Elevers empatiska förstÄelse och handlingsberedskap mot förtryck och rasism Àr intimt förknippad med den inlevelse som kan skapas med stöd av vittnesskildringar. LÀrdomar vi kan dra av Förintelsen Àr dÀrför ett viktigt stöd för att forma en kulturell norm för utbildning och pedagogik vilken vilar pÄ samhÀllets vÀrdegrund: demokrati, mÀnskliga rÀttigheter, tolerans och tÄlamod samt opposition mot rasism och totalitÀra ideologier. Detta examensarbete beskriver teorier om möjligheter och risker med olika sÀtt att hantera historia och ger förslag pÄ hur Förintelseöverlevandes berÀttelser kan föras vidare in i framtiden. Den teoretiska basen Àr ett hermeneutiskt perspektiv pÄ den muntliga historiens anvÀndningsomrÄden, dess pÄlitlighet och betydelse som kÀlla samt vittnesmÄlens möjlighet att utveckla empatisk förstÄelse. Uppsatsen tar upp svÄrigheten att vittna och problematik i mötet mellan avsÀndare och mottagare, med hÀnsyn till möjligheten att förmedla vittnesmÄl med rörliga bilder för att möjliggöra empatisk förstÄelse..

En jÀmförande studie av glaspÀrlor frÄn UppÄkra och Sorte Muld för att hitta regionala likheter eller skillnader. Studien visar en skandinavisk gemenskap, en möjlig lokal tillverkning och handel. Diskuterar fortsatt forskning kring datering av glaspÀrlor..

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hp Institutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2015:28.

This thesis concerns the mesolithic relation towards animals and hunting habits among people in Skateholm, TĂ„gerup and VedbĂŠk - BĂžgebakken. The aim is to look at the societies from a cultural point of view and demonstrate that the people living there identified themselves with animals and adapted their lives, their hunting and their burial customs according to rituals and believes concerning animals in their surroundings. The result is convincing and clearly shows that animals where treated differently in manors which can only be explained with specific cultural relations towards different kinds of animals..

The purpose of this essay is to investigate whether bronze workers during the Bronze Age were exclusively specialized, or there actually existed amateur craftsmen. Through archaeological experiments and artefact studies I intend to investigate if it has been at all possible for a less experienced bronze caster to produce usable objects. The purpose is also to investigate and put to the test the casting methods used during the Bronze Age in an attempt to find out which steps of the craft are the difficult and crucial ones, and try to determine if it has been possible to manufacture bronze objects on an industrial level..

Syftet med denna studie var att genom att mera aktivt bredda historieundervisningen till att innefatta sÄvÀl nationell som lokal historia öka det historiska intresset. Jag har i min undersökningsgrupp, 24 stycken 14-Äringar, arbetat med historia ur en rad olika didaktiska modeller i en sju veckors period. Den egna elevinsatsen har varit ett tonbÀrande inslag och den dialektiska pedagogiken har satts i centrum. SjÀlva studien som helhet prÀglas av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och mÀtinstrumenten har bestÄtt av enkÀter, observationer och undersökningsgruppens egna skriftliga kommentarer. Resultatet visar att man kan utkristallisera tre olika elevkategorier, de redan intresserade vilka upplevs ha fÄtt utökat intresse, de mÄttligt intresserade som gör vad som föreskrivs samt en grupp som visade ointresse och som i detta exempel presterade svagt prov pÄ eget kunskapshÀmtande.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrare, utifrÄn ett interkulturellt perspektiv, tillgodoser samtliga elevers historiemedvetande och historieidentitet i en klass dÀr det finns elever med annan etnisk bakgrund Àn svensk. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer pÄ fem lÀrare, samtliga verksamma historielÀrare i Ärskurs fem. Av resultatet i undersökningen framgick att lÀrare inte ser detta som prioriterat i undervisningen. Dessa slutsatser kan vi dra dÄ lÀrarna prioriterar och lÀgger stor vikt vid den historiska kanon som representeras i historiska lÀroböcker..

Syftet med detta arbete Àr att diskutera förhÄllandet mellan historisk spelfilm och historieundervisningen i den svenska skolan idag. Spelfilm har blivit en del av elevers vardag och historiker diskuterar i allt högre grad hur historia anvÀnds i spelfilmer och hur detta pÄverkar vÄrt historiemedvetande. Möjligtvis Àr det sÄ att detta bruk av historia leder till ett nytt historiemedvetande. Film kan ses som ett pedagogiskt redskap, en upplevelse som leder fram till intresse och kunskap. Vad detta arbete strÀvar mot Àr att undersöka om man kan lÀra sig nÄgot om det förflutna genom historisk spelfilm samt om historisk spelfilm kan utveckla elevers historiemedvetande. Arbetet tar sin utgÄngspunkt i ett projekt om historisk spelfilm genomfört med högstadie- och gymnasieelever pÄ tvÄ skÄnska skolor. Med avstamp i visandet av tvÄ filmer om medeltiden; Robin Hood- Prince of Thieves och En riddares historia, diskuteras faktakunskap, förstÄelse och historiemedvetande..

Elever i den svenska grundskolan ska enligt 1994 Ärs lÀroplan inhÀmta ?kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, sprÄk, religion och historia?. För att skolorna ska kunna fullfölja detta uppdrag krÀvs det att lÀroböckerna tar upp frÄgor om den samiska kulturen och samernas levnadsförhÄllanden pÄ ett korrekt och mÄngsidigt sÀtt. En granskning gjord av Statens Institut för LÀromedel (SIL) 1990 betrÀffande hur de samiska förhÄllandena behandlas i lÀromedel i de samhÀllsorienterande Àmnena visade pÄ stora brister ? samerna var i stort sÀtt osynliga i dessa lÀroböcker.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hp Institutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2015:28.

Bodell, Malin & Norell, Merja (2008): Åtta gymnasielĂ€rares didaktiska tankar om samhĂ€lls- och historieundervisning och en nutidshistorisk hĂ€ndelse. Examensarbete i didaktik. LĂ€rarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GĂ€vle.

Paris katakomber Àr ursprungligen ett stenbrott som togs i bruk som gravplats första gÄngen 1780. Anledningen till detta var att kyrkogÄrdarna inom Paris murar var överfulla, vilket resulterade i bÄde stank och sjukdomar. Katakomberna har Ànda sedan de bildades vÀckt intresse för besökare och idag har de blivit museum. Jag besökte sjÀlv katakomberna i december 2002 och reflekterade dÄ över hur dÄlig informationen var. Dessutom var störredelen av benen mögelangripna och det verkade inte vara inte nÄgon större kontroll pÄ om mÀnniskor försökte plocka med sig ben ut..

BAKGRUND: AllmÀnheten Àr medveten om att historia Àr ett viktigt Àmne för förstÄelsenför samtiden och för att kunna tolka dÄtiden. Historia hjÀlper mÀnniskor att fÄ en förestÀllningom demokratins vÀrld, uppfattning och förstÄelse för andra mÀnniskors kulturarv samt hjÀlpermÀnniskan att skapa sin identitet. Det har i Ärtionden debatterats om historieÀmnets existensoch omfattning i skolans vÀrld av sÄvÀl historielÀrare, historiker, politiker som massmedia.Det Àr pÄ grund av detta vi vill undersöka vad elever tycker om Àmnet.SYFTE: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka i hur stor utstrÀckning elever Àr intresseradeav historieÀmnet i Ärskurs fem. Vi vill ta reda pÄ vad elever Àr intresserade av i historieÀmnetsamt vilka pedagogiska metoder i undervisningen som medför ett ökat intresse hos elever.METOD:Vi har genom en kvantitativ studie delat ut frÄgeformulÀr till elever i Ärskurs fem pÄ tvÄskolor i vÀstra Sverige. UtifrÄn bakgrund, teoretisk utgÄngspunkt och insamlad empiri har visedan bearbetat och analyserat elevers historieintresse med hjÀlp av SPSS (Statistical Packageof Social Science) version 17.RESULTAT:I vÄr studie kom vi fram till att elever Àr intresserade av hur mÀnniskorna levde förr i tiden,andra lÀnders historia och lokalhistoria.

Det hÀr Àr en jÀmförande studie av tvÄ skolsystem, International Baccalaurate (IB) och den svenska gymnasieskolan. Studien fokuserar pÄ bedömningen av elevers kunskaper i historia. Uppsatsen undersöker hur elever och lÀrare uppfattar förhÄllandet mellan kunskap och bedömning. IB har en mer absolut kunskapssyn dÀr det gÄr att göra bedömningar utifrÄn strikta och konkreta betygskriterier medan det svenska betygssystemet har mer öppna kursplaner och betygskriterier som krÀver tolkningar. Elevers och lÀrares syn pÄ kunskap Àr lika inom de bÄda systemen.

Matematiken ses ofta som ett grÄtt, trist Àmne. GÄr det att ?fÀrglÀgga? med hjÀlp av estetiska Àmnen som redan finns pÄ skolan som t ex dans och musik. Dans och musik Àr en stor del av ungdomarnas vardag och i informationssamhÀllet Àr musiken tillgÀnglig för alla, via internet, tv etc. NÀr musik och dans ofta Àr en central aktivitet hos ungdomar och fÄngar deras uppmÀrksamhet, varför skulle det inte kunna anvÀndas i undervisningssyfte? Genom att berÀtta om matematikens historia sÀtter vi fÀrg pÄ den ytterligare, och gör matematiken mer levande.Matematikens och naturvetenskapens historia gÄr lÀngre tillbaka Àn civilisationens historia, men den har utvecklats sedan de första stÀderna har vuxit fram.