Uppsatsen handlar om att det gÄr att urskilja en lokal identitet pÄ fyra skÄnska museer ochÀven se om det finns nÄgon regional identitet. Undersökningen sker genom studiebesök pÄrespektive museum och sedan en beskrivning av utstÀllningarna. Sedan följer en analys avmaterialet som finns i utstÀllningarna för att försöka se en lokal identitet i dem. Resultatet avuppsatsen Àr att jag enkelt kunnat se en lokal identitet pÄ varje museums utstÀllning men jaghar inte lyckats hitta en skÄnsk regional identitet..

Under 2009-2010 genomfördes en kurs i kolning med bĂ„de teoretiska och praktiska inslag vid institutionen för skogens ekologi och skötsel vid Sveriges Lantbruksuniversitet i UmeĂ„. Kursen som omfattade 15 hp initierades av Ă„tta intresserade elever frĂ„n kurs 07/12; HĂ„kan Johansson, Carl Kling, Henrik Nises, Jonas Strandberg, Erik Sundström, Jonas Svensson, Erik Söderberg, Daniel Timblad.Inom ramen för kursen sĂ„ genomfördes olika aktiviteter; en serie litteratur-seminarer om kolningens historia och praktik samt om kolningen i ett internationellt perspektiv, omsorgsfullt förberedande och praktisk genomförande av milkolning samt intervjuer med Ă€ldre personer som kolat tidigare. Slutresultatet av arbetet presenteras i föreliggande rapport samt i form av ett bildspel och en kort videofilm frĂ„n kolningen. Allt arbete finns tillgĂ€ngligt via Epsilon pĂ„ Skogsbibliotekets hemsida.Professor Lars Östlund (lars.ostlund@svek.slu.se) har varit ansvarig och examinerande lĂ€rare för denna kurs, men arbetet har i hög grad byggt pĂ„ studenternas egna initiativ och eget arbete.Rapporten Ă€r indelad i tre avsnitt:1) Kolningsdagbok inklusive litteraturlista2) Kolningsintervju 1: Kurt Johansson i LĂ„ngtrĂ€sk3) Kolningsintervju 2: Martin Åslin i Gnarp.

I forskning om den mÄngkulturella skolan ges stort utrymme Ät undervisning som bedrivs dÀr i stort. Litet fokus riktas dock specifikt till historieundervisningen och historieÀmnet. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka hur lÀrare i historia bedriver sin undervisning med en mÄngkulturell elevsammansÀttning.Den teoretiska utgÄngspunkten utgörs av socialkonstruktivismen, metoden i sin tur Àr kvalitativ och tar sin utgÄngspunkt i semistrukturerade intervjuer av respondentkaraktÀr. Respondenterna utgjordes av sex stycken lÀrare i historia som undervisade pÄ mÄngkulturella högstadieskolor i nordöstra SkÄne. RÄmaterialet frÄn intervjuerna analyserades med hjÀlp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalys.Resultatet visade att det fanns tvÄ diskurser betrÀffande historieundervisning med den mÄngkulturella elevsammansÀttningen.

A new curriculum, entailing news for teachers as well as students, was implemented in 2011. Among other things History has been given a more prominent position in that every student will now study the subject. Can this decision lead to history being used more in the future?The aim of this thesis is to study the new curriculum, Gy11, as well the Lpf94 and Lgy70, based on Klas-Göran KarlssonŽs typology where the use of history is divided into seven different categories. I will analyze the curricula, looking at what different uses of history that can be discerned as well as what changes have been made over time.

It is a well known archaeological concern that the remains of human bones left from the bronze age and early iron age Scandinavia are not nearly enough to represent the estimated population of the time. Furthermore the bones of each find rarely represent a whole individual. The majority of the bones must have been disposed of somewhere else, possibly scattered in running waters or in the fields, where they have evaporated or are securely hidden from archaeological excavations.This thesis deals with the grave concept and the problem in using a word that is so very clouded by its modern, western meaning. It also offers an alternative explanation to why the bones are handled the way they are and why they are found in such awkward contexts..

Redan tidigt uppstod etiska och trosma?ssiga dilemman bland de kristna kring hur Jesu budskap, likt t. ex. Bergspredikan, ordagrant skulle tolkas och efterlevas. A?ven i andra texter och utsagor har dessa fra?gesta?llningar periodvis aktualiserats, och under olika skeenden problematiseras under historiens ga?ng.

Sammanfattning: I denna uppsats genomför jag en kvalitativ analys i tre steg av webbkommunikationen hos Institutionen för nordiska sprÄk vid Stockholms universitet. Mitt syfte Àr att fÄ en helhetsbild av webbkommunikationen genom att undersöka webbplatsens struktur, anvÀndarvÀnlighet och produktion. Min utgÄngspunkt Àr institutionens webbplats <www.nordiska.su.se> och jag faststÀller strukturen genom att kartlÀgga lÀnkar, sidtyper och sidlayout. Genom deltagande observation med studenter undersöker jag webbplatsens anvÀndarvÀnlighet, och genom att intervjua personal fÄngar jag produktionen av webbplatsen.Mitt resultat visar att webbplatsen innehÄller ett stort antal sidor och lÀnkar, samt saknar en genomtÀnkt struktur och bra navigeringshjÀlpmedel vilket gör den svÄrnavigerad. Produktionen av webbplatsen Àr ett resultat av nÄgra av personalens arbete, som Àr en automatisk förlÀngning av deras ordinarie arbetsuppgifter.

Arbetet Àr en studie om hur sju högstadielÀrare i SkÄne tolkar och arbetar med begreppet historiemedvetande. Genom den nya kursplanens betoning pÄ historiemedvetande i det övergripande syftet tycker vi det Àr intressant att studera lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt dÄ de vill fördjupa elevernas historiemedvetande. LÀrare, kursplan och lÀroböcker uppvisar överlag en eurocentrisk bild av historien vilket leder oss in i frÄgan kring hur lÀrare kan arbeta med att utveckla och fördjupa historiemedvetandet hos alla elever i det mÄngkulturella klassrummet. NÀr elever med en icke europeisk historiekultur inte fÄr sin historia ÄskÄdliggjord i skolan finns risken att deras historiemedvetande inte utvecklas och fördjupas. Vi vill med undersökningen ocksÄ stÀlla frÄgan ifall narrativ historia kan vara en metod att utveckla historiemedvetandet hos alla elever.

Vi har valt att göra vÄrt examensarbete i form av ett utvecklingsarbete dÀr ett Àmnesövergripande projekt har planerats och genomförts. UtgÄngspunkten för projektet har varit SVT:s ?HistorieÀtarna?. Syftet har varit att undervisa utifrÄn ?den lilla historien? för att fördjupa elevers historiemedvetande och historiska intresse samt att levandegöra historien genom att lÄta eleverna laga och Àta mat frÄn 1800-talets Sverige.

In this essay I have looked more closely at different means of grinding wood prior to the mass production and total dominance of the sandpaper in recent times as there is virtually no information to be found about this. I have also done a few replicas of how early sandpapers might have looked and as a part of creating these replicas I have also tested diffrent types of early glues. The conclusion of it all is that all the alternative grinding materials tested workd virtually as well as modern sandpaper, with some reservations. And the replicas, although rough, worked mostly well despite being constructed with simplicity in mind. This indicates that an artisan could easily construct sandpapers if he so wished..

Uppsats för avlÀggande av fiosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, Ledarskap i slöjd o kulturhantverk 15 hp. Institutionen för kulturvÄrd Göteborgs universitet. 2014:32.

The aim of this thesis is to investigate which criteria that can be used to locate execution sites on the island of Gotland, Sweden. The execution sites, which are used to test the criteria against, range in date from early medieval period to 1876 when the last public execution in Sweden took place. Why these criteria can be used will be discussed along with attempts to explain why they have been used frequently or not so frequent. The results show that the execution sites are most commonly located in clear view, near roads, on heights and on unfertile soil. Other criteria that appears less frequent, but that still can be used in the process of locating execution sites, are graves, crossroads and boarders..

Sammanfattning Detta arbete har som syfte att ge förslag pÄ hur man kan anvÀnda sig av Malmös parker i undervisningen med tonvikt vid historia och med utgÄngspunkt i den offentliga grönskan. Metoderna jag anvÀnt mig av har varit litteraturstudier av olika slag samt förelÀsningar, samtal och grupparbete under kursen Stadens historia pÄ Malmö Högskola samt studiebesök pÄ Malmö stadsarkiv och stadsbibliotek. Vidare redovisas stöd för tanken att arbeta utifrÄn parkerna lokalhistoriskt i styrdokumenten och inom historiedidaktiken. En modell för hur man kan anvÀnda parken som ett pedagogiskt redskap presenteras samt en förteckning över litteratur innehÄllande olika övningar och uppgifter att anvÀnda i samband med parkbesöken..

Syftet med den hÀr uppsatsen var att utforma ett kursupplÀgg till A-kursen i historia pÄ gymnasiet som utgÄr frÄn perioden 1900-2009. Vi ville undersöka om man genom ett sÄdant upplÀgg kunde uppnÄ kursmÄlen och samtidigt skapa ett bra underlag för att fördjupa historiemedvetandet hos eleven. Historiemedvetande och genealogi var tvÄ centrala teoretiska begrepp i utformandet och utvÀrderingen av upplÀgget. I kursupplÀgget arbetar vi oss framÄt genetiskt frÄn Är 1900 och gör genealogiska kopplingar till den tidigare historien. Perioden 1900-2009 delades in i 10 arbetsomrÄden, dÀr viktiga hÀndelser och skeenden behandlades, och utifrÄn vilka genealogiska kopplingar gjordes.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.