Narrative history has a long tradition in history teaching. But during the decades after the second world war, the attitude to storytelling has been seen with doubt and skepticism. There are many indications in Swedish society and media that the narrative story today stand strong. But is narrative history useful in everyday teaching? This essay is a study of narrative history in a Swedish and Scandinavian perspective the latest thirty years.

The object of this master thesis is to study the reading practices offive women as they themselves remember them from theirchildhood and youth in the middle of the 20th century. The study inparticular targets the respondents? reading in relation to the normsfor girls? and young women?s reading at the time. The thesis takesas its starting point the presentation of the respondentsÂŽ readingmemories, based on motifs, preferences and experiences. Equallyimportant is the presentation of the relationship between thesememories and the social discourse their reading practices were partof.

Studiens syfte var att undersöka personalens attityder kring placerade ungdomars delaktighet i behandling pÄ SiS ungdomshem BÀrby. Undersökningen grundas pÄ fem intervjuer med behandlingsassistenter pÄ de tre avdelningar inom institutionen som erbjuder behandling. UtifrÄn tre frÄgestÀllningar har jag sökt att undersöka dessa attityder, eventuella förÀndringar i dessa över tid samt hur personalen uppfattar yrkesrollens dubbla funktion varpÄ resultatet analyseras utifrÄn Harts teorier kring ungas deltagande samt Goffmans beskrivningar av den totala institutionen. Resultatet visar pÄ att behandlingsassistenterna ser ungdomarnas delaktighet och inflytande under placeringen som helt avgörande faktorer för behandlingsresultatet, samtidigt som ett antal hinder för delaktighet beskrivs; frÀmst i arbetet med behandlingsplaner och i kontakten med SocialtjÀnsten. Den dubbla yrkesrollen bekrÀftas i resultatet, och informanterna beskriver bÄde vikten av att företrÀda ungdomarna och hjÀlpa dem att fÄ fram egna resurser, samtidigt som man fyller en bevakande och grÀnssÀttande funktion.

Syftet med uppsatsen Àr att studera möjligheterna men kulturlager som utgÄngspunkt nÀr man analyserar arkeologiskt kÀllmaterial, dÄ fokus för det mesta ligger pÄ fynden. Tidigare forskning som rör UppÄkras generella förekomst av homogena kulturlager visar ofta en bristfÀllig förankring i kulturlagren som kÀllmaterial. En oberoende analys av kulturlagren som omger kulthuset ger nya tolkningsmöjligheter som pekar pÄ att de religiösa ritualerna i UppÄkra innefattat en central kremeringsplats för tillresande mÀnniskor i regionen. Studien visar att kulturlager kan ha en stor informationspotential, under förutsÀttning att de har bevarats och dokumenterats under goda omstÀndigheter..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur man genom upplevelser presenterar och förmedlar historia och kunskaper om ett kulturarv. Detta har utmynnat i följande frÄgestÀllningar:Hur arbetar man för att visa och förmedla kunskap om kulturarvet Vadstena slott?Varför anvÀnder man sig av dramatiserade visningar nÀr man vill presentera Vadstena slott?Denna uppsats avser att belysa hur man förmedlar historia och kunskap om kulturarv samt Àven titta pÄ varför man anvÀnder sig av dramatiserade visningar. Jag har valt att begrÀnsa uppsatsen till att studera frÀmst Vadstena slott och dess turistiska aktiviteter som de ser ut idag..

Jag har i denna undersökning studerat fyra historielÀrares bedömningsunderlag för kursen Historia A pÄ gymnasiet. Syftet med detta Àr att jag vill belysa hur historielÀrare tÀnker om och anvÀnder sig av olika historiska perspektiv i sin undervisning och sin bedömning. För att kunna dela in lÀrarnas examinationsuppgifter utgick jag ifrÄn tre olika kategorier; politisk historia, krigshistoria och kulturhistoria. En intervju genomfördes ocksÄ med varje lÀrare bland annat kring vad som framkommit i min analys.SammanstÀllningen av intervjumaterialet visar att alla fyra lÀrare anser att det kulturella perspektivet skall vÀga tyngst i undervisningen och i examinationsfrÄgorna. De menar framförallt att det Àr viktigt att studera vilka livsvillkor och förutsÀttningar mÀnniskor har levt med genom tiderna.

