Har kunskaper om grupp och grupprocesser nÄgon betydelse för genomförande av grupparbete?? Hur upplever lÀrarna studenternas grupparbete? Metoden för studien Àr kvantitativ och som undersökningsinstrument har vi anvÀnt oss av tvÄ olika enkÀter. Med hjÀlp av statistik försöker vi att testa hypoteser utifrÄn den empiri vi inhÀmtat med hjÀlp av enkÀt och webbenkÀt frÄn studenter och lÀrare vid institutionen för socialt arbete. Analysen utgÄr ifrÄn Lennéer-Axelsson och Thylefors teorier om grupper och Svedbergs psykodynamiskt perspektiv.Resultatet visar att studenter överlag upplever grupparbete pÄ utbildningen som nÄgonting positivt, Àven om det relativt ofta förekommer konflikter.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program 15 hp Institutionen för kulturvÄrd Göteborgs universitet 2012:13.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

This paper addresses the need to review the modern presentation of textile archaeology in museums. It is time to look at textiles in archaeology with new eyes. The reality behind archaeological textilestudy is holistic, embracing many different aspects of society. The presentation of textiles has in my opinion become old-fashioned. I will show in my paper that Jonathan Adams? `seven constraintsÂŽ model, developed for research on ancient ships, can also be applied to textile research.

Uppsatsen syfte Àr att studera vilka ord elever med svenska som andrasprÄk finner svÄra i gymnasieskolans lÀrobokstexter i historia och vad de gör nÀr de inte förstÄr ett ord. Detta resultat har sedan jÀmförts med vad lÀrarna anser om lÀrobokstexterna och vilka ord de tror Àr svÄra och slutligen har jag studerat vad som stÄr i skolans styrdokument. Uppsatsen bestÄr i huvudsak av en kvantitativ undersökning, men har mindre kvalitativa inslag.Som underlag för min undersökning har 32 elever pÄ tvÄ gymnasieskolor i VÀstsverige fÄ genomföra en allmÀn enkÀtdel och en ordförstÄelsedel, Àven de lÀrare som intervjuats har fÄtt genomföra ordförstÄelsedelen med uppmaning att stryka under de ord som de tror att eleverna finner svÄra. OrdförstÄelsedelen bestÄr av fem texter, alla hÀmtade ur lÀroböcker som anvÀnds i gymnasieskolans undervisning i historia. Resultatet av undersökningen har sedan jÀmförts med tidigare forskning i Àmnet.För att finna en struktur för vilka ord eleverna har svÄrt med har jag anvÀnt mig av en klassificeringsmodell framtagen i OrdiL-projektet vid Göteborgs universitet.

Huvudsyftet med vÄr uppsats var att i första hand undersöka vilka intentioner som lÄg bakom idén att införa en obligatorisk historiekanon i den danska grundskolan, men Àven se hur Svend SÞdring Jensens tre historieundervisningsteorier kan tillÀmpas i den danska kanonrapporten. Resultatet visade att kanonrapporten först och frÀmst kritiserade de danska elevernas kunskaper i historia och kronologi samt lÀrarnas bristfÀlliga kunskaper i Àmnet. Detta var ocksÄ de huvudargument som försvare och föresprÄkare för en obligatorisk historiekanon manade fram i den aktuella debatten kring Àmnet. Resultatet av vÄr studie kring kanon-rapporten kunde vi Àven hÀrleda till tvÄ av SÞdring Jensens tre undervisningsteorier, det vill sÀga den objektivistiska och klassiska teorin. Vi hade Àven som syfte att undersöka hur de danska lÀrarna sÄg pÄ förslaget med en obligatorisk kanon. Det vi kom fram till var att lÀrarna var tillfredsstÀllda med de mÄl som lÀroplanen för historia frÄn Är 2004 behandlar, och att en obligatorisk kanon inte skulle förÀndra elevernas syn eller kunskap nÀr det gÀller historieÀmnet.