Jag ville undersöka om man kan anvÀnda en PowerPoint som lÀromedel för att elever ska fÄ kunskap om och förstÄ vikten av kÀllkritik. Jag ville fÄ svar pÄ hur eleverna resonerar nÀr de hittar kontrasterade kÀllor som berÀttar om samma sak men ur olika synpunkt. I undersökningen kan jag ocksÄ fÄ veta hur jag som pedagog kan underlÀtta inlÀrning av kÀllkritik med hjÀlp av en historia frÄn svunnen tid som krÀver förklaring inom omrÄden som nyhetsförmedling, arbetslöshet, svÀlt och prostitution. I undersökningen ingick 19 elever ur medieprogrammet frÄn Älder 16 - 18 Är som blev tilldelade olika material men som handlade om samma historia. DÀrefter genomfördes en diskussion om inlÀrning, kÀllkritik, lÀroböcker och den digitala presentationen vilket resulterade i en jÀmförelse. Att fÄ elever sjÀlva kÀnna ett behov av att ifrÄgasÀtta kÀllor Àr starkt kopplat till mitt arbete om Jack the Ripper eftersom historien innehÄller mÄnga teorier och spekulationer. Den digitala presentationen i sig ger inte elever totala Àmneskunskaper i kÀllkritik utan det Àr i samspel i diskussioner med lÀrare och klasskamrater dÀr eleverna kan nÀrma sig ett flertal av olika kurser och mÄl.

I denna uppsats undersöks gnagspÄr pÄ forntida hasselnötter för att spÄra de smÄgnagare som kan ha funnits pÄ de undersökta platserna i SkÄne. Vilka smÄgnagare kan identifieras? Vad kan det berÀtta om mÀnniskornas sÀtt att hantera nötterna? Nötternas storlek Àr mÀtt för att se om man kan urskilja ett urval. Skillnader mellan artfördelningen pÄ gnagda nötter och benfynd har studerats. Det Àr framför allt gnagspÄr frÄn skogsmus som identifierats till skillnad frÄn nÀr man studerar benmaterial dÀr vattensork och ekorre Àr de mest förekommande arterna..

Syftet med denna studie var att undersöka programmet Pedagogik med inriktning ungdoms ? och missbruksvÄrds pÄverkan pÄ studenters subjektiva beteende gentemot personer med missbruksproblematik. Som metod i denna kvantitativa uppsats anvÀndes frÄgeformulÀr för insamling av data. Respondenterna var utexaminerade behandlingspedagoger samt förstaÄrsstudenter vid programmet pedagogik med inriktning ungdoms- och missbruksvÄrds. Resultatet pekade pÄ en pÄverkan av attityder, sociala normer samt tron pÄ den egna förmÄgan, vilka tillsammans utgjorde grunden till beteende, bland majoriteten av de utexaminerade studenterna.

The aim for this essay is to identify and distinguish the metal casting of UppÄkra during late Iron Age by examine related material that primarily consist of finds made with a metal detector. I intend to, by analysing maps, concentrations in the detector material and probable constructions within the settlement, find patterns that can indicate a metal casting activity. The results of the essay show that a number of concentrations can be seen and that they both indicate metalworking activities and to some degree a structural specialization in the settlement. The exclusive artefacts also indicate that UppÄkra was a settlement with over-regional functions when it comes to traditions dealing with metal casting..

The content of this essay is the critical treatment of ritual research in UppÄkra during the Iron Age in relation to Charlotte Fabechs research.From what has been concluded for UppÄkra a condensed chart of UppÄkra's rituals is produced. This chart is compared with what Fabech has put forward for Southern Scandinavia. Fabech's categories and theory have been widely used by the researchers of UppÄkra, and this is critically examined.The most important conclusion is that the similarities between the UppÄkra research and Fabech picture are not great. This source critical point indicates that the massive use of her research in order to explain the rituals in UppÄkra can have been misdirected. The mismatch is mainly due to the fact that places like UppÄkra is of extraordinary character..

I följande uppsats undersöks hur demokratiseringsprocessen i Sverige framstÀlls i utvalda lÀroböcker för historia i grundskolans senare Är. Uppsatsen Àr en textanalys, som utgÄr ifrÄn Ammerts teoretiska analysmodell för lÀromedel. Den svenska skolan ska enligt statens styrdokument genomsyras av demokratiska vÀrderingar och i denna uppsats undersöks hur detta kommer till uttryck och konkretiseras i historielÀroböcker. Vi har fokuserat sÀrskilt pÄ hur demokrati framstÀlls som normativt, alltsÄ det önskvÀrda och efterstrÀvansvÀrda. Resultatet visar pÄ att demokrati och demokratiska vÀrderingar skildras positivt och normerande i lÀroböckerna, ofta med det nuvarande samhÀllet som facit..

UtifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv Àr maskulinitet en social konstruktion som stÀndigt förÀndras i interaktionen mellan mÀn och i interaktionen med kvinnor. Studiens syfte var att undersöka hur maskulinitet konstrueras i en institutions sociala praktiker. Det undersöktes genom att söka efter vilka aktiviteter pÄ institutionen som konstruerar maskuliniteter, dvs. vilken betydelse har institutionens sociala praktiker för konstruktionen av maskulinitet? Svaren söktes genom en kvalitativ samtalsintervjuundersökning med fyra respondenter, tvÄ personal och tvÄ patienter, alla mÀn.

Uppsatsen bestÄr av en lÀroboksanalys av tre böcker anpassade för Historia A pÄ gymnasiet, dÀr syftet Àr att visa vilket utrymme vÀrlden utanför Europa under 1800- talet och 1900- talet fÄr. Jag kommer ocksÄ att titta pÄ hurvida lÀroböckerna lever upp till fyra av Tom Wikmans tio principer om hur en god lÀronok bör vara utformad, som han har skrivit i avhandlingen PÄ spaning efter den godo lÀroboken. Vidare kommer jag att titta pÄ kursplanen och se vilka mÄl som finns för Historia A, och detta för att ta reda pÄ vad som faktiskt stÄr, men ocksÄ om det Àr möjligt att utöva undervisning enbart med hjÀlp av boken och samtidigt uppnÄ kursmÄlen. Undersökningen Àr bÄde kvantitativ, dÄ sidor kommer att rÀknas och presenteras, och kvalitativ, dÄ resultaten av den kvantativa undersökningen tolkas och analyseras. KÀllor som frÀmst anvÀnds Àr tre lÀroböcker och skolans styrdokument, men ocksÄ tidigare avhandlingar som rör Àmnet.

I vÄrt arbete har vi undersökt hur perspektivet hÄllbar utveckling framtrÀder i tre historielÀroböcker för gymnasiet: Alla tiders historia Maxi, Perspektiv pÄ historien A och Epos historia ? För gymnasieskolans kurs A och B. Dessutom har vi, utifrÄn historiedidaktisk teori kring begreppet historiemedvetande, klarlagt i vilken utstrÀckning de undersökta lÀroböckerna kan utveckla elevers handlingsberedskap. VÄr metod har varit hermeneutisk och i lÀromedelsanalysen har vi utgÄtt frÄn vÄr förkunskap om historien, en definition av hÄllbar utveckling samt teorier om historiemedvetande. Nedslagen som analyserats i böckerna har varit följande: upptÀckterna, mellankrigstiden och svensk nutidshistoria. Resultatet visar att perspektivet hÄllbar utveckling gör sig gÀllande, dock i olika utstrÀckning beroende pÄ nedslag och lÀrobok